Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Sena barn sänker inkomsten med 15 procent

Även om man kortsiktigt kan tjäna på att skjuta upp barnafödandet och få barnen tätt så får det långsiktigt en negativ effekt på mammornas förvärvsinkomst och löneutveckling, enligt en rapport från IFAU.
Anita Täpp Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Att skjuta upp barnafödandet och sedan få flera barn i tät följd kan få negativa följder för mammans löneutveckling, enligt en studie från IFAU. Hasse Holmberg/TT

För att kunna ta del av den inkomstbaserade föräldrapenningen kan många vänta med att skaffa barn tills de har fått arbete och en bra sjukpenningsgrundad inkomst, SGI.

I föräldraförsäkringen finns också en så kallad snabbhetspremie. Den innebär att om man får sitt andra barn snabbt, inom 30 månader efter att det första barnet föddes, så får man behålla samma SGI när man är hemma med det andra barnet.

- Det finns studier som visar att sedan man införde de här reglerna så har svenska par justerat sitt barnfödande så att man nu får sina två första barn i snabbare takt för att kunna ta del av de här kortsiktiga ekonomiska fördelarna, säger Arizo Karimi, forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

I de studier som ligger till grund för rapporten har Arizo Karimi velat ta reda på vilka långsiktiga konsekvenser ett uppskjutande av barnafödandet, liksom att det andra barnet kommer snabbt, får för mammornas ekonomi.

Hon har då undersökt vad som händer med kvinnors inkomster om de får sitt första barn ett år senare jämfört med hur deras inkomster utvecklats om de inte hade skjutit upp barnafödandet.

Det Arizo Karimi har funnit är att ett års fördröjning av det första barnet i genomsnitt leder till att kvinnorna får 15 procents lägre förvärvsinkomster under hela arbetslivet.

- Men det tycks främst bero på att dessa kvinnor också får sitt andra barn snabbare och därmed har en sammanhängande ledighet under en lång period. För om kvinnan i stället skjuter upp sitt andra barns födelse så ökar lönen med tre procent, säger Arizo Karimi.

Hur länge man bör vänta med att föda sitt andra barn kan hon dock inte svara på.

- Nej, men det jag ser i mina studier är att om man skaffar barnen med ett års längre mellanrum i genomsnitt, så ökar sannolikheten för att mammor går tillbaka i arbete mellan de två första barnens födelse. Och för dem som går tillbaka i arbete så ökar också tiden som man är kvar på arbetet innan nästa barn kommer, vilket på sikt också verkar ge en bättre löneutveckling under yrkeskarriären.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.