Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Transportföretagen: "Sänka löner inget konstigt"

Att sänka löner är inget konstigt om ett företag är i kris. Det anser arbetsgivarorganisationen Transportföretagen.
– Lön är en kostnad precis som alla andra, säger förhandlingschef Joakim Ärlund.
Ola Rennstam Publicerad 25 augusti 2020, kl 16:11
Lena Engstrand, Fredrik Sandberg / TT
"Det är bättre att ha en lön än att vara arbetslös", säger Transportföretagens förhandlingschef Joakim Ärlund. Lena Engstrand, Fredrik Sandberg / TT

Som Kollega tidigare berättat har Vings flygbolag Sunclass airlines ekonomiska problem. För att spara pengar lade företaget fram ett förslag där den svenska kabinpersonalens grundlöner skulle sänkas med 20 procent. Unionen, som organiserar kabinpersonalen, vägrade gå med på detta och presenterade en rad alternativa besparingsförslag. När förhandlingarna strandade sade flygbolaget upp hela den svenska personalstyrkan. Totalt 175 personer.

Läs mer Klubben: Vings uppsägning en käftsmäll

Enligt Unionen leder sänkta grundlöner i förlängningen till lönedumpning och har även en rad negativa effekter för individen eftersom ersättningen minskar från olika trygghetssystem. Svenska fackförbund har därför som princip att aldrig acceptera sänkningar av grundlöner för medlemmarna.

Att detta är praxis på svensk arbetsmarknad tillbakavisas dock av Joakim Ärlund, förhandlingschef på Svenska Flygbranschen inom Transportföretagen. Enligt honom förekommer lönesänkningar på svensk arbetsmarknad, även på företag som har kollektivavtal. Han vill dock inte ge något exempel.

– Det kan finnas ett fackligt intresse av att det inte blir känt. De senaste tio åren har det förekommit permanenta sänkningar av grundlön och lönetillägg i olika former då företag hamnat i en akut situation, bland annat i flygbranschen, säger han.

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt håller fast vid sin hållning att det har förekommit att företag vill minska personalens arbetstid och därmed också deras lön, men inte att grundlönen sänks permanent.

– Jag behöver exempel på när det skett för att kunna kommentera det närmare, säger han.

Transportföretagen ser inget problem med lönesänkningar. Enligt Joakim Ärlund är det ibland den modell som behövs, som till exempel i den situation som flygbranschen befunnit sig i det senaste halvåret.

– Löner är en kostnad precis som alla andra. Att sänka dem är inget konstigt om ett företag hamnat i ett läge där man måste se över sina kostnader. Det måste man vara beredd på och normalt sett är det bättre att ha en lön än att vara arbetslös. Lönesänkningar kommer att fortsätta förekomma, men det är inget normalläge utan handlar om specifika situationer, säger han.

Anser ni att kollektivavtalen värnas när ett företag vill att personalen ska gå med på att sänka sina grundlöner?
– Ja. Det är alltid tillåtet att begära förhandlingar med motparten. I ett allvarligt ekonomiskt läge vore det mer uppseendeväckande om ett företag inte försökte sänka sina kostnader också i kollektivavtalen. Om man sedan lyckas komma överens är förstås en annan fråga.

Hur ser ni på risken för lönedumpning om företag, som i fallet med Sunclass airlines, vill sänka grundlönerna med 20 procent? Enligt Unionen finns risk för att företag då börjar konkurrera med löner.
– I flygbranschen har bolagen egna *företagsspecifika lönetariffer så där har Unionen redan en avtalsmodell som ger olika lönenivåer på olika företag. Jag kan inte se att bara för att man har en lönenivå på ett företag så påverkar det resten av branschen.

*Inom många av Unionens avtalsområden gäller i stället branschövergripande kollektivavtal.

Lön

Tandsköterskor i löneuppror

Tandsköterskorna har fått mer ansvar under åren. Men lönen har inte hängt med. Nu kräver de bättre betalt och en skyddad yrkestitel.
Lina Björk Publicerad 21 mars 2023, kl 14:39
Tandläkarutrustning på en tandläkarmottagning.
I upproret "Löneuppror Tandsköterskor" står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket Foto: Foto Bertil Ericson / SCANPIX.

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga, polera och göra provisoriska fyllningar.

Men trots att ansvaret har växt har lönen inte gjort det i samma omfattning. Enligt Unionen ligger lönen för tandsköterskor på mellan 29 000 till 35 000 kronor i månaden, men ingångslönen är betydligt lägre än så och för tandsköterskor som inte jobbar delegerat kan den ligga på cirka 21 000 kronor i månaden.
 

Löneuppror på Facebook

För fyra veckor sedan skapades Facebookgruppen ” Löneuppror Tandsköterskor” som nu har över 3 900 medlemmar.

Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.
Liza Löfberg Foto: Privat

– Tandsköterskor lämnar yrket för att det inte går att leva på lönen. Har man gått en YH-utbildning på minst tre terminer och tagit studielån så räknar man med en lön som är rimlig, säger Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.

I upproret står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket. I dag kan en tandläkare ha outbildad personal som utför en tandsköterskas arbetsuppgifter, något som Socialstyrelsen också tillåter.


Inte patientsäkert med outbildad personal

Unionen organiserar 2 500 privatanställda tandsköterskor och förbundet ställer sig också bakom kravet om en skyddad yrkestitel.

–  Under YH-utbildningen, som följer den nationella kursplanen, ingår bland annat anatomi, anestesi, odontologi, oral hälsa, smittskydd och hygien. Vi konkurrerar med personal utan utbildning och lönerna hålls nere när arbetsgivaren kan ta in precis vem som helst och kalla den för tandsköterska. I slutändan är detta inte patientsäkert, säger Liza Löfberg.

Tandsköterskornas avtal går ut i juni. Från och med juli i år kan undersköterskor söka om skyddad yrkestitel, något Liza Löfberg tror kan ge en skjuts fram för tandsköterskornas fråga.

– Vi har jobbat med det här under lång tid och ger inte upp förrän våra tandsköterskor får en skyddad yrkestitel, säger hon.

Tandsköterskeupprorets krav:

  • Ingen tandsköterska ha en lön under 28 000 kronor i månaden
  • En plan för snabbare lönekarriär
  • En skyddad yrkestitel
  • Nationell ingångslön på minst 28 000 kronor i månaden