Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Slopad karensdag till följd av corona

Slopad karensdag på grund av coronaviruset. Det föreslog regeringen under onsdagen. Dessutom kommer möjligheten till korttidsarbete träda i kraft redan den 1 maj i år.
Johanna Rovira Publicerad
Anders Wiklund/TT
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson, finansminister Magdalena Andersson (S) och Centerns ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström under onsdagens pressträff angående extra ändringsbudget till följd av coronaviruset. Anders Wiklund/TT

Regeringen presenterade i dag, onsdag, ett förslag till extra ändringsbudget som bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Förslaget innebär bland annat att det så kallade karensavdraget tas bort tillfälligt. Staten går in och betalar för den första sjukdagen från och med i dag och en och en halv månad framöver, i hopp om att hindra smittspridning. 

Unionen, som välkomnar beslutet att ta bort karensavdraget, bjöds under onsdagen in till samtal med regeringen tillsammans med andra representanter från fack- och arbetsgivarsidan.

– Det är bra att regeringen bjöd in facken och arbetsgivarna till samtal med anledning av coronaviruset. Vi har fått information om flera kraftfulla åtgärder för att hantera situationen, däribland slopad karensdag. Det är en tydlig markering att regering och myndigheter hanterar frågan. 

– Vi ser positivt på att dialogen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter fortsätter. Från parternas sida framfödes att det är viktigt att ny lagstiftning för korttidsarbete kommer på plats så snart som möjligt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen

Läs mer: Ändrad karenstid gynnar deltidsanställda

Dessutom höjs anslaget för smittbärarpenning, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Läs mer: Då har du rätt till smittbärarpenning

LO har tidigare under dagen krävt att karensdagen bör slopas tillfälligt för att stoppa sjuknärvaron på arbetsplatserna, enligt TT, medan Svenskt Näringsliv i stället förordade en mer flexibel smittbärarpenning.

Dessutom kan det tidigare förslaget om avtal för korttidsarbete för att förhindra personalnedskärningar när företag drabbas ekonomiskt, tidigareläggas från 1 augusti, som det var tänkt tidigare, till 1 maj. Svenskt Näringsliv gör tummen upp för att avtalet flyttas fram:

– Reformen för korttidsarbete genomförs nu tidigare än beräknat och det införs flera åtgärder som syftar till att underlätta företagens likviditet, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i ett pressmeddelande.  

Läs mer: Krisstöd ska dämpa följden av corona

Företag i kris på grund av coronaviruset föreslås också kunna få anstånd upp till ett år att betala högst två månaders arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för sina anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.