Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Fast lön, timlön eller provision? Här reder Kollega ut vanliga löneformer, vad de betyder och var fallgroparna finns – från hybridlön till arvode.

Fast lön

Den där ofta alldeles för snålt tilltagna summa de flesta anställda får en gång i månaden runt den 25:e som kompensation för sitt slit och släp. Att det är just den 25:e är inte reglerat i lag, men har blivit en norm. Om 25:e infaller på en helgdag kommer lönen oftast sista bankdagen före. 

Timlön

Precis vad det låter som. Lön per timme du de facto befinner dig på jobbet, oavsett om du arbetar eller maskar.  

Ackordlön 

Ersättning per producerad mängd. Lönen varierar beroende på hur snabbt du gör jobbet, inte hur länge du är där. Är du anlitad för att exempelvis böja ut gem får du en slant för varje gem du böjt ut oavsett hur fort eller långsamt du gör det. 

Provisionslön 

En ersättning som baseras på värdet av det du säljer. Vanligtvis en i förväg uppgjord procent av försäljningssumman – säljer du fem lådor gem får du således högre provision än om du bara säljer fyra. 

Rörlig lön 

Löner som innehåller lite av varje. Normalt både en fast låg grundlön, som du får oavsett om du säljer något eller inte, och provision på det du säljer därutöver. 

Hybridlön/bruttolön

En slags hybrid mellan att vara anställd och att vara egen företagare som börjat dyka upp i arbetslivet. Du får en stor hög pengar, men måste själv betala allt som ingår i en vanlig anställning, till exempel dator, arbetsgivaravgifter, pension, semesterlön, kurser och sjukförsäkring. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld. 

Arvode 

En klumpsumma för utfört arbete eller tjänst av någon som inte är anställd hos den som står för notan. Arvodet inkluderar inte sociala förmåner, semester, pension etc. och kan vara fast eller timbaserat, men även utgöra en procentandel av något. 

Semesterlön

Den något högre lön du får under den intjänade semestern, tack vare semestertillägget. Semesterlön ska inte förväxlas med den semesterersättning som du får när du slutar på företaget.  

Föräldralön 

En extraslant du får från din arbetsgivare, om det finns kollektivavtal eller annat avtal, när du är ledig från jobbet för att ta hand om dina späda arvingar. Det är en summa utöver Försäkringskassans föräldrapenning. 

Minimilön

Den lägsta lön en arbetsgivare kommer undan med utan att bryta lagen. Finns i flertalet länder i EU men inte i Sverige, Danmark, Finland, Italien och Österrike. Däremot finns i Sverige vissa kollektivavtalade lägstalöner som i praktiken fungerar som minimilöner

Uppsägningslön 

Den lön du har laglig rätt till under din uppsägningstid (som kan variera beroende på ålder och anställningstid), oavsett om du jobbar under uppsägningstiden eller gör något annat. Du behöver dock stå till arbetsgivarens förfogande om inget annat har dryftats. 

Medborgarlön 

Kallas ibland basinkomst, och står för ett system där staten betalar dig en sudd för att du finns, utan att du behöver lyfta ett finger. Syftet är att minska fattigdom och ohälsa och har testats i olika former runt om i världen.

Är du nöjd med din lön?
– Det är inte lönen som gör att man jobbar på Systembolaget, utan det handlar om att Systembolaget är en bra arbetsgivare. Vi har ett generöst friskvårdsbidrag på 5 000 kronor och möjlighet till internutbildningar. Dessutom trivs jag jättebra med arbetsuppgifterna och kollegorna.
– Men lönen hade kunnat vara mindre utmanande att leva på. Jag började på Systembolaget 2019, när det företag jag jobbade för gick i konkurs. Den lön jag hade då har jag fortfarande inte kommit upp i. 

Hur hög lön skulle du vilja ha?
– Vi som jobbar på Systembolaget har ett stort personligt ansvar att inte sälja alkohol till märkbart påverkade personer och de som är under 20 år. Jag nekade en gång en berusad herre att handla och fick då en smäll. Just den dagen kände jag inte att lönen motsvarade arbetsuppgifterna. 
– Å andra sidan finns det massvis med potential att utvecklas, få mer ansvar och kanske bli butikschef. Men en höjning av min lön med 20 procent skulle jag vara nöjd med. 

Hur mycket tjänar du?
– Jag minns inte exakt. Runt 31 500.

Har du funderat på att byta jobb för att få upp lönen?
– Ja. Men jag ska fylla 57 och åldersdiskrimineringen i många branscher gör att det är svårt. Jag är rätt nöjd med hur jag har det just nu. Jag utvecklas, har lärt mig jättemycket under de här åren och tycker att det är roligt att träffa folk i butiken. 

Har du blivit orättvist lönesatt någon gång?
– Jag försöker att inte tänka i de banorna. Ingen blir gladare av det. Och om någon tjänar jättemycket pengar så unnar jag dem det.

 

Är du nöjd med din lön?
– Ja, det tycker jag. När jag började mitt jobb hade jag inte så bra lön, men nu efter några år har den blivit mycket bättre. Så jag är nöjd. 

Vad tjänar du i dag? 
– 33 000 kronor.

 Har du någon gång blivit orättvist lönesatt? 
– Nej, jag tycker inte det.

Är du nöjd med din lön?
– Ja, jag tycker jag tjänar tillräckligt. Jag har lyckats förhandla mig till en bra lön eftersom jag för tre år sedan bytte jobb. Sedan har lönen mindre betydelse – för mig är det viktigaste att jag kan jobba hemifrån så mycket jag vill och ha frihet under ansvar. 

Vad tjänar du i dag?
 – Det vill jag inte säga. Jag tycker inte att man behöver prata om sin lön, det känns lite personligt. 

Har du någon gång blivit orättvist lönesatt?
– Nej, inte vad jag är medveten om. Jag tycker vi har öppna kort på företaget.

Är du nöjd med din lön?
 – Jag hade 46 500 kronor på mitt förra jobb som konstruktör, det är ju inte direkt överbetalt men jag hade ju inga problem med det. Jag fick inget lönepåslag under det sista året, vilket berodde på upp dragstorka.

Vad tjänar du i dag som arbetslös?
– Jag har räknat ut att jag som arbetslös får cirka 60 procent av min förra lön – om ens det. 

Hur mycket mer skulle du vilja ha i lön?
– Enligt Unionens lönestatistik ligger en konstruktör på 50 000. Jag har jobbat i över 30 år och vill ha en marknadsmässig lön – så jag tycker inte att mitt löneanspråk på 48 000 kronor är orimligt, med tanke på min erfarenhet.

Är du nöjd med din lön?
– Nej, den är för låg. Företaget jag jobbar på har valt att inte vara löneledande. Rörligheten är låg, många stannar länge och det påverkar också lönerna. Jag skulle vara nöjd med 4 000–5 000 kronor mer i månaden. 

Vad tjänar du i dag?
– 40 000 kronor i månaden. 

Har du blivit orättvist lönesatt någon gång?
– Ja. Min uppfattning är att om chefen vill ge någon kollega lite mer i lön inne bär det att någon av oss andra blir sittande med Svarte Petter på hand och hamnar i underkant. Det känns inte schyst – alla gör så gott de kan.

Är du nöjd med din lön?
– Ja, överlag. Jag har vad jag behöver och kan unna mig en semester utom lands eller gå på restaurang utan att be höva göra avkall på annat. 
Vad tjänar du i dag?
– Jag tar ut 33 400 kronor i månaden. Det är den nivå jag behöver för att kunna leva ett välbalanserat liv och känna mig fri.

Har du blivit orättvist lönesatt?
 – Jag tycker att jag har blivit rättvist lönesatt i tidigare anställningar. Det som däremot ibland har varit en besvikelse är när jag tillfört något utöver det vanliga, utan att det egentligen har uppmärksammats.

Hur hög lön skulle du vilja ha?
– Jag skulle vilja ha lika mycket som min fru, som ligger några tusenlappar över mig. Vi har delad ekonomi, så det finns en tydlig tanke om jämlikhet och rättvisa i det resonemanget.

Vad tjänar du i dag?
– I år fick jag en ganska bra lönehöjning med 3,4 procent och har nu en lön på 42 300 kronor och nästa år kommer jag att få 44 000 kronor. Jag önskar mig inte mina chefers lön efter som det innebär mycket mer ansvar.

Är du nöjd med din lön?
– Ja. Är man inte nöjd med sin lön men inte vill ha mer ansvar, då får man hitta på andra sätt att höja sitt kapital. Jag investerar på börsen, under förra året gjorde jag 85 procents vinst. Men där ör det viktigt att läsa på och ta långsiktiga beslut.

Hur mycket mer skulle du vilja ha i lön?
– Andra kommuner betalar 52 000 kronor för samma tjänst som min, men jag har ingen lust att byta jobb, jag trivs här och är nöjd. 

Är det känsligt att prata lön?
– För mig har det aldrig varit svårt att samtala om lön. Jag upplever att mina chefer är transparenta och vill man ha högre lön ska man ha gjort något utöver det vanliga, implementerat en ny rutin som gör arbetet lättare eller som gör att det blir besparingar.