Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så förhandlar du om lön på jobbet

Oavsett om du är facklig företrädare eller måste förhandla din egen lön bör du vara väl förberedd. Läs förhandlarnas bästa råd.
Ola Rennstam Publicerad

Det viktigaste inför en förhandling är att man är väl förberedd och har bra på fötterna. Det konstaterar Ann-Charlotte Appelfeldt, sekreterare i HTF-klubben (numera Unionen-klubben) på resebyrån Carlson Wagonlit i Halmstad. Ann-Charlotte och hennes kollegor i klubben har börjat förbereda den lokala förhandlingen för klubbens 13 medlemmar. - De viktigaste frågorna under årets förhandling är de ständigt återkommande - att höja lägst- och snittlönerna. Vår bransch har generellt ganska låga löner, säger hon.

- För att få ett bra underlag innan man sätter sig vid förhandlingsbordet använder sig klubben bland annat av HTF-lönestatistik och den lönekartläggning som upprättats inom Carlson Wagonlit.

- Vi jämför om medlemmarnas lön ligger rätt inom koncernen. Många gånger får vi höra argumentet att det är skillnad på storstad och landsbygd, men Halmstad är en stad med ett ganska högt kostnadsläge, säger Ann-Charlotte Appelfeldt.

Hon betonar vikten av att ha ett tydligt mål med varje förhandling och att försöka hålla sig fokuserad kring det.
- Vi går aldrig in ensamma i en förhandling, utan ser alltid till att vara minst två. Det är bra att backa upp varandra och fler öron uppfattar saker bättre än ett par, säger hon.
- Det är viktigt att inte stressa igenom förhandlingen utan att låta den ta den tid det tar och att man är saklig och håller sig lugn. Försök att inte ta förhandlingen personligt, utan tänk på att du representerar en grupp och inte dig själv. Kanske är man aldrig helt nöjd efter en förhandling, men tidigare år har vi faktiskt fått gehör för våra krav och det känns skönt.

Ann-Charlotte Appelfeldt har framför allt två tips till andra förhandlare:

  • Ta med en facklig representant från HTF vid behov. Speciellt om man känner sig osäker och vill ha lite extra stöd utifrån. Det har vi gjort vid ett par tillfällen.
  • Gå fackets löneförhandlingskurs. Man får jättebra tips och kan utbyta erfarenheter med folk i andra branscher. Man känner sig säkrare av att veta hur man kan och får agera och får även hjälp med hur man ska jobba vidare.

När det börjar dra ihop sig till lokala förhandlingar skickar HTF-klubben på Dalarnas tidningar ut ett formulär till medlemmarna där de får fylla i om de fått en ny befattning, gått en utbildning eller åstadkommit något annat som motiverar ett lönelyft.
- Vi lägger ner mycket tid på att få ett bra underlag till förhandlingarna, men tyvärr är det inte så många av medlemmarna som fyller i papperen, säger klubbordförande Curt Peleback.

- Jag anser att det är medlemmens ansvar att lämna information till oss som förhandlar deras lön så att vi har något att stå på. Det svårt för oss att agera när vi inte hör något från medlemmarna.

Klubben försöker uppmana dem som ligger långt ned i lönestatistiken att gå en utbildning om de har möjlighet.
- Som regel läggs utbildningarna på tidpunkter då man måste offra en massa fritid och det är vi emot, vi tycker att det är företaget som är ansvarigt för kompetensutvecklingen, säger Curt Peleback.

Före förhandlingen jämför klubben alltid löneläget med andra företag i tidningsbranschen. Under själva förhandlingen gäller det att ha is i magen.
- När man sitter i förhandlingar så gäller det att inte att tappa humöret utan försöka var lugn och saklig hela tiden. Detta är bland det viktigaste i en förhandling men kan vara svårt ibland, säger Curt.

Klubbordföranden tycker att det råder ett bra förhandlingsklimat på Dalarnas tidningar.
- Vi kommer alltid överens i slutändan och brukar få igenom rätt skapliga saker i jämförelse med hur det är på andra tidningar. Förra året fick vi bättre resultat lokalt än i det centrala avtalet och vi får hoppas att de har samma välvilja i år. Det som talar för det är att tidningen har gjort ett bra år.

När förhandlingen är slutförd uppmanar klubben medlemmarna att kontakta närmsta chef för information om nya lönen.

Medellönen för de 44 HTF-medlemmarna ligger kring 20 000 kronor, många av de sämst betalda är kvinnor. Strategin inför årets lokala förhandlingar är därför klar.
- I år kommer vi att försöka få slut på olika lön mellan kvinnor och män samt att, som alltid, försöka lyfta de som är sämst avlönade, och det är ju ofta kvinnor som har sämst betalt, säger Curt Peleback.

(Lön & Jobb nr 5-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.

Lön

”Sverige kommer inte lyckas omförhandla direktivet”

Att Sverige skjuter på direktivet om lönetransparens kan ge miljonböter. Dessutom försvåras framtida samarbeten inom EU, enligt Jaan Paju, docent i europarätt.
– Juridiskt är det här en solklar överträdelse, säger han.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 13:01
Bild som symboliserar skillnader i lön och debatten om lönetransparens i EU.
Regeringen vill skjuta upp lönetransparensdirektivet och omförhandla reglerna – men enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt, är det juridiskt sett en överträdelse som kan leda till böter. Foto: Colourbox.

