Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
"Regeringen förhalar lönekartläggningar"
Den statliga utredningen om lönekartläggningar har skjutits upp för andra gången. Slutdatum är nu den 15 juni. Då har det gått ett år sedan en majoritet i riksdagen ställde kravet på att återinföra lönekartläggningar varje år. ”Regeringen förhalar frågan”, säger Ann-Christin Ahlberg (S) ledamot i arbetsmarknadsutskottet.
Det är inte bara de fackliga organisationerna som vill gå tillbaka till en lag som kräver att arbetsgivare lönekartlägger anställda varje år. Även en majoritet i riksdagen vill ha årliga kartläggningar. Det är konsekvensen av det tillkännagivande som S, MP, V och SD lämnade över till regeringen juni förra året.
I stället för att återkomma till riksdagen bollade regeringen över frågan till den pågående utredningen om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Som nyligen blev uppskjuten för andra gången och nu ska vara klar i sommar. Vilket innebär att inga beslut kommer att fattas före valet.
- Vi hade velat att regeringen återkom så skyndsamt som möjligt och man kan tycka att regeringen förhalar frågan. Men det här är ingen hjärtefråga för regeringen som inte vill ha årliga kartläggningar, säger Ann-Christin Ahlberg (S) ledamot i arbetsmarknadsutskottet.
Att alliansregeringen inte vill ha det är ingen statshemlighet, utan något man lovade företagen.
- Jobbar man rätt med lönekartläggningar underlättar det arbetet att hitta osakliga löneskillnader. Men i vågskålen vägde regelförenklingar för företagen tyngre, säger Jenny Petersson (M) som är suppleant i arbetsmarknadsutskottet.
Ann-Christin Ahlberg (S) säger att hon har förståelse för om omfattande tillkännagivanden måste utredas ordentligt.
- Men att återställa det här hade kunnat gå fort. Vi hade en stark lagstiftning som fungerade väl och gav resultat. Det behövs inga nya utredningar när det gäller jämställdhet. Det behövs politiska åtgärder, säger hon.
Men i och med att Alliansen lovade företagen regelförenklingar måste frågan ändå utredas, anser Jenny Petersson (M).
- Vi måste se hur effekterna blivit efter regelförenklingen och få en helhetsbild.
Ann-Christin Ahlberg (S) tycker att tre år är en väldigt lång tid på dagens arbetsmarknad.
- Med de otrygga anställningar som många har i dag vet du ju inte ens om du är kvar om tre år. Det blir ju också krångligare att sätta sig in i systemet vart tredje år i stället för att använda det naturligt i samband med den årliga lönerevisionen.
Men det är ju inget som hindrar företag att göra lönekartläggningar varje år, svarar Jenny Petersson (M).
- Ansvaret ligger mycket hos parterna, främst hos arbetsgivare.
I januari år genomförde Unionen en undersökning om hur många företag som hade gjort lönekartläggningar under 2013. Resultat visade att andelen sjunkit rejält sedan lagen ändrades för fem år sedan. Då gjorde fler än hälften av företagen lönekartläggningar. Nu är det vart tredje. Förbundet vill i likhet med majoriteten i riksdagen se en återgång till lönekartläggningar varje år. Och att även mindre företag, med färre än tio anställda, ska upprätta handlingsplaner.
- Det är inte ofta vi vill att politikerna ska lagstifta när det gäller frågor som rör arbetsmarknadens parter. Särskilt inte när det gäller lönebildning. Men det här bör ske genom lagstiftning. Vi måste få ett bättre golv i dag att utgå ifrån i lagen, säger Unionens likabehandlingsexpert Sonja Hallsten.
Om M bildar regeringen efter valet säger Jenny Petersson att man kommer att avvakta vad utredningen kommer fram till. Ann-Christin Ahlberg (S) säger däremot att om oppositionen vinner så kommer man att genomföra det.
Vad är ett tillkännagivande och hur stora är löneskillnaderna mellan könen?
- Ett tillkännagivande är när en majoritet i riksdagen tvingar regeringen att utreda en fråga. Enligt en granskning som tidningen Riksdag & Departement har gjort lade riksdagen fram drygt 40 tillkännagivanden under riksdagsåret 2012/2013. De flesta av dem har inte slutbehandlats. Tillkännagivanden från Arbetsmarknadsutskottet har inte ett enda fått svar. Till exempel det om att lönekartläggningar.
- Privatanställda tjänstemän tjänar 7 800 kronor mer varje månad än deras kvinnliga kolleger. Räknar man bort faktorer som hel- och deltider, yrken och utbildning, då skillnaderna blir oförklarliga tjänar privatanställda tjänstemän 9,6 procentenheter mer än kvinnorna. Räknar man in dem tjänar män 19,9 procentenheter mer.
Innan lagen ändrades 2009 skulle arbetsgivare genomföra lönekartläggningar och upprätta planer för jämställda löner varje år. Arbetsgivare med färre än tio anställda behövde dock inte skriva några planer.
