Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
För att kunna ta del av den inkomstbaserade föräldrapenningen kan många vänta med att skaffa barn tills de har fått arbete och en bra sjukpenningsgrundad inkomst, SGI.
I föräldraförsäkringen finns också en så kallad snabbhetspremie. Den innebär att om man får sitt andra barn snabbt, inom 30 månader efter att det första barnet föddes, så får man behålla samma SGI när man är hemma med det andra barnet.
- Det finns studier som visar att sedan man införde de här reglerna så har svenska par justerat sitt barnfödande så att man nu får sina två första barn i snabbare takt för att kunna ta del av de här kortsiktiga ekonomiska fördelarna, säger Arizo Karimi, forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
I de studier som ligger till grund för rapporten har Arizo Karimi velat ta reda på vilka långsiktiga konsekvenser ett uppskjutande av barnafödandet, liksom att det andra barnet kommer snabbt, får för mammornas ekonomi.
Hon har då undersökt vad som händer med kvinnors inkomster om de får sitt första barn ett år senare jämfört med hur deras inkomster utvecklats om de inte hade skjutit upp barnafödandet.
Det Arizo Karimi har funnit är att ett års fördröjning av det första barnet i genomsnitt leder till att kvinnorna får 15 procents lägre förvärvsinkomster under hela arbetslivet.
- Men det tycks främst bero på att dessa kvinnor också får sitt andra barn snabbare och därmed har en sammanhängande ledighet under en lång period. För om kvinnan i stället skjuter upp sitt andra barns födelse så ökar lönen med tre procent, säger Arizo Karimi.
Hur länge man bör vänta med att föda sitt andra barn kan hon dock inte svara på.
- Nej, men det jag ser i mina studier är att om man skaffar barnen med ett års längre mellanrum i genomsnitt, så ökar sannolikheten för att mammor går tillbaka i arbete mellan de två första barnens födelse. Och för dem som går tillbaka i arbete så ökar också tiden som man är kvar på arbetet innan nästa barn kommer, vilket på sikt också verkar ge en bättre löneutveckling under yrkeskarriären.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.