Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"Min lön är orättvis"

Upplever du att din lön är orättvis? Du är inte ensam. Fyra av tio anställda tycker samma sak.
Niklas Hallstedt Publicerad
Ola Torkelsson
Normallönen för en försäljare på Systembolaget är mellan 19 000 kr och 22 000 kronor i månaden. Ola Torkelsson

Alla får en garanterad löneökning – oavsett om de arbetat hårt eller latat sig hela året. Är det rättvist?

En arbetare tjänar i snitt 10 000 kronor mindre än en tjänsteman. Är det rättvist?

En vd för ett svensk börsbolag tjänar lika mycket som 30 industriarbetare. Är det rättvist?

Svaren på samtliga tre frågor beror på vem man frågar. De flesta löneskillnader tycks gå att motivera. Det som alla verkar vara överens om är att rättvisa är viktigt. Eller, för att vara korrekt, den upplevda rättvisan är viktig. Det är alltså inte själva nivån på lönen som är den springande punkten, utan lönen i förhållande till andras löner.

– Vi jämför oss med varandra, med personer i liknande yrken i andra organisationer och personer med ungefär samma utbildningsbakgrund i andra branscher, säger Magnus Sverke, professor i psykologi vid Stockholms universitet, som bland annat forskat kring attityder och välbefinnande på arbetsmarknaden.

Enligt honom visar forskningen tydligt att upplevelsen av rättvisa är central för motivationen och hälsan.

– Om vi var kollegor och jag fick 50 kronor mer än du i lönepåslag, samtidigt som du tycker att du gör ett mycket bättre jobb än jag, då skulle du kunna tappa sugen. Och det trots att det handlar om en skitsumma.

Upplevelsen av orättvisa när det gäller lönen är inte ovanlig. I en undersökning som Kollega gjort anser fyra av tio att de inte har en rättvis lön i förhållande till andra inom samma yrke. I de fallen lär inte lönesättningen fungera som tänkt: att öka motivationen och produktiviteten. Snarare tvärtom.

Vårt förhållande till våra insatser på jobbet på­minner en del om hur vi ser på våra insatser bakom ratten. Vi har en tendens att tycka att vi kör bättre än alla andra.

– Vi har en övertro till vår egen förmåga, det är mänskligt. Majoriteten av oss anser att vi presterar bättre än snittet. Det är lite av utmaningen när det gäller lönesättningen, säger Magnus Sverke.

De flesta av Unionens löneavtal innehåller en garanterad löneökning, ofta några hundra kronor. Det är alltså hundralappar som anställda får oavsett vad de uträttat på arbetet. Rättvist? Det tycker i alla fall inte Jonas Milton, vd för arbetsgivarorganisationen Almega.

– Det är mer rättvist att det sätts en individuell lön än att alla får lika mycket. Det tycker jag är djupt orättvist. Man presterar olika och bidrar olika mycket. De garanterade löneökningarna gör att man tappar möjligheten att fördela pengarna på dem som borde ha dem.

Även för Jonas Milton är alltså rättvisa ett centralt begrepp. Medarbetaren måste uppleva att han blir rättvist bedömd.

Fungerar det så på arbetsplatserna i dag?
– På det hela taget ja, men det kan bli bättre.  Jag har varit med om att anställda som fått en bra löneökning har varit missnöjda, men jag har också varit med om att de som inte fått särskilt mycket varit nöjda. Är medarbetarna missnöjda har kanske inte processen varit bra, är de nöjda har de haft en fruktbar diskussion med chefen, säger Jonas Milton.

Att sätta löner på ett bra sätt ger en "vinna-vinna-situation" för både företag och anställda, anser han. De anställda blir nöjdare samtidigt som företagen ökar lönsamheten och minskar sjukfrånvaron.

Jonas Milton är en av dem som förespråkar större löneskillnader än i dag, både inom och mellan yrken. Enligt honom är den svenska lönespridningen den lägsta i hela västvärlden.

Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, håller inte med. Dagen innan vi pratar har han varit på arbetsplatsbesök.

