Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Löneväxling kan bli dyrt vid sjukskrivning

Allt fler arbetsgivare erbjuder löneväxling. För Susanne Pettersson blev det en dålig affär att växla lön mot bil. Trots att bilen är såld får hon som sjukskriven 4 800 kronor mindre i månaden i sjukpension än vad hon skulle ha fått annars.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Susanne Pettersson förlorade pengar på att löneväxla när hon blev sjukskriven. (Bilden föreställer inte Susanne.) Shutterstock

I Sverige erbjuder 84 procent av arbetsgivare löneväxling för extra pensionsinbetalningar, visar en ny rapport från pensionsbolaget Alecta. Många anställda växlar också en del av bruttolönen mot personalbil och andra eventuella förmåner. Oavsett om löneväxlingen gäller bil, pension eller annat finns det risker, något som Unionenmedlemmen Susanne Pettersson fått erfara.

När hon fick erbjudande om en ny, säker personalbil, som hon kunde använda både i tjänsten och privat, mot att hon växlade bruttolön mot bilhyra, tvekade hon inte.

– I priset ingick däckbyte och reparationer, ett bra erbjudande om man håller sig frisk. Jag trodde väl aldrig att jag skulle bli sjukskriven längre än tre månader, jag som jobbat ett långt arbetsliv utan några längre sjukskrivningar, säger Susanne Pettersson.

Fick cancer

Men så fick hon cancer och efter tre månaders sjukskrivning upptäckte hon att bilen kostade henne 4 800 kronor i månaden före skatt, trots att hon inte längre hade den kvar.

– Löneväxling är ganska vanligt bland våra medlemmar som tjänar mer än 46 000 i månaden, säger Lars Persson, regional ombudsman på Unionen Uppland.

– De som blir långtidssjuka tappar väldigt mycket ekonomiskt eftersom den sjukpension som man får efter tre månaders sjukskrivning, baseras på lönen man har den dag man insjuknar.

Att Susanne Pettersson inte längre har kvar sin bil och har upphört med löneväxlingen, spelar alltså ingen roll för hennes sjukpension, upptäckte hon.

– 4 800 kronor varje månad är ett ganska hårt slag eftersom jag inte vet när jag kommer att kunna jobba 100 procent igen.

Kräver friskskrivning

För att kunna justera lönen hos Collectum, som är valcentralen för den kollektivavtalade tjänstepensionen, är man tvungen att friskskriva sig i minst en månad. Men då vill det till att man faktiskt orkar jobba heltid i en månad.

– Jag skulle i och för sig ha kunnat friskskriva mig under semestern, men jag vågade inte göra det eftersom det kan det bli problem med Försäkringskassan om man plötsligt går upp till heltid och sedan går ner i tid igen, säger Susanne Pettersson.

Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK, menar att man måste vara medveten om den risk man faktiskt tar vid löneväxling, speciellt när det gäller så kallade förmånsbilar eller personalbilar.

– När det gäller bilar tänker de flesta inte på pensionen på samma sätt, många har inte en susning om att de i de flesta fall går miste om pensionsavsättningar. Avstår du till exempel 4 000 i månaden genom bruttolöneavdrag i 20 år kan du förlora över en miljon i pensionskapital. Förutom förmånsbeskattning och bensin, säger han.

Tänk på detta vid löneväxling till pension

  • Löneväxla bara om din lön överstiger 45 864 kronor (gäller 2021) efter löneväxlingen, annars påverkas den allmänna pensionen.
     
  • Se upp så att din växlade lön inte placeras på den privata pensionsmarknaden – då kan avgifterna äta upp fördelarna med löneväxling.
     
  • Du får antagligen inte löneväxla till en extra pension om arbetsgivarens totala pensionsinbetalning inklusive ITP överstiger 35 procent av din lön efter löneväxlingen.
     
  • Det finns ingen lag/avtal som ger dig rätt att löneväxla – men löneväxlingen är oftast kostnadsneutral för arbetsgivaren.
     
  • Arbetsgivaren bör avsätta 5,8 procent mer än vad du avstår lön från, tack vare att arbetsgivaravgiften blir lägre.
     
  • Det är viktigt att avtala om att lönen före löneväxlingen ska ligga till grund för din ordinarie tjänstepension och vara överens om att den oväxlade lönen även ska gälla vid lönerevision och semesterersättning.
     
  • Alla överenskommelser bör vara skriftliga. Se till att ni skriver in att du kan växla tillbaka när som helst.
     
  • Var medveten om att din sjukpension blir lägre om du skulle bli långvarigt sjuk under tiden du löneväxlar – det är lönen som betalades ut vid tillfället du insjuknade som gäller, det hjälper inte att sluta löneväxla.
     
  • Löneväxling sänker lönen för den som blir arbetslös och har inkomstförsäkring, eftersom även inkomstförsäkringen grundar sig på lönen efter växlingen.  
     
  • Löneväxla inte till pension av skatteskäl – ingen vet hur skattesystemet kommer att se ut när du vill plocka ut pensionen. Löneväxla bara om du har råd.

Löneväxling

Att löneväxla innbär att du avstår en del av sin bruttolön för att i stället få en förmån av din arbetsgivare, till exempel extra pensionsinbetalning eller förmånsbil/personalbil.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik.