Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Sena barn sänker inkomsten med 15 procent
Även om man kortsiktigt kan tjäna på att skjuta upp barnafödandet och få barnen tätt så får det långsiktigt en negativ effekt på mammornas förvärvsinkomst och löneutveckling, enligt en rapport från IFAU.
För att kunna ta del av den inkomstbaserade föräldrapenningen kan många vänta med att skaffa barn tills de har fått arbete och en bra sjukpenningsgrundad inkomst, SGI.
I föräldraförsäkringen finns också en så kallad snabbhetspremie. Den innebär att om man får sitt andra barn snabbt, inom 30 månader efter att det första barnet föddes, så får man behålla samma SGI när man är hemma med det andra barnet.
- Det finns studier som visar att sedan man införde de här reglerna så har svenska par justerat sitt barnfödande så att man nu får sina två första barn i snabbare takt för att kunna ta del av de här kortsiktiga ekonomiska fördelarna, säger Arizo Karimi, forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
I de studier som ligger till grund för rapporten har Arizo Karimi velat ta reda på vilka långsiktiga konsekvenser ett uppskjutande av barnafödandet, liksom att det andra barnet kommer snabbt, får för mammornas ekonomi.
Hon har då undersökt vad som händer med kvinnors inkomster om de får sitt första barn ett år senare jämfört med hur deras inkomster utvecklats om de inte hade skjutit upp barnafödandet.
Det Arizo Karimi har funnit är att ett års fördröjning av det första barnet i genomsnitt leder till att kvinnorna får 15 procents lägre förvärvsinkomster under hela arbetslivet.
- Men det tycks främst bero på att dessa kvinnor också får sitt andra barn snabbare och därmed har en sammanhängande ledighet under en lång period. För om kvinnan i stället skjuter upp sitt andra barns födelse så ökar lönen med tre procent, säger Arizo Karimi.
Hur länge man bör vänta med att föda sitt andra barn kan hon dock inte svara på.
- Nej, men det jag ser i mina studier är att om man skaffar barnen med ett års längre mellanrum i genomsnitt, så ökar sannolikheten för att mammor går tillbaka i arbete mellan de två första barnens födelse. Och för dem som går tillbaka i arbete så ökar också tiden som man är kvar på arbetet innan nästa barn kommer, vilket på sikt också verkar ge en bättre löneutveckling under yrkeskarriären.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