Artikeln i korthet:

  • Sverige bryter mot EU-rätten genom att skjuta upp införandet av lönetransparensdirektivet.
  • Risken för EU-rättsliga åtgärder är stor: om Sverige inte inför direktivet i tid kan EU‑kommissionen väcka ett överträdelseärende, vilket kan leda till kännbara böter – som 2023 då Sverige bötfälldes för vapendirektivet.
  • Den största kostnaden är politisk. Sveriges trovärdighet inom EU skadas, vilket försvårar framtida förhandlingar och minskar landets inflytande inom arbetsrätten.
  • Regeringen har svängt i frågan. Trots tidigare löften om snabb effekt och hanterlig administration vill man nu skjuta upp införandet och driva en omförhandling, med hänvisning till stark kritik från näringsliv och andra aktörer.

Att Sverige skulle lyckas omförhandla direktivet är osannolikt, enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt vid Stockholms universitet.

Jaan Paju
Natalie Oliwsson/Stockholms universitet

  Det tror jag inte, givet att 24 av 27 medlemsstater röstade för direktivet. Det är väldigt märkligt att man fem över tolv, två år efter att direktivet lotsats i hamn, kommer dragandes med att man nu har haft samråd med arbetsmarknadens parter. 

– Det här är en tydlig obstruktion från svensk sida, säger han.

Sverige säger att man har med sig andra länder i kravet på omförhandling. Stämmer det?

– Sverige blev nedröstat 2023 tillsammans med Ungern och Bulgarien. Även om Sverige nu skulle lyckas få med sig några andra länder spelar det ingen roll eftersom direktivet redan är bestämt. Vidare måste man få med sig ett stort antal länder, inte bara några enstaka för att det skulle bli aktuellt med att riva upp direktivet. Så verkar det inte vara.

Sverige kan tvingas att betala böter

Om ett EU-land inte inför ett beslutat direktiv kan kommissionen ta landet till EU-domstolen. Den risken är stor, enligt Jaan Paju.

– Sverige kan såklart be om en omförhandling, men med tanke på kommissionens arbetsbörda är det en process som kan dra ut på tiden i fem, sex år. 

– Givet att de andra EU-länderna snart inför direktivet kommer kommissionen knappast att prioritera att ta ett omtag med direktivet. Under tiden kommer Sverige inte ha införlivat direktivet och därmed finns en risk att kommissionen kommer att driva ett överträdelseärende mot Sverige, säger han.

Senast det hände var 2023. Då fick Sverige betala 100 miljoner kronor i böter för att inte ha infört vapendirektivet i tid.

Hur stor är risken att Sverige kommer att tvingas betala böter?

– Stor. Men den största kostnaden är politisk. Sverige kommer att få svårare i framtida förhandlingar med EU på arbetsrättens område. Det blir svårare att få övriga länder att lita på Sverige och det blir svårare för Sverige att påverka kommande direktiv.

Ministern backade efter kritik

Turerna kring lönetransparensdirektivet (se ruta) har varit många. I januari presenterade regeringen sitt förslag på hur direktivet skulle införas i Sverige. I en intervju med Kollega sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) att hon var övertygad om att de nya reglerna skulle leda till mer jämställda löner. 

I intervjun tydde inget på att ministern var tveksam till regeringens förslag. Tvärtom. På frågan ”När tror du att förslaget får effekt?” blev svaret:

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Tanken var att den nya lagen skulle börja gälla den 1 juli. Men efter kraftig kritik från arbetsgivarhåll om att tidsplanen var för snäv bestämde sig regeringen för att vänta med införandet. Nytt datum blev då 1 januari 2027.

Men den 26 mars, bara några dagar innan riksdagen skulle rösta om propositionen, ändrade sig regeringen igen. 

Enligt det nya beskedet vill Sverige nu förhandla om direktivet för att förenkla reglerna. Först därefter kan det bli aktuellt att införa det: ”Regeringen bedömer att utformningen av EU:s lönetransparensdirektiv är allt för administrativt betungande och därför riskerar att minska jämställdhetsvinsterna”, lät beskedet.

Ministern: ”Reglerna är inte för krångliga” – ändrade sig senare

När Kollega intervjuade Nina Larsson i januari ställde vi frågan om ökad regelbörda. Då höll hon inte med kritikerna om att den administrativa bördan blir för tung.

– Inte alls. Förslaget bygger på det arbete som redan sker på arbetsplatserna. Vi har haft lönekartläggningar sedan 1994, sa hon.

EU-länder är tvungna att införa de direktiv som beslutats av unionen. Lönetransparensdirektivet ska vara infört senast den 7 juni i år.

Regeringen: ”Direktivet är mer betungande än väntat”

Kollega har upprepade gånger bett om en intervju med jämställdhetsminister Nina Larsson. Hennes pressekreterare svarar att det är svårt att hitta en tid eftersom det är påsktider. Ministern lämnar en skriftlig kommentar:

”Under implementeringsarbetet har det (…) blivit tydligt att problemen är större än väntat. Kritiken från både näringsliv och andra aktörer har varit omfattande, och flera delar av regelverket riskerar att skapa en oproportionerligt stor administrativ börda.

Regeringen har försökt begränsa dessa effekter inom ramen för det nationella genomförandet, men det står nu klart att det underliggande direktivet i sig är för betungande. Därför kommer vi nu att arbeta för att skjuta upp ikraftträdandet och samtidigt driva på för en riktad omförhandling på EU-nivå i regelförenklande syfte.”

Det här är lönetransparensdirektivet

  • Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män.
  • Direktivet ska vara infört i alla EU-länder senast den 7 juni i år.
  • Regeringen har utrett hur direktivet ska genomföras i Sverige och presenterat en lagrådsremiss.
  • Enligt den ska arbetsgivare ange lönespann i jobbannonser. Större företag ska göra en årlig lönerapport. Om löneskillnaden är större än fem procent ska skillnaden åtgärdas eller motiveras. Anställda får rätt att begära ut företagets snittlön för personer med liknande tjänst. Det blir förbjudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande hur mycket de tjänade på sitt förra jobb.
  • Just nu är det oklart när direktivet införs i Sverige.