Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Växande lönegap mellan tjänstemän och arbetare

Löneskillnaderna mellan tjänstemän och arbetare fortsätter att öka. LO ser med oro på utvecklingen, men TCO tycker att det är bra att utbildning och ansvar syns i lönekuvertet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Förra året tjänade tjänstemän i snitt 50 procent mer än arbetare. Fredrik Sandberg/TT

Under 2017 och 2018 ökade medellönen för arbetare med 4,4 procent, motsvarande 1 140 kronor, och för tjänstemän med 5,8 procent, eller 2 220 kronor, enligt LO:s årliga lönerapport. 2018 års statistik visar att medellönen för arbetare var 27 000 kronor och 40 500 kronor för tjänstemän inom både privat och offentlig sektor.

Men löneskillnaderna mellan LO:s medlemmar och tjänstemännen i TCO och Saco har ökat under hela 2000-talet. År 2000 hade tjänstemännen 40 procent högre medellön än arbetarna, 2018 hade tjänstemännen dragit ifrån ytterligare och hade i snitt en lön som var 50 procent högre än arbetarnas.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson ogillar utvecklingen.

– Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän är nu lika högt som på 1930-talet. Vi kan inte acceptera att klassamhället breder ut sig, säger han i ett pressmeddelande.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, är inte av samma uppfattning.

– Det faktum att det är skillnader mellan arbetares och tjänstemäns löner ser vi inte som något problem. Vi tycker att det är rimligt att utbildning och ansvarstagande i arbetslivet betalar sig, säger han.

En förklaring till utvecklingen är att kvinnodominerade tjänstemannayrken inom vård, skola och omsorg har haft en bra löneutveckling de senaste åren.

– Det beror på att det är brist på sjuksköterskor och lärare. Att de har fått något bättre betalt är inte negativt, säger Samuel Engblom.

Rapporten visar också att löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat stadigt under 2000-talet - men de senaste tio åren främst bland tjänstemän. Det gällde även under 2017 och 2018, då medellönen för kvinnliga tjänstemän ökade med 6,4 procent och med 5,3 procent för manliga tjänstemän. Manliga LO-medlemmars löner ökade däremot något mer än kvinnornas under perioden. LO kraftsamlar nu för att minska skillnaderna i avtalsrörelsen.

– Vårt långsiktiga mål är att utradera skillnaderna helt. För att de inte ska öka ännu mer måste LO-förbunden lyckas med sina samordnade krav om ett löneutrymme på 3 procent, säger Torbjörn Johansson. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.