Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Transportföretagen: "Sänka löner inget konstigt"

Att sänka löner är inget konstigt om ett företag är i kris. Det anser arbetsgivarorganisationen Transportföretagen.
– Lön är en kostnad precis som alla andra, säger förhandlingschef Joakim Ärlund.
Ola Rennstam Publicerad
Lena Engstrand, Fredrik Sandberg / TT
"Det är bättre att ha en lön än att vara arbetslös", säger Transportföretagens förhandlingschef Joakim Ärlund. Lena Engstrand, Fredrik Sandberg / TT

Som Kollega tidigare berättat har Vings flygbolag Sunclass airlines ekonomiska problem. För att spara pengar lade företaget fram ett förslag där den svenska kabinpersonalens grundlöner skulle sänkas med 20 procent. Unionen, som organiserar kabinpersonalen, vägrade gå med på detta och presenterade en rad alternativa besparingsförslag. När förhandlingarna strandade sade flygbolaget upp hela den svenska personalstyrkan. Totalt 175 personer.

Läs mer Klubben: Vings uppsägning en käftsmäll

Enligt Unionen leder sänkta grundlöner i förlängningen till lönedumpning och har även en rad negativa effekter för individen eftersom ersättningen minskar från olika trygghetssystem. Svenska fackförbund har därför som princip att aldrig acceptera sänkningar av grundlöner för medlemmarna.

Att detta är praxis på svensk arbetsmarknad tillbakavisas dock av Joakim Ärlund, förhandlingschef på Svenska Flygbranschen inom Transportföretagen. Enligt honom förekommer lönesänkningar på svensk arbetsmarknad, även på företag som har kollektivavtal. Han vill dock inte ge något exempel.

– Det kan finnas ett fackligt intresse av att det inte blir känt. De senaste tio åren har det förekommit permanenta sänkningar av grundlön och lönetillägg i olika former då företag hamnat i en akut situation, bland annat i flygbranschen, säger han.

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt håller fast vid sin hållning att det har förekommit att företag vill minska personalens arbetstid och därmed också deras lön, men inte att grundlönen sänks permanent.

– Jag behöver exempel på när det skett för att kunna kommentera det närmare, säger han.

Transportföretagen ser inget problem med lönesänkningar. Enligt Joakim Ärlund är det ibland den modell som behövs, som till exempel i den situation som flygbranschen befunnit sig i det senaste halvåret.

– Löner är en kostnad precis som alla andra. Att sänka dem är inget konstigt om ett företag hamnat i ett läge där man måste se över sina kostnader. Det måste man vara beredd på och normalt sett är det bättre att ha en lön än att vara arbetslös. Lönesänkningar kommer att fortsätta förekomma, men det är inget normalläge utan handlar om specifika situationer, säger han.

Anser ni att kollektivavtalen värnas när ett företag vill att personalen ska gå med på att sänka sina grundlöner?
– Ja. Det är alltid tillåtet att begära förhandlingar med motparten. I ett allvarligt ekonomiskt läge vore det mer uppseendeväckande om ett företag inte försökte sänka sina kostnader också i kollektivavtalen. Om man sedan lyckas komma överens är förstås en annan fråga.

Hur ser ni på risken för lönedumpning om företag, som i fallet med Sunclass airlines, vill sänka grundlönerna med 20 procent? Enligt Unionen finns risk för att företag då börjar konkurrera med löner.
– I flygbranschen har bolagen egna *företagsspecifika lönetariffer så där har Unionen redan en avtalsmodell som ger olika lönenivåer på olika företag. Jag kan inte se att bara för att man har en lönenivå på ett företag så påverkar det resten av branschen.

*Inom många av Unionens avtalsområden gäller i stället branschövergripande kollektivavtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön