Det var ett turbulent år på Sveriges arbetsmarknad förra året. När coronapandemin drog över landet skapades på kort tid nya regler för att rädda jobb och undvika konkurser. Unionen stämde 104 arbetsgivare för felaktiga uppsägningar, avsked, uteblivna löner och turordningsbrott.

Men trots ett speciellt år, satte coronaviruset endast ett litet avtryck i Arbetsdomstolen och tingsrätterna. Orsaken var troligen att avtal om korttidsarbete så snabbt var på plats.

– Det var lyckosamt att ett regelverk fanns och snabbt kunde anpassas till de nya förutsättningarna. Utan lagen om korttidsarbete hade vi förmodligen haft fler tvister, men också fler ärenden kopplade till arbetsbristuppsägningar, men det fick vi inte nu, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen.

– Däremot har vi haft hårt tryck på vår telefonjour, där många av frågorna har handlat om korttidsarbete och om förhandlingar om neddragningar på företag som har gått dåligt.

Utan lagen om korttidsarbete hade vi  haft fler tvister

Det allra vanligaste ärendet är fortfarande medlemmar som inte fått ut sin lön. Tvister som juristerna tycker har ökat jämfört med tidigare år är anställda som känner sig diskriminerade av sin arbetsgivare. Det var dock ingen speciell diskrimineringsgrund som stack ut, utan ärenden från alla de olika grunderna förekom.

Även ärenden om ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har blivit fler.

Fyra medlemmar stämdes 2020

Utöver stämningar agerar Unionen också ombud om en medlem blir stämd av sin arbetsgivare. 2020 hamnade fyra medlemmar i domstolen, anklagade för bland annat röjande av företagshemligheter.

– En annan sak som sticker ut, liksom 2019, är antalet företagsrekonstruktioner. Om ett företag har skulder som inte kan betalas, men på sikt har möjlighet att lösa problemet kan man begära företagskonstruktion. Det finns fortfarande ett antal frågor där det inte är helt klart vad som gäller kring vilka fordringar som kan omfattas av skuldnedskrivningar, och i vilken ordning de anställda ska få betalt, säger Malin Wulkan.

Sedan Unionen bildades 2008 har antalet stämningar mot arbetsgivare ökat för varje år. Men de senaste åren har trenden vänt. Färre stämningar har lämnats in till både Arbetsdomstolen och tingsrätterna, trots att antalet ärenden som förbundet fått in har ökat. Men det betyder inte att antalet förhandlingar med arbetsgivare har minskat. De flesta ärenden blir lösta innan de hamnar i domstol.

Sammanlagt fick Unionens medlemmar 39 miljoner kronor i ersättning efter att ha fått hjälp av förbundets jurister förra året. I det räknas också försäkringsrättsärendena in, alltså exempelvis överklagade beslut om arbetsskador, livränta, och a-kassa.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering