Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tre chefer om sina löner
Marika Markovitz är chef för Stockholms Stadsmission, Peder Eklundh på Samhall och Anton Lundberg älskar tempot och nerven i krogbranschen, där han är chef över en arbetsgrupp på cirka 25 personer. Deras löner varierar mellan 22 600 och 71 000 kronor i månaden.
Det är inte lönen som driver mig
Ca 71 000 kr/månaden. Som nybliven högsta chef fick hon mycket lägre lön än företrädaren. Åtta år senare har lönen höjts. Men Marika Markovits säger att hon skulle klara sig bra på en förskollärarlön.
– Lönen är inte det som driver mig. Jag tror att jag kan leva hyfsat på omkring 25 000–30 000.
Marika Markovits är direktor, högsta verkställande chef för Stockholms Stadsmission. Hon leder en verksamhet som handlar om att hjälpa de människor som har det allra svårast i samhället: hemlösa, tiggare, missbrukare, misshandlade eller på andra sätt utsatta kvinnor. Intäkterna består till största delen av gåvor från allmänheten.
– Vi ber omvärlden att bidra med sitt överskott. Då har vi ett ansvar att leva de värderingar vi vill förmedla. Många av våra givare är fattiga pensionärer. Då kan inte vi ha hur höga löner som helst, säger Marika Markovits.
När hon tillträdde för åtta år sedan fick hon 20 000 kronor lägre i månadsarvode än företrädaren. Bil- och pensionsförmåner försvann. Det var efter en kritikstorm mot högsta chefens dåvarande lön.
I dag har hennes månadslön höjts till 71 000 kronor, vilket hon förklarar med att verksamheten under hennes tid som chef har vuxit kraftigt. Några omedelbara planer på att självmant sänka lönen har hon inte. Det skulle kunna påverka de lägre chefernas lön. Dessutom: man vänjer sig vid sin lön.
– Jag och min familj konsumerar ibland sådant vi kanske inte behöver. Vi går ut och äter ofta. Och jag ger bort en del i gåvor, mer än tidigare. Men jag bor på samma sätt som innan jag blev chef. Jag vill inte dra på mig fasta kostnader utan vill ha friheten att kunna söka ett jobb som ger mindre betalt. Jag arbetar ju i en utsatt situation. Händer det något allvarligt kan styrelsen tvingas be mig gå, säger Marika Markovits.
Gör hon skäl för sin höga lön?
– Oj. Svår fråga. Om jag ser på chefer med mitt ansvar som ligger på samma lön eller högre: Ja, då kan jag tänka att jag gör det. Men som människa kan jag känna att det är en hög lön. Den är uppfordrande. Jag kommer från ett hem med föräldrar som inte var högavlönade.
Lönen har inget symbolvärde för Marika Markovits. Hon skulle utan vidare kunna gå ner 25 000 utan att det påverkade hennes självkänsla.
– Det beror helt på orsaken, säger hon.
– Om styrelsen ansåg att jag inte gjorde ett bra jobb skulle det inte kännas så bra. Eller om jag misstänkte att det berodde på mitt kön, då skulle feministen i mig protestera. Men om organisationen var i kris och vi behövde spara: inga problem.
Kunde tjänat 15 000 mer
Ca 32 000 kronor/månaden. Peder Eklundh, 52, har arbetat som chef på Samhall sedan 2008. Det är ett brett uppdrag med många skiftande roller. Få skulle säga att han är högavlönad.
Inget moment i Peder Eklundhs jobb är jättesvårt. Tycker han själv. Han är gruppchef över snickare som bygger om och handikappanpassar lägenheter åt det kommunala bostadsföretaget Uppsalakommun. Det går oftast som en dans. Han är också chef över personal för administrativa tjänster. Hans jobb handlar om att planera bemanning, göra scheman, följa upp, stötta sin personal, som nästan alla har en eller flera funktionsnedsättningar. Det är helheten som kan vara knepig.
– Det är så många olika roller. Så många moment. Det ställer krav på planeringsförmåga. Flexibilitet. Mitt jobb är inte bara att rekrytera medarbetare och få dem att utvecklas. Jag ska också försöka se till att de får andra reguljära jobb, säger Peder Eklundh.
Det, menar Peder, är Samhalls kärnuppgift; att fånga upp personer med funktionsnedsättningar, utveckla dem i lugna former och sedan lotsa in dem i det vanliga arbetslivet. Det betyder att Peder inte bara håller utvecklingssamtal och utför andra chefssysslor. Han ska också ha kontakt med potentiella arbetsgivare och slussa ut sina medarbetare.
Peder tjänar strax över 30 000 kronor i månaden, den exakta summan vill han inte berätta. Det är ingen jättehög lön, anser han. Han har ingen bonus och ingen extra semestervecka.
– Generellt sett har vi en låg lön och vi gör mycket. Det finns ingen jättestor overhead. Totalt sett kan man nog säga att skattebetalarna får mycket chef för pengarna, säger Peder Eklundh.
Peder har ett förflutet som säljchef i livsmedelsbranschen. Det var ett lättare jobb på många sätt. Där var alla stöpta i samma säljarform. Här på Samhall är medarbetarskaran långt brokigare. Dessutom var lönen bättre som säljchef.
– Hade jag varit kvar som chef i livsmedelsindustrin hade jag haft mer i lön. Kanske femton tusen mer.
Men det finns annat i livet. Att kunna cykla till jobbet. Att ha en relativt stor frihet. Och han fick ut en slant när huset såldes vid skilsmässan så han kunde köpa sig en bostadsrätt med låg avgift. Peder är ensamstående förälder på halvtid till två tonårsgrabbar. En typisk fotbollspappa. Men någon årlig utlandsresa har han inte råd med.
– Kanske vartannat år.
Men att han trivs med jobbet innebär inte att han inte håller ögonen öppna. Samhalls värsta konkurrent om cheferna är kommunen.
– Säga vad man vill om kommunen, men de betalar sina chefer avsevärt bättre, säger Peder Eklundh.
Älskar mitt jobb!
22 600 kronor i månaden. Anton Lundberg älskar tempot och nerven i krogbranschen. Att vara arbetsledare på McDonald’s innebär att man gör skäl för lönen. Men han får samtidigt utbildning med lön.
Anton Lundberg leder och fördelar arbetet på Mc Donald’s-restaurangen i Sköndal i södra Stockholm. Han gillar jobbet.
– Ja, eller snarare jag älskar mitt jobb här. Det är så himla roligt att få saker att funka, att få medarbetare att växa.
Anton Lundberg är 22 år. Som mest är han arbetsledare åt 25 personer under ett pass.
– Då gäller det att vara förberedd och fokuserad. Allt måste vara planerat minst en dag i förväg och jag vill ha koll på vad som kan tänkas inträffa.
Det kan handla om att lösa akut personalbrist om många är sjuka samtidigt. Det kan handla om kundklagomål. Då måste man gå kunden till mötes, lösa problemet och helst få kunden, eller gästen som Anton vill kalla det, att känna sig lite speciell och vilja komma tillbaka nästa gång.
Anton Lundberg jobbar natt ibland. Det gör alla arbetsledare. Då är inte gästerna desamma som på dagen och Anton får jobba hårt med att upprätthålla samma standard.
Anton Lundberg har arbetat på McDonald’s i tre och ett halvt år, ända sedan han slutade gymnasiet. Det är tempot, att han får lösa problem i stunden och leda andra människor.
Lönen på cirka 22 000 kronor före skatt räcker till hyran för inackorderingsrummet vid Zinkensdamm, till räkningar och till att leva ett hyggligt liv i övrigt. Hans lön räknas ut efter kollektivavtal och som arbetsledare tjänar han ungefär fyra procent mer än de som inte är chefer. Anton går en hel del utbildningar under betald arbetstid, utbildningar som utvecklar honom som chef. Han är på väg att bli andre assistent och då kommer hans lön att stiga ytterligare lite grann. Då växer också ansvaret.
Han lägger undan en tre fyra tusen varje månad och i sommar har han haft semester två och en halv vecka i Kroatien och Italien.
– Det måste man ha, annars orkar man inte jobba ett helt år, säger han.
Lönen räcker till det han behöver, resonerar Anton. Nästan. Det finns saker han inte har råd med.
– Lägenhet. Det skulle jag vilja kunna skaffa mig, men det räcker inte lönen till. Ja, och så har jag inget körkort.
Anton vill fortsätta vara chef och hoppas kunna avancera till restaurangchef. I framtiden tänker han sig att han är chef inom modebranschen, eller i livsmedelsindustrin.
– Jag mår bra av att få leda, jag tycker det är så himla roligt.
Text: Thomas Heldmark, Dag Bremberg
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hela listan: Så mycket tjänar facktopparna
122 877 kronor. Så mycket tjänar Peter Hellberg, ordförande för Unionen, i månaden. Högst lön har Andreas Miller, Ledarnas ordförande, som drar in över 160 000 kronor i månaden. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, har de största sidoinkomsterna.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Lön fackordförande - hela listan
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
- Ulrika Boëthius, Finansförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 116 976 kr/mån
Taxerad: 470 783 kr/mån - Sineva Ribeiro, Vårdförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 110 540 kr/mån
Taxerad: 187 933 kr/mån - Therese Svanström, TCO – heltid
Uppgiven: 142 000 kr/mån
Taxerad: 172 442 kr/mån - Göran Arrius, SACO – heltid
Uppgiven: 146 000 kr/mån
Taxerad: 172 017 kr/mån - Andreas Miller, Ledarna (oberoende) – heltid
Uppgiven: 160 500 kr/mån
Taxerad: 170 342 kr/mån - Lars Fresker, Officersförbundet (SACO) – 50% (Stefan Morin dec 2023-)
Uppgiven: 92 875 kr/mån
Taxerad: 168 667 kr/mån - Sofia Rydgren Stale, Sveriges läkarförbund (SACO) – heltid
Uppgiven: 125 000 kr/mån
Taxerad: 162 150 kr/mån - Jenny Kallerman, Akavia (SACO) – ca 20%
Uppgiven: 27 375 kr/mån
Taxerad: 150 617 kr/mån - Anders Johansson, Forena (TCO) – ca 80%
Uppgiven: 37 150 kr/mån
Taxerad: 148 833 kr/mån - Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer (SACO) – ca 60%
Uppgiven: 45 378 kr/mån
Taxerad: 141 950 kr/mån - Matz Nilsson, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
Uppgiven: 126 039 kr/mån
Taxerad: 141 550 kr/mån - Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR (SACO) – heltid
Uppgiven: 125 295 kr/mån
Taxerad: 137 600 kr/mån - Britta Lejon, Fackförbundet ST (TCO) – ej uppgiven
Uppgiven: 106 500 kr/mån
Taxerad: 133 125 kr/mån - Bror Holm, KyrkA (SACO) – uppger ej
Uppgiven: uppger ej
Taxerad: 131 217 kr/mån - Johan Lindholm, Byggnads (LO) – heltid
Uppgiven: 76 019 kr/mån
Taxerad: 129 683 kr/mån - Åsa Fahlén, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
Uppgiven: 106 576 kr/mån
Taxerad: 128 783 kr/mån - Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
Uppgiven: 121 500 kr/mån
Taxerad: 126 975 kr/mån - Susanna Gideonsson, LO – heltid
Uppgiven: 116 410 kr/mån
Taxerad: 120 000 kr/mån - Veronica Magnusson, Vision (TCO) – heltid
Uppgiven: 112 800 kr/mån
Taxerad: 118 492 kr/mån - Peter Hellberg, Unionen (TCO) – heltid (ordförande sedan oktober 2023)
Uppgiven: 122 877 kr/mån
Taxerad: 114 050 kr/mån - Kristina Taylor, Sveriges Psykologförbund (SACO) – heltid
Uppgiven: 103 880 kr/mån
Taxerad: 111 225 kr/mån - Malin Ragnegård, Kommunal (LO) – heltid
Uppgiven: 93 192 kr/mån
Taxerad: 110 917 kr/mån - Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkareförbund (SACO) – 50%
Uppgiven: 58 240 kr/mån
Taxerad: 107 008 kr/mån - Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfacket (LO) – heltid
Uppgiven: 91 084 kr/mån
Taxerad: 105 983 kr/mån - Gabriella Lavecchia, Seko (LO) – heltid
Uppgiven: 93 670 kr/mån
Taxerad: 104 475 kr/mån - Emina Kovacic, Sveriges Arkitekter (SACO) – deltid
Uppgiven: 30 626 kr/mån
Taxerad: 103 350 kr/mån - Katharina von Sydow, Polisförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 100 000 kr/mån
Taxerad: 102 675 kr/mån - Eva Guovelin, Livs (LO) – heltid
Uppgiven: 80 779 kr/mån
Taxerad: 100 083 kr/mån - Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
Uppgiven: 98 058 kr/mån
Taxerad: 99 983 kr/mån - Marie Nilsson, IF Metall (LO) – heltid
Uppgiven: 94 722 kr/mån
Taxerad: 98 825 kr/mån - Simon Norrthon, Scen & Film (TCO) – ca 70%
Uppgiven: 68 315 kr/mån
Taxerad: 96 133 kr/mån - Linda Palmetzhofer, Handels (LO) – heltid
Uppgiven: 92 250 kr/mån
Taxerad: 95 150 kr/mån - Ida Kåhlin, Arbetsterapeuterna (SACO) – 80%
Uppgiven: 75 920 kr/mån
Taxerad: 92 992 kr/mån - Ulrika Hyllert, Journalistförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 85 057 kr/mån
Taxerad: 89 408 kr/mån - Urban Pettersson, Elektrikerförbundet (LO) – heltid
Uppgiven: 76 714 kr/mån
Taxerad: 87 617 kr/mån - Pontus Georgsson, Pappers (LO) – heltid
Uppgiven: 81 288 kr/mån
Taxerad: 84 633 kr/mån - Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarna (SACO) – deltid
Uppgiven: 4 375 kr/mån
Taxerad: 84 433 kr/mån - Per-Olof Sjöö, GS (LO) – heltid
Uppgiven: 79 867 kr/mån
Taxerad: 84 017 kr/mån - Lennart Mauritzon, Fastighets (LO) – heltid
Uppgiven: 70 200 kr/mån
Taxerad: 81 217 kr/mån - Eleonor Fredler, Sveriges Veterinärförbund (SACO) – ej uppgiven
Uppgiven: ej uppgiven
Taxerad: 80 992 kr/mån - Magnus Nordström, SRAT (SACO) – 50%
Uppgiven: 48 300 kr/mån
Taxerad: 79 575 kr/mån - Mats Högblom, Sjöbefälsföreningen (SACO) – deltid
Uppgiven: 2 333 kr/mån
Taxerad: 79 492 kr/mån - Karin Inde, Musikerförbundet (LO) – heltid
Uppgiven: 67 500 kr/mån
Taxerad: 75 125 kr/mån - Tommy Wreeth, Transport (LO) – heltid
Uppgiven: 65 750 kr/mån
Taxerad: 73 933 kr/mån - Anna Troberg, DIK (SACO) – heltid
Uppgiven: 70 000 kr/mån
Taxerad: 70 750 kr/mån - Patriq Fagerstedt, Naturvetarna (SACO) – 50%
Uppgiven: 40 743 kr/mån
Taxerad: 68 975 kr/mån - Johan Lindgren, TULL-KUST (TCO) – heltid
Uppgiven: 20 850 kr/mån
Taxerad: 68 483 kr/mån - Agnieszka Madej, Sveriges Farmaceuter (SACO) – 50%
Uppgiven: 12 075 kr/mån
Taxerad: 66 267 kr/mån - Caroline Nilsson, Försvarsförbundet (TCO) – 80%
Uppgiven: 24 767 kr/mån
Taxerad: 53 117 kr/mån - Gunnar Jönsson, ordförande/kanslichef Symf (TCO) – ca 60%
Uppgiven: 32 220 kr/mån
Taxerad: 43 125 kr/mån - Martin Berg, Hamnarbetarförbundet (oberoende) – 80%
Uppgiven: 40 098 kr/mån
Taxerad: 38 883 kr/mån - Gabriel Kuhn, SAC – Syndikalisterna (oberoende) – heltid
Uppgiven: 29 500 kr/mån
Taxerad: 17 242 kr/mån - Mikael Johansson, Målarna (LO) – heltid
Uppgiven: 77 887 kr/mån
Taxerad: ingen uppgift - Sanna Wolk, SULF (SACO) – 50%
Uppgiven: 59 950 kr/mån
Taxerad: ej fastställd (2022: 208 557 kr/mån)
Källa: Arbetsvärlden. Taxerad inkomst är angiven som genomsnittlig månadsinkomst beräknad utifrån Skatteverkets fastställda förvärvsinkomst för 2023. Den siffran inkluderar förutom samlad lön av arbete, arvoden, förmånsvärde och pensionsavsättningar. Den inkluderar inte inkomst av kapital som försäljningar av ägodelar eller aktier.
Så mycket tjänar chefer i privat sektor
Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
Foto: Colourbox.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
Kvinnor tjänar mindre än män
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Vill ha individuell föräldraförsäkring
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Vill se lönen i annonsen
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
Chefslöner i olika branscher
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Så mycket tjänar chefer i olika delar av landet
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
Medellön för chefer fördelat på ålder
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr
