Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Sena barn sänker inkomsten med 15 procent

Även om man kortsiktigt kan tjäna på att skjuta upp barnafödandet och få barnen tätt så får det långsiktigt en negativ effekt på mammornas förvärvsinkomst och löneutveckling, enligt en rapport från IFAU.
Anita Täpp Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Att skjuta upp barnafödandet och sedan få flera barn i tät följd kan få negativa följder för mammans löneutveckling, enligt en studie från IFAU. Hasse Holmberg/TT

För att kunna ta del av den inkomstbaserade föräldrapenningen kan många vänta med att skaffa barn tills de har fått arbete och en bra sjukpenningsgrundad inkomst, SGI.

I föräldraförsäkringen finns också en så kallad snabbhetspremie. Den innebär att om man får sitt andra barn snabbt, inom 30 månader efter att det första barnet föddes, så får man behålla samma SGI när man är hemma med det andra barnet.

- Det finns studier som visar att sedan man införde de här reglerna så har svenska par justerat sitt barnfödande så att man nu får sina två första barn i snabbare takt för att kunna ta del av de här kortsiktiga ekonomiska fördelarna, säger Arizo Karimi, forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

I de studier som ligger till grund för rapporten har Arizo Karimi velat ta reda på vilka långsiktiga konsekvenser ett uppskjutande av barnafödandet, liksom att det andra barnet kommer snabbt, får för mammornas ekonomi.

Hon har då undersökt vad som händer med kvinnors inkomster om de får sitt första barn ett år senare jämfört med hur deras inkomster utvecklats om de inte hade skjutit upp barnafödandet.

Det Arizo Karimi har funnit är att ett års fördröjning av det första barnet i genomsnitt leder till att kvinnorna får 15 procents lägre förvärvsinkomster under hela arbetslivet.

- Men det tycks främst bero på att dessa kvinnor också får sitt andra barn snabbare och därmed har en sammanhängande ledighet under en lång period. För om kvinnan i stället skjuter upp sitt andra barns födelse så ökar lönen med tre procent, säger Arizo Karimi.

Hur länge man bör vänta med att föda sitt andra barn kan hon dock inte svara på.

- Nej, men det jag ser i mina studier är att om man skaffar barnen med ett års längre mellanrum i genomsnitt, så ökar sannolikheten för att mammor går tillbaka i arbete mellan de två första barnens födelse. Och för dem som går tillbaka i arbete så ökar också tiden som man är kvar på arbetet innan nästa barn kommer, vilket på sikt också verkar ge en bättre löneutveckling under yrkeskarriären.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Sju korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Kollega listar sju korta utbildningar som kan ge ett bra jobb.
David Österberg Publicerad 8 september 2025, kl 06:00
Personer i ett klassrum
Här är sju yrken som inte kräver högskoleutbildning – men ändå ger hög lön. Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor. Colourbox

Vill du ha ett jobb med hög lön, men gå en kort utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är max två år långa – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Medianlönen är hämtad från Unionens statistik över marknadslöner 2024.

Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden.

 

1. IT-säkerhetsspecialist

Medianlön: 55 000.

Gör: Utformar IT-säkerhetssystem, identifierar potentiella hot, testar säkerhetslösningar.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola men finns också som universitetsutbildning.

 

2. Transportledare

Medianlön: 37 650.

Gör: Planerar transporter, väljer transportmedel, gör kostnadskalkyler.

Utbildning: 1,5-2 år på yrkeshögskola.

 

3. Fastighetsförvaltare

Medianlön: 46 850.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

4. CAD-konstruktör

Medianlön: 40 500.

Gör: Skapar modeller och ritningar. Utvecklar och tillverkar produkter inom flera olika områden.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

5. HR-assistent

Medianlön: 38 390. 

Gör: Arbetar med personaladministration, hanterar anställningskontrakt, hjälper till vid rekryteringar, organiserar utbildningar.

Utbildning: Allt från några månader hos privata utbildningsföretag till drygt en termin på Komvux.

 

6. UX-designer

Medianlön: 49 000.

Gör: Arbetar med användarnas upplevelse av en digital produkt. Designar gränssnitt och förbättrar produkten utifrån användarupplevelser.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

7. Inköpare

Medianlön: 40 800.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

Fotnot: Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Medianlön är den mittersta lönen när alla löner har sorterats i storleksordning. Snittlönen är 41 600 kronor.