Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Slopad karensdag till följd av corona

Slopad karensdag på grund av coronaviruset. Det föreslog regeringen under onsdagen. Dessutom kommer möjligheten till korttidsarbete träda i kraft redan den 1 maj i år.
Johanna Rovira Publicerad
Anders Wiklund/TT
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson, finansminister Magdalena Andersson (S) och Centerns ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström under onsdagens pressträff angående extra ändringsbudget till följd av coronaviruset. Anders Wiklund/TT

Regeringen presenterade i dag, onsdag, ett förslag till extra ändringsbudget som bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Förslaget innebär bland annat att det så kallade karensavdraget tas bort tillfälligt. Staten går in och betalar för den första sjukdagen från och med i dag och en och en halv månad framöver, i hopp om att hindra smittspridning. 

Unionen, som välkomnar beslutet att ta bort karensavdraget, bjöds under onsdagen in till samtal med regeringen tillsammans med andra representanter från fack- och arbetsgivarsidan.

– Det är bra att regeringen bjöd in facken och arbetsgivarna till samtal med anledning av coronaviruset. Vi har fått information om flera kraftfulla åtgärder för att hantera situationen, däribland slopad karensdag. Det är en tydlig markering att regering och myndigheter hanterar frågan. 

– Vi ser positivt på att dialogen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter fortsätter. Från parternas sida framfödes att det är viktigt att ny lagstiftning för korttidsarbete kommer på plats så snart som möjligt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen

Läs mer: Ändrad karenstid gynnar deltidsanställda

Dessutom höjs anslaget för smittbärarpenning, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Läs mer: Då har du rätt till smittbärarpenning

LO har tidigare under dagen krävt att karensdagen bör slopas tillfälligt för att stoppa sjuknärvaron på arbetsplatserna, enligt TT, medan Svenskt Näringsliv i stället förordade en mer flexibel smittbärarpenning.

Dessutom kan det tidigare förslaget om avtal för korttidsarbete för att förhindra personalnedskärningar när företag drabbas ekonomiskt, tidigareläggas från 1 augusti, som det var tänkt tidigare, till 1 maj. Svenskt Näringsliv gör tummen upp för att avtalet flyttas fram:

– Reformen för korttidsarbete genomförs nu tidigare än beräknat och det införs flera åtgärder som syftar till att underlätta företagens likviditet, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i ett pressmeddelande.  

Läs mer: Krisstöd ska dämpa följden av corona

Företag i kris på grund av coronaviruset föreslås också kunna få anstånd upp till ett år att betala högst två månaders arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för sina anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.