Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Slopad karensdag till följd av corona

Slopad karensdag på grund av coronaviruset. Det föreslog regeringen under onsdagen. Dessutom kommer möjligheten till korttidsarbete träda i kraft redan den 1 maj i år.
Johanna Rovira Publicerad 11 mars 2020, kl 14:07
Anders Wiklund/TT
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson, finansminister Magdalena Andersson (S) och Centerns ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström under onsdagens pressträff angående extra ändringsbudget till följd av coronaviruset. Anders Wiklund/TT

Regeringen presenterade i dag, onsdag, ett förslag till extra ändringsbudget som bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Förslaget innebär bland annat att det så kallade karensavdraget tas bort tillfälligt. Staten går in och betalar för den första sjukdagen från och med i dag och en och en halv månad framöver, i hopp om att hindra smittspridning. 

Unionen, som välkomnar beslutet att ta bort karensavdraget, bjöds under onsdagen in till samtal med regeringen tillsammans med andra representanter från fack- och arbetsgivarsidan.

– Det är bra att regeringen bjöd in facken och arbetsgivarna till samtal med anledning av coronaviruset. Vi har fått information om flera kraftfulla åtgärder för att hantera situationen, däribland slopad karensdag. Det är en tydlig markering att regering och myndigheter hanterar frågan. 

– Vi ser positivt på att dialogen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter fortsätter. Från parternas sida framfödes att det är viktigt att ny lagstiftning för korttidsarbete kommer på plats så snart som möjligt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen

Läs mer: Ändrad karenstid gynnar deltidsanställda

Dessutom höjs anslaget för smittbärarpenning, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Läs mer: Då har du rätt till smittbärarpenning

LO har tidigare under dagen krävt att karensdagen bör slopas tillfälligt för att stoppa sjuknärvaron på arbetsplatserna, enligt TT, medan Svenskt Näringsliv i stället förordade en mer flexibel smittbärarpenning.

Dessutom kan det tidigare förslaget om avtal för korttidsarbete för att förhindra personalnedskärningar när företag drabbas ekonomiskt, tidigareläggas från 1 augusti, som det var tänkt tidigare, till 1 maj. Svenskt Näringsliv gör tummen upp för att avtalet flyttas fram:

– Reformen för korttidsarbete genomförs nu tidigare än beräknat och det införs flera åtgärder som syftar till att underlätta företagens likviditet, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i ett pressmeddelande.  

Läs mer: Krisstöd ska dämpa följden av corona

Företag i kris på grund av coronaviruset föreslås också kunna få anstånd upp till ett år att betala högst två månaders arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för sina anställda.

Lön

Tandsköterskor i löneuppror

Tandsköterskorna har fått mer ansvar under åren. Men lönen har inte hängt med. Nu kräver de bättre betalt och en skyddad yrkestitel.
Lina Björk Publicerad 21 mars 2023, kl 14:39
Tandläkarutrustning på en tandläkarmottagning.
I upproret "Löneuppror Tandsköterskor" står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket Foto: Foto Bertil Ericson / SCANPIX.

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga, polera och göra provisoriska fyllningar.

Men trots att ansvaret har växt har lönen inte gjort det i samma omfattning. Enligt Unionen ligger lönen för tandsköterskor på mellan 29 000 till 35 000 kronor i månaden, men ingångslönen är betydligt lägre än så och för tandsköterskor som inte jobbar delegerat kan den ligga på cirka 21 000 kronor i månaden.
 

Löneuppror på Facebook

För fyra veckor sedan skapades Facebookgruppen ” Löneuppror Tandsköterskor” som nu har över 3 900 medlemmar.

Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.
Liza Löfberg Foto: Privat

– Tandsköterskor lämnar yrket för att det inte går att leva på lönen. Har man gått en YH-utbildning på minst tre terminer och tagit studielån så räknar man med en lön som är rimlig, säger Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.

I upproret står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket. I dag kan en tandläkare ha outbildad personal som utför en tandsköterskas arbetsuppgifter, något som Socialstyrelsen också tillåter.


Inte patientsäkert med outbildad personal

Unionen organiserar 2 500 privatanställda tandsköterskor och förbundet ställer sig också bakom kravet om en skyddad yrkestitel.

–  Under YH-utbildningen, som följer den nationella kursplanen, ingår bland annat anatomi, anestesi, odontologi, oral hälsa, smittskydd och hygien. Vi konkurrerar med personal utan utbildning och lönerna hålls nere när arbetsgivaren kan ta in precis vem som helst och kalla den för tandsköterska. I slutändan är detta inte patientsäkert, säger Liza Löfberg.

Tandsköterskornas avtal går ut i juni. Från och med juli i år kan undersköterskor söka om skyddad yrkestitel, något Liza Löfberg tror kan ge en skjuts fram för tandsköterskornas fråga.

– Vi har jobbat med det här under lång tid och ger inte upp förrän våra tandsköterskor får en skyddad yrkestitel, säger hon.

Tandsköterskeupprorets krav:

  • Ingen tandsköterska ha en lön under 28 000 kronor i månaden
  • En plan för snabbare lönekarriär
  • En skyddad yrkestitel
  • Nationell ingångslön på minst 28 000 kronor i månaden