Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Växande lönegap mellan tjänstemän och arbetare
Löneskillnaderna mellan tjänstemän och arbetare fortsätter att öka. LO ser med oro på utvecklingen, men TCO tycker att det är bra att utbildning och ansvar syns i lönekuvertet.
Under 2017 och 2018 ökade medellönen för arbetare med 4,4 procent, motsvarande 1 140 kronor, och för tjänstemän med 5,8 procent, eller 2 220 kronor, enligt LO:s årliga lönerapport. 2018 års statistik visar att medellönen för arbetare var 27 000 kronor och 40 500 kronor för tjänstemän inom både privat och offentlig sektor.
Men löneskillnaderna mellan LO:s medlemmar och tjänstemännen i TCO och Saco har ökat under hela 2000-talet. År 2000 hade tjänstemännen 40 procent högre medellön än arbetarna, 2018 hade tjänstemännen dragit ifrån ytterligare och hade i snitt en lön som var 50 procent högre än arbetarnas.
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson ogillar utvecklingen.
– Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän är nu lika högt som på 1930-talet. Vi kan inte acceptera att klassamhället breder ut sig, säger han i ett pressmeddelande.
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, är inte av samma uppfattning.
– Det faktum att det är skillnader mellan arbetares och tjänstemäns löner ser vi inte som något problem. Vi tycker att det är rimligt att utbildning och ansvarstagande i arbetslivet betalar sig, säger han.
En förklaring till utvecklingen är att kvinnodominerade tjänstemannayrken inom vård, skola och omsorg har haft en bra löneutveckling de senaste åren.
– Det beror på att det är brist på sjuksköterskor och lärare. Att de har fått något bättre betalt är inte negativt, säger Samuel Engblom.
Rapporten visar också att löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat stadigt under 2000-talet - men de senaste tio åren främst bland tjänstemän. Det gällde även under 2017 och 2018, då medellönen för kvinnliga tjänstemän ökade med 6,4 procent och med 5,3 procent för manliga tjänstemän. Manliga LO-medlemmars löner ökade däremot något mer än kvinnornas under perioden. LO kraftsamlar nu för att minska skillnaderna i avtalsrörelsen.
– Vårt långsiktiga mål är att utradera skillnaderna helt. För att de inte ska öka ännu mer måste LO-förbunden lyckas med sina samordnade krav om ett löneutrymme på 3 procent, säger Torbjörn Johansson.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
