Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I början av nästa år samlas industrins parter för att förhandla fram ett nytt avtal som sätter ett nytt märke för lönebildningen i Sverige. Förhandlingarna kommer totalt att omfatta 2,8 miljoner anställda inom 500 avtal. Men redan nu börjar parterna positionera sig inför det som stundar.
Läs mer: Här är avtalsrörelsens hetaste frågor
Under torsdagen presenterade Svenskt Näringsliv en ny rapport. Den konstaterar att svensk export vuxit mindre än många konkurrentländers trots de senaste årens svaga krona, vilket inneburit att Sverige tappat marknadsandelar.
Boven i dramat är, enligt arbetsgivarsidan, att lönekostnaderna under flera år har ökat snabbare än produktivitetstillväxten, vilket har undergrävt konkurrenskraften. Som en konsekvens av en allt hårdare konkurrens och snabbare teknikutveckling har lönekostnaden blivit en viktigare faktor för konkurrenskraften.
Läs mer: Almega vill inte sätta märket
Enligt Svenskt Näringsliv skiljer Sverige sig från andra länder genom höga lägstalöner och relativt låga löner för högkvalificerad arbetskraft. Det skapar problem med kostnader för enklare jobb och det försämrar möjligheten att rekrytera till högkvalificerade jobb. Enligt Svenskt Näringsliv är lösningen för att långsiktigt kunna utveckla konkurrenskraften att vi framöver måste acceptera en större lönespridning.
Unionen håller med rapportförfattarna om att näringslivet blivit mer konkurrensutsatt och då inte minst tjänstesektorn. Men samtidigt speglar rapporten inte hela verkligheten, enligt Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.
– Vår bild är man inte bara kan stirra sig blind på kostnader om man ska anställa rätt folk och konkurrera om de främsta förmågorna. Man måste vara innovativ, förändra produkter och affärsmodeller, säger hon.
Kan ökad lönespridning vara en lösning?
– Det innebär att de vill ha höga löner för vissa – men inte alla. Jag är tveksam till hur detta ska jacka in i industriavtalet som utgår från EN löneökningstakt. Det avtalet bidrar till att hålla ihop samhället men de vill ha en takt för vissa och en annan för andra, säger Katarina Lundahl.
– Vi har lägre högstalöner i Sverige jämfört med andra länder och det är något vi har valt. Man måste vara medveten om att det finns risker med för stor lönespridning, sedan är det klart att vi måste kunna konkurrera om avancerad kompetens.
Läs mer: Djup lågkonjunktur redan nästa år
Unionen är inte principiellt emot lönespridning men delar inte bilden av att det är den viktigaste pusselbiten för att nå ökad konkurrenskraft.
– Våra löneavtal bygger på att presterar man bra, utvecklas och tar ansvar då ska man ha en ökad lön. De löneavtal som Unionen träffar har ingen hämmande faktor på lönespridningen. Däremot ser vi att företagen inte höjer lönerna i takt med vad de behöver för att attrahera och behålla bra arbetskraft, säger Niklas Hjert, förhandlingschef.
Unionen tycker att många delar av rapporten är viktiga, inte minst att den lyfter fram industriavtalets betydelse.
– Men vi saknar delar om hur vi kan stärka produktiviteten på längre sikt och där är kompetensutveckling en nyckelfråga. Företagen i Sverige har ett ansvar att investera i kompetensutveckling men utvecklingen går åt fel håll, dessa investeringar minskar, säger Niklas Hjert.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