– Jag träffade en kvinna som jobbade heltid och hade en månadslön på 23 000 kronor, då hade hon jobbat hela sitt liv och är utbildad undersköterska. Det är en anmärkningsvärt låg lön. Frågan är hur vi värderar människors arbetsinsats. Det är ett vägval.

För Torbjörn Johansson är det solklart att skillnaderna i samhället blivit för stora.

– Människor ska ha en dräglig tillvaro och man ska inte vara fattig när man jobbar heltid. I debatten har man glömt att det finns människor av kött och blod i det här som också ska överleva.

Risken, enligt Torbjörn Johansson, är att LO radikaliseras och tvingas ta till strejkvapnet allt oftare i framtiden. Men Torbjörn Johansson pekar på en lösning.

– Kan de som har marknaden i ryggen frivilligt vara med och avstå för att få ett vettigt samhälle? Skulle vi ha en bredare uppslutning bland arbetstagarrepresentanterna, akademiker, tjänstemän och arbetare, och skapa en bättre samsyn om vad som är vettiga skillnader, skulle arbetsgivarna inte kunna stå emot.

Det är inte givet att det går. 2012 låg arbetarnas medellön på 23 500 kronor i månaden. Tjänstemännen tjänade 33 700 kronor i snitt. Drygt 10 000 kronor i månaden är ganska mycket pengar.

Men skillnaderna inom tjänstemannagruppen är också stora. Här finns lågavlönade, exempelvis bland callcenteranställda, med löner under 20 000 kronor, liksom chefer som tjänar över 50 000. Att anställda inte tjänar lika mycket är å andra sidan inte automatiskt något dåligt, konstaterar Martin Linder, andre vice ordförande i Unionen.

– I grunden faller löneskillnaderna tillbaka på vår lönepolitik som säger att lönen ska vara individuell och differentierad. Vi tycker att individerna ska tjäna olika mycket, men självklart baserat på sakliga grunder och fastställda kriterier.

I Unionens löneprinciper står bland annat att lönen ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och den anställdes sätt att uppfylla dem.

– För att bli accepterad både av den enskilde och kollegorna är det väldigt viktigt att lönen uppfattas som rättvis och kopplad till de arbetsuppgifter som man utför, säger Martin Linder.

– Rättvisan är fundamental, men det gäller att veta vad man talar om. När jag jämför mig med kollegan som får 50 kronor mer än mig i lönehöjning trots att jag gör ett bättre jobb kan det tyckas orättvist. Men det kan mycket väl vara en fråga om rättvisa, påpekar Bosse Hallberg, som är Unionens avtalsexpert.

– Våra avtal handlar om lönen, inte lönehöjningen. Du kanske har en högre lön från början, då ska du ju inte ha ett lika stort lönepåslag.

Bosse Hallbergs recept för rättvisa löner är transparens, det vill säga att det ska vara väl känt på vilka grunder lönen sätts, och att cheferna är tydliga i sina lönesamtal och utvecklingssamtal.

Uppenbarligen fungerar det inte så vidare värst, inte när fyra av tio anser att deras lön inte är rättvis i förhållande till andra inom samma yrke. Ändå vill de flesta ha individuell lönesättning, enligt professor Magnus Sverke. Anledningen är enkel: vi anser ju lite till mans att vi är duktigare än andra.

Magnus Sverke hyser ingen illusion om att det skulle gå att skapa en absolut rättvisa när det gäller lönen. Varje lönesystem bär ett frö till orättvisa inom sig. Individuell lönesättning öppnar för avundsjuka och upplevd orättvisa. I ett lönesystem där höjningarna bestäms av ålder och hur länge man varit i företaget slipper man visserligen godtycke. Å andra sidan får prestationen noll och intet värde.

– Lönekriterierna är det absolut viktigaste redskapet, de berättar vad som ska presteras och varför. Det gäller att bryta upp kriterierna i sådant som är någorlunda mätbart och går att förstå. Eftersom vi sällan är nöjda med lönen, måste proceduren skötas på ett så bra sätt som möjligt.