Sedan 2009 räcker det att arbetsgivare gör kartläggningar och planer vart tredje år. Dessutom behöver inte arbetsgivare med färre än 25 anställda skriva planer om jämställda löner.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Wage guarantee and bankruptcy – here's how it works
If your employer goes bankrupt and cannot pay your salary, you can receive money from the state wage guarantee. But it is important to act quickly.
Can I get money from the wage guarantee if my employer goes bankrupt?
All employees, regardless of employment form, are covered by the state wage guarantee. You can receive compensation even as a CEO.To be entitled to the wage guarantee, you must be available to the labor market. Unionen's recommendation is that you register as unemployed with the Employment Service.
- How much can I get?
The maximum amount you can receive is four price base amounts, which means 235,200 kronor at the 2025 level.
You can never receive more than this, regardless of how high your salary has been.
The wage guarantee applies to wages earned three months back from the date of the bankruptcy application.
The guarantee also applies to the time between the bankruptcy application and the bankruptcy, as well as during the notice period. You can only receive money for a maximum of eight months, but the length depends on how much you earn. Many Unionen members have salaries that hit the ceiling and cannot receive money for the entire period. For example, someone earning 45,000 kronor a month can only receive wage guarantee for just over five months.
- When will I get the money?
Generally, it often takes between one and six months. How quickly you can receive money depends on several factors, such as how complicated the bankruptcy is and how cooperative the company is with the bankruptcy trustee. The bankruptcy trustee must determine the amounts to be paid out.
- What should I do myself?
If you do not receive your salary, it is important to contact your union as soon as possible. You should also ask the employer why the salary has not been paid.
Do not wait to contact the union to be nice to the employer or because they say they will turn the downturn around. Unionen's firm belief is that employees must act quickly.
- What happens to my vacation?
For vacation, the three-month rule does not apply, and you can go further back in time.
You can get paid for the days you have earned during the current earning year, remaining days from the previous earning year, and the days you were entitled to save from the year before last according to the vacation law. For example, if you had 25 vacation days in 2023 and chose to save five, you can get paid for them.
This is a translation of an article originally written in Swedish. For the Swedish version, please see the link below.
Lönegaranti vid konkurs – vad gäller?
Lönegaranti vid konkurs – vad gäller?
Lönegaranti vid konkurs – vad gäller?
Lönegaranti vid konkurs – det här gäller
Om din arbetsgivare går i konkurs och inte kan betala din lön kan du få pengar från den statliga lönegarantin. Men det är viktigt att agera snabbt.
1. Kan jag få pengar från lönegarantin om min arbetsgivare går i konkurs?
Alla arbetstagare, oavsett anställningsform, omfattas av den statliga lönegarantin. Du kan få ersättning även som vd.
För att ha rätt till lönegarantin ska du stå till arbetsmarknadens förfogande. Unionens rekommendation är att du anmäler dig som arbetslös till Arbetsförmedlingen.
2. Hur mycket kan jag få?
Taket för hur mycket du kan få är fyra prisbasbelopp, vilket innebär 235 200 kronor med 2025 års nivå. Mer än så kan du aldrig få, oavsett hur hög lön du har haft.
Lönegarantin gäller lön som har tjänats in tre månader bakåt i tiden från dagen för konkursansökan.
Garantin gäller även tiden mellan konkursansökan och konkursen samt under uppsägningstiden. Du kan bara få pengar under högst åtta månader, men längden beror på hur mycket du tjänar. Många av Unionens medlemmar har löner som gör att de slår i taket och inte kan få pengar för hela perioden. Den som exempelvis tjänar 45 000 kronor i månaden kan bara få lönegaranti i drygt fem månader.
3. När får jag pengarna?
Generellt sett tar det ofta mellan en och sex månader. Hur snabbt du kan få pengar beror på flera saker, som hur komplicerad konkursen är och hur samarbetsvilligt företaget är gentemot konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren måste fastställa vilka belopp som ska betalas ut.
4. Vad ska jag göra själv?
Om du inte får ut din lön är det viktigt att du så snart som möjligt kontaktar ditt fackförbund. Du bör även fråga arbetsgivaren varför lönen inte har kommit.
Vänta inte med att kontakta facket för att vara schyst mot arbetsgivaren eller för att de säger att de kommer vända nedåtgången. Unionens bestämda uppfattning är att man som anställd måste agera snabbt.
5. Vad händer med min semester?
För semester gäller inte tremånadersregeln utan här kan man gå längre bak i tiden.
Du kan få betalt för de dagar som du har tjänat in under det aktuella intjänandeåret, kvarvarande dagar från förra intjänanderåret samt de dagar du enligt semesterlagen hade rätt att spara från förrförra året. Hade du till exempel 25 semesterdagar 2023 och valde att spara fem kan du alltså få betalt för dem.
Wage guarantee and bankruptcy – here's how it works
