Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Löneväxling kan bli dyrt vid sjukskrivning

Allt fler arbetsgivare erbjuder löneväxling. För Susanne Pettersson blev det en dålig affär att växla lön mot bil. Trots att bilen är såld får hon som sjukskriven 4 800 kronor mindre i månaden i sjukpension än vad hon skulle ha fått annars.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Susanne Pettersson förlorade pengar på att löneväxla när hon blev sjukskriven. (Bilden föreställer inte Susanne.) Shutterstock

I Sverige erbjuder 84 procent av arbetsgivare löneväxling för extra pensionsinbetalningar, visar en ny rapport från pensionsbolaget Alecta. Många anställda växlar också en del av bruttolönen mot personalbil och andra eventuella förmåner. Oavsett om löneväxlingen gäller bil, pension eller annat finns det risker, något som Unionenmedlemmen Susanne Pettersson fått erfara.

När hon fick erbjudande om en ny, säker personalbil, som hon kunde använda både i tjänsten och privat, mot att hon växlade bruttolön mot bilhyra, tvekade hon inte.

– I priset ingick däckbyte och reparationer, ett bra erbjudande om man håller sig frisk. Jag trodde väl aldrig att jag skulle bli sjukskriven längre än tre månader, jag som jobbat ett långt arbetsliv utan några längre sjukskrivningar, säger Susanne Pettersson.

Fick cancer

Men så fick hon cancer och efter tre månaders sjukskrivning upptäckte hon att bilen kostade henne 4 800 kronor i månaden före skatt, trots att hon inte längre hade den kvar.

– Löneväxling är ganska vanligt bland våra medlemmar som tjänar mer än 46 000 i månaden, säger Lars Persson, regional ombudsman på Unionen Uppland.

– De som blir långtidssjuka tappar väldigt mycket ekonomiskt eftersom den sjukpension som man får efter tre månaders sjukskrivning, baseras på lönen man har den dag man insjuknar.

Att Susanne Pettersson inte längre har kvar sin bil och har upphört med löneväxlingen, spelar alltså ingen roll för hennes sjukpension, upptäckte hon.

– 4 800 kronor varje månad är ett ganska hårt slag eftersom jag inte vet när jag kommer att kunna jobba 100 procent igen.

Kräver friskskrivning

För att kunna justera lönen hos Collectum, som är valcentralen för den kollektivavtalade tjänstepensionen, är man tvungen att friskskriva sig i minst en månad. Men då vill det till att man faktiskt orkar jobba heltid i en månad.

– Jag skulle i och för sig ha kunnat friskskriva mig under semestern, men jag vågade inte göra det eftersom det kan det bli problem med Försäkringskassan om man plötsligt går upp till heltid och sedan går ner i tid igen, säger Susanne Pettersson.

Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK, menar att man måste vara medveten om den risk man faktiskt tar vid löneväxling, speciellt när det gäller så kallade förmånsbilar eller personalbilar.

– När det gäller bilar tänker de flesta inte på pensionen på samma sätt, många har inte en susning om att de i de flesta fall går miste om pensionsavsättningar. Avstår du till exempel 4 000 i månaden genom bruttolöneavdrag i 20 år kan du förlora över en miljon i pensionskapital. Förutom förmånsbeskattning och bensin, säger han.

Tänk på detta vid löneväxling till pension

  • Löneväxla bara om din lön överstiger 45 864 kronor (gäller 2021) efter löneväxlingen, annars påverkas den allmänna pensionen.
     
  • Se upp så att din växlade lön inte placeras på den privata pensionsmarknaden – då kan avgifterna äta upp fördelarna med löneväxling.
     
  • Du får antagligen inte löneväxla till en extra pension om arbetsgivarens totala pensionsinbetalning inklusive ITP överstiger 35 procent av din lön efter löneväxlingen.
     
  • Det finns ingen lag/avtal som ger dig rätt att löneväxla – men löneväxlingen är oftast kostnadsneutral för arbetsgivaren.
     
  • Arbetsgivaren bör avsätta 5,8 procent mer än vad du avstår lön från, tack vare att arbetsgivaravgiften blir lägre.
     
  • Det är viktigt att avtala om att lönen före löneväxlingen ska ligga till grund för din ordinarie tjänstepension och vara överens om att den oväxlade lönen även ska gälla vid lönerevision och semesterersättning.
     
  • Alla överenskommelser bör vara skriftliga. Se till att ni skriver in att du kan växla tillbaka när som helst.
     
  • Var medveten om att din sjukpension blir lägre om du skulle bli långvarigt sjuk under tiden du löneväxlar – det är lönen som betalades ut vid tillfället du insjuknade som gäller, det hjälper inte att sluta löneväxla.
     
  • Löneväxling sänker lönen för den som blir arbetslös och har inkomstförsäkring, eftersom även inkomstförsäkringen grundar sig på lönen efter växlingen.  
     
  • Löneväxla inte till pension av skatteskäl – ingen vet hur skattesystemet kommer att se ut när du vill plocka ut pensionen. Löneväxla bara om du har råd.

Löneväxling

Att löneväxla innbär att du avstår en del av sin bruttolön för att i stället få en förmån av din arbetsgivare, till exempel extra pensionsinbetalning eller förmånsbil/personalbil.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.