Kollega undersöker

Undersökningen, som gjorts av Novus, har besvarats av 932 personer.

Frågan var:
Anser du att du har en rättvis lön i förhållande till andra inom samma yrke, på din och andra arbetsplatser?

Kollega/Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Högre lön får svenska ingenjörer att välja Danmark

Årslönen för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre än i Sverige – efter skatt. När allt fler väljer att pendla över sundet dräneras Sydsverige på viktig kompetens. Malmöbon Andre Bugge är en av dem som valt att jobba i Köpenhamn.
Ola Rennstam Publicerad 20 januari 2025, kl 06:03
André Bugge kliver på ett Öresundståg.
Ingenjören André Bugge är en av allt fler högutbildade skåningar som pendlar över Öresund. Han tjänar 17 000 kronor mer i månaden - efter skatt - jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Foto: Emil Malmborg

Det är snart 25 år sedan Öresundsbron invigdes och sedan dess har pendlandet över sundet blivit en självklar del i regionens arbetsliv. Politikernas vision om en och samma arbetsmarknad i Öresundsregionen har ännu inte uppnåtts, men tanken att jobba i grannlandet är något som tilltalar allt fler. I dag pendlar drygt 18 000 personer dagligen över bron, enligt Öresundsinstitutet. De allra flesta av dem bor i Sverige och arbetar i Danmark.

Förklaringarna är flera. En stark dansk krona, förenklade regler och ett högre löneläge i Köpenhamn har gjort det värt mödan med en tidskrävande och dyr pendling.

En liten del pendlare är danskar som valt att bosätta sig i Malmöområdet på grund lägre bostadspriser, men de allra flesta är svenskar som vill ta del av den heta arbetsmarknaden på den danska sidan.

17 000 kronor mer i månaden – efter skatt

En av dem är civilingenjören André Bugge, som har jobbat tio år på ett dotterbolag till den danska biomedicinjätten Novo Nordisk.

– Uppskattningsvis tjänar jag 17 000 kronor mer i månaden efter skatt jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Jag har övervägt att byta jobb i omgångar, men har inte kunnat motivera att gå ner så mycket lön och bli av alla andra förmåner, säger han.

Förutom den högre lönen kan han äta lunch på sin arbetsplats för 27 kronor per dag, en kostnad som möjliggörs av förmånliga skatteregler för danska företag. En annan fördel är att han omfattas av dubbla välfärdssystem. Av praktiska skäl har han sin tandläkare i Köpenhamn och kan vid behov även söka vård där.

André Bugge ser inga nackdelar med upplägget, mer än att han själv måste betala in sociala avgifter, vilket är cirka 8 procent av hans bruttolön.

Han bor nära tågstationen i Hyllie och tycker att pendlingen på en och en halv timme för det mesta fungerar smidigt.

– Jag stortrivs med mitt jobb och ser ingen anledning att byta. Klart att det kan vara besvärligt ibland när tågtrafiken strular, nu när jag har ett litet barn vill jag komma hem fort, säger han.

Pendlande ingenjörer har fördubblats

Att högutbildade personer som André Bugge söker sig bort från svensk arbetsmarknad blir allt vanligare. Enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer pendlar dubbelt så många ingenjörer över sundet i dag som för tio år sedan.

Årslönerna för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre efter skatt än i Sverige, enligt fackets rapport.

Men utvecklingen oroar. Den svaga svenska kronan och de högre lönerna i Danmark ger en dubbelsmocka mot kompetensförsörjningen i Sydsverige. Unionen får signaler om att regionen drabbas av ”braindrain”, det vill säga att företag får allt svårare att hitta rätt kompetens.

Anders Sjöstrand

– Det är klart att det är oroande. Vi besökte ett stort verkstadsföretag nyligen som ska bygga en ny anläggning och de har jättesvårt att hitta ingenjörer. På sikt finns det risk att företagen här väljer att flytta utomlands och då tappar vi arbetstillfällen. Det skulle vara förödande, säger Anders Sjöstrand, vice ordförande i regionