Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Växande lönegap mellan tjänstemän och arbetare

Löneskillnaderna mellan tjänstemän och arbetare fortsätter att öka. LO ser med oro på utvecklingen, men TCO tycker att det är bra att utbildning och ansvar syns i lönekuvertet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Förra året tjänade tjänstemän i snitt 50 procent mer än arbetare. Fredrik Sandberg/TT

Under 2017 och 2018 ökade medellönen för arbetare med 4,4 procent, motsvarande 1 140 kronor, och för tjänstemän med 5,8 procent, eller 2 220 kronor, enligt LO:s årliga lönerapport. 2018 års statistik visar att medellönen för arbetare var 27 000 kronor och 40 500 kronor för tjänstemän inom både privat och offentlig sektor.

Men löneskillnaderna mellan LO:s medlemmar och tjänstemännen i TCO och Saco har ökat under hela 2000-talet. År 2000 hade tjänstemännen 40 procent högre medellön än arbetarna, 2018 hade tjänstemännen dragit ifrån ytterligare och hade i snitt en lön som var 50 procent högre än arbetarnas.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson ogillar utvecklingen.

– Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän är nu lika högt som på 1930-talet. Vi kan inte acceptera att klassamhället breder ut sig, säger han i ett pressmeddelande.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, är inte av samma uppfattning.

– Det faktum att det är skillnader mellan arbetares och tjänstemäns löner ser vi inte som något problem. Vi tycker att det är rimligt att utbildning och ansvarstagande i arbetslivet betalar sig, säger han.

En förklaring till utvecklingen är att kvinnodominerade tjänstemannayrken inom vård, skola och omsorg har haft en bra löneutveckling de senaste åren.

– Det beror på att det är brist på sjuksköterskor och lärare. Att de har fått något bättre betalt är inte negativt, säger Samuel Engblom.

Rapporten visar också att löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat stadigt under 2000-talet - men de senaste tio åren främst bland tjänstemän. Det gällde även under 2017 och 2018, då medellönen för kvinnliga tjänstemän ökade med 6,4 procent och med 5,3 procent för manliga tjänstemän. Manliga LO-medlemmars löner ökade däremot något mer än kvinnornas under perioden. LO kraftsamlar nu för att minska skillnaderna i avtalsrörelsen.

– Vårt långsiktiga mål är att utradera skillnaderna helt. För att de inte ska öka ännu mer måste LO-förbunden lyckas med sina samordnade krav om ett löneutrymme på 3 procent, säger Torbjörn Johansson. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Fast lön, timlön och provision – så skiljer sig lönerna åt

Lön för mödan är den trevligaste komponenten i arbetslivet. Men det vimlar av olika slags löner. Här är en liten översikt som kan ge dig en hint om skillnader och likheter mellan lönetyper.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2026, kl 09:00
Svenska sedlar och mynt på ett bord. Bilden illustrerar en artikel om olika löneformer och ersättningar i arbetslivet.
Lön kan betalas ut på flera sätt i arbetslivet – som fast lön, timlön, provision eller rörlig lön. Kollega reder ut vad de vanligaste löneformerna betyder och var fallgroparna finns. Foto: Martina Holmberg/TT.

Fast lön, timlön eller provision? Här reder Kollega ut vanliga löneformer, vad de betyder och var fallgroparna finns – från hybridlön till arvode.

 

Fast lön

Den där ofta alldeles för snålt tilltagna summa de flesta anställda får en gång i månaden runt den 25:e som kompensation för sitt slit och släp. Att det är just den 25:e är inte reglerat i lag, men har blivit en norm. Om 25:e infaller på en helgdag kommer lönen oftast sista bankdagen före. 

Timlön

Precis vad det låter som. Lön per timme du de facto befinner dig på jobbet, oavsett om du arbetar eller maskar.  

Ackordlön 

Ersättning per producerad mängd. Lönen varierar beroende på hur snabbt du gör jobbet, inte hur länge du är där. Är du anlitad för att exempelvis böja ut gem får du en slant för varje gem du böjt ut oavsett hur fort eller långsamt du gör det. 

Provisionslön 

En ersättning som baseras på värdet av det du säljer. Vanligtvis en i förväg uppgjord procent av försäljningssumman – säljer du fem lådor gem får du således högre provision än om du bara säljer fyra. 

Rörlig lön 

Löner som innehåller lite av varje. Normalt både en fast låg grundlön, som du får oavsett om du säljer något eller inte, och provision på det du säljer därutöver. 

Hybridlön/bruttolön

En slags hybrid mellan att vara anställd och att vara egen företagare som börjat dyka upp i arbetslivet. Du får en stor hög pengar, men måste själv betala allt som ingår i en vanlig anställning, till exempel dator, arbetsgivaravgifter, pension, semesterlön, kurser och sjukförsäkring. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld. 

Arvode 

En klumpsumma för utfört arbete eller tjänst av någon som inte är anställd hos den som står för notan. Arvodet inkluderar inte sociala förmåner, semester, pension etc. och kan vara fast eller timbaserat, men även utgöra en procentandel av något. 

Semesterlön

Den något högre lön du får under den intjänade semestern, tack vare semestertillägget. Semesterlön ska inte förväxlas med den semesterersättning som du får när du slutar på företaget.  

Föräldralön 

En extraslant du får från din arbetsgivare, om det finns kollektivavtal eller annat avtal, när du är ledig från jobbet för att ta hand om dina späda arvingar. Det är en summa utöver Försäkringskassans föräldrapenning. 

Minimilön

Den lägsta lön en arbetsgivare kommer undan med utan att bryta lagen. Finns i flertalet länder i EU men inte i Sverige, Danmark, Finland, Italien och Österrike. Däremot finns i Sverige vissa kollektivavtalade lägstalöner som i praktiken fungerar som minimilöner

Uppsägningslön 

Den lön du har laglig rätt till under din uppsägningstid (som kan variera beroende på ålder och anställningstid), oavsett om du jobbar under uppsägningstiden eller gör något annat. Du behöver dock stå till arbetsgivarens förfogande om inget annat har dryftats. 

Medborgarlön 

Kallas ibland basinkomst, och står för ett system där staten betalar dig en sudd för att du finns, utan att du behöver lyfta ett finger. Syftet är att minska fattigdom och ohälsa och har testats i olika former runt om i världen.