Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Som Kollega tidigare berättat har Vings flygbolag Sunclass airlines ekonomiska problem. För att spara pengar lade företaget fram ett förslag där den svenska kabinpersonalens grundlöner skulle sänkas med 20 procent. Unionen, som organiserar kabinpersonalen, vägrade gå med på detta och presenterade en rad alternativa besparingsförslag. När förhandlingarna strandade sade flygbolaget upp hela den svenska personalstyrkan. Totalt 175 personer.
Läs mer Klubben: Vings uppsägning en käftsmäll
Enligt Unionen leder sänkta grundlöner i förlängningen till lönedumpning och har även en rad negativa effekter för individen eftersom ersättningen minskar från olika trygghetssystem. Svenska fackförbund har därför som princip att aldrig acceptera sänkningar av grundlöner för medlemmarna.
Att detta är praxis på svensk arbetsmarknad tillbakavisas dock av Joakim Ärlund, förhandlingschef på Svenska Flygbranschen inom Transportföretagen. Enligt honom förekommer lönesänkningar på svensk arbetsmarknad, även på företag som har kollektivavtal. Han vill dock inte ge något exempel.
– Det kan finnas ett fackligt intresse av att det inte blir känt. De senaste tio åren har det förekommit permanenta sänkningar av grundlön och lönetillägg i olika former då företag hamnat i en akut situation, bland annat i flygbranschen, säger han.
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt håller fast vid sin hållning att det har förekommit att företag vill minska personalens arbetstid och därmed också deras lön, men inte att grundlönen sänks permanent.
– Jag behöver exempel på när det skett för att kunna kommentera det närmare, säger han.
Transportföretagen ser inget problem med lönesänkningar. Enligt Joakim Ärlund är det ibland den modell som behövs, som till exempel i den situation som flygbranschen befunnit sig i det senaste halvåret.
– Löner är en kostnad precis som alla andra. Att sänka dem är inget konstigt om ett företag hamnat i ett läge där man måste se över sina kostnader. Det måste man vara beredd på och normalt sett är det bättre att ha en lön än att vara arbetslös. Lönesänkningar kommer att fortsätta förekomma, men det är inget normalläge utan handlar om specifika situationer, säger han.
Anser ni att kollektivavtalen värnas när ett företag vill att personalen ska gå med på att sänka sina grundlöner?
– Ja. Det är alltid tillåtet att begära förhandlingar med motparten. I ett allvarligt ekonomiskt läge vore det mer uppseendeväckande om ett företag inte försökte sänka sina kostnader också i kollektivavtalen. Om man sedan lyckas komma överens är förstås en annan fråga.
Hur ser ni på risken för lönedumpning om företag, som i fallet med Sunclass airlines, vill sänka grundlönerna med 20 procent? Enligt Unionen finns risk för att företag då börjar konkurrera med löner.
– I flygbranschen har bolagen egna *företagsspecifika lönetariffer så där har Unionen redan en avtalsmodell som ger olika lönenivåer på olika företag. Jag kan inte se att bara för att man har en lönenivå på ett företag så påverkar det resten av branschen.
*Inom många av Unionens avtalsområden gäller i stället branschövergripande kollektivavtal.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.