Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Under 2017 och 2018 ökade medellönen för arbetare med 4,4 procent, motsvarande 1 140 kronor, och för tjänstemän med 5,8 procent, eller 2 220 kronor, enligt LO:s årliga lönerapport. 2018 års statistik visar att medellönen för arbetare var 27 000 kronor och 40 500 kronor för tjänstemän inom både privat och offentlig sektor.
Men löneskillnaderna mellan LO:s medlemmar och tjänstemännen i TCO och Saco har ökat under hela 2000-talet. År 2000 hade tjänstemännen 40 procent högre medellön än arbetarna, 2018 hade tjänstemännen dragit ifrån ytterligare och hade i snitt en lön som var 50 procent högre än arbetarnas.
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson ogillar utvecklingen.
– Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän är nu lika högt som på 1930-talet. Vi kan inte acceptera att klassamhället breder ut sig, säger han i ett pressmeddelande.
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, är inte av samma uppfattning.
– Det faktum att det är skillnader mellan arbetares och tjänstemäns löner ser vi inte som något problem. Vi tycker att det är rimligt att utbildning och ansvarstagande i arbetslivet betalar sig, säger han.
En förklaring till utvecklingen är att kvinnodominerade tjänstemannayrken inom vård, skola och omsorg har haft en bra löneutveckling de senaste åren.
– Det beror på att det är brist på sjuksköterskor och lärare. Att de har fått något bättre betalt är inte negativt, säger Samuel Engblom.
Rapporten visar också att löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat stadigt under 2000-talet - men de senaste tio åren främst bland tjänstemän. Det gällde även under 2017 och 2018, då medellönen för kvinnliga tjänstemän ökade med 6,4 procent och med 5,3 procent för manliga tjänstemän. Manliga LO-medlemmars löner ökade däremot något mer än kvinnornas under perioden. LO kraftsamlar nu för att minska skillnaderna i avtalsrörelsen.
– Vårt långsiktiga mål är att utradera skillnaderna helt. För att de inte ska öka ännu mer måste LO-förbunden lyckas med sina samordnade krav om ett löneutrymme på 3 procent, säger Torbjörn Johansson.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.