Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fler känner sig diskriminerade på jobbet

Coronapandemin gjorde att Unionens jurister fick in ovanligt många ärenden under 2020. Medlemmar som känner sig diskriminerade av arbetsgivare stod för den tydligaste ökningen.
Lina Björk Publicerad
Under 2020 fick Unionens jurister in 39 miljoner kronor för förbundets medlemmar. Illustration: Bo Lundberg

Det var ett turbulent år på Sveriges arbetsmarknad förra året. När coronapandemin drog över landet skapades på kort tid nya regler för att rädda jobb och undvika konkurser. Unionen stämde 104 arbetsgivare för felaktiga uppsägningar, avsked, uteblivna löner och turordningsbrott.

Men trots ett speciellt år, satte coronaviruset endast ett litet avtryck i Arbetsdomstolen och tingsrätterna. Orsaken var troligen att avtal om korttidsarbete så snabbt var på plats.

– Det var lyckosamt att ett regelverk fanns och snabbt kunde anpassas till de nya förutsättningarna. Utan lagen om korttidsarbete hade vi förmodligen haft fler tvister, men också fler ärenden kopplade till arbetsbristuppsägningar, men det fick vi inte nu, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen.

– Däremot har vi haft hårt tryck på vår telefonjour, där många av frågorna har handlat om korttidsarbete och om förhandlingar om neddragningar på företag som har gått dåligt.

Utan lagen om korttidsarbete hade vi  haft fler tvister

Det allra vanligaste ärendet är fortfarande medlemmar som inte fått ut sin lön. Tvister som juristerna tycker har ökat jämfört med tidigare år är anställda som känner sig diskriminerade av sin arbetsgivare. Det var dock ingen speciell diskrimineringsgrund som stack ut, utan ärenden från alla de olika grunderna förekom.

Även ärenden om ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har blivit fler.

Fyra medlemmar stämdes 2020

Utöver stämningar agerar Unionen också ombud om en medlem blir stämd av sin arbetsgivare. 2020 hamnade fyra medlemmar i domstolen, anklagade för bland annat röjande av företagshemligheter.

– En annan sak som sticker ut, liksom 2019, är antalet företagsrekonstruktioner. Om ett företag har skulder som inte kan betalas, men på sikt har möjlighet att lösa problemet kan man begära företagskonstruktion. Det finns fortfarande ett antal frågor där det inte är helt klart vad som gäller kring vilka fordringar som kan omfattas av skuldnedskrivningar, och i vilken ordning de anställda ska få betalt, säger Malin Wulkan.

Sedan Unionen bildades 2008 har antalet stämningar mot arbetsgivare ökat för varje år. Men de senaste åren har trenden vänt. Färre stämningar har lämnats in till både Arbetsdomstolen och tingsrätterna, trots att antalet ärenden som förbundet fått in har ökat. Men det betyder inte att antalet förhandlingar med arbetsgivare har minskat. De flesta ärenden blir lösta innan de hamnar i domstol.

Sammanlagt fick Unionens medlemmar 39 miljoner kronor i ersättning efter att ha fått hjälp av förbundets jurister förra året. I det räknas också försäkringsrättsärendena in, alltså exempelvis överklagade beslut om arbetsskador, livränta, och a-kassa.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

 

Facket hjälper vid konkurser

  • Om du inte har fått ut lön kan du som anställd begära din arbetsgivare i konkurs. Unionen kan hjälpa till med ansökan och vara ombud vid konkursförhandlingen. Då finns möjlighet att få ersättning från den statliga lönegarantin.
  • Förra året hjälpte Unionen medlemmar att ansöka om konkurs av 72 arbetsgivare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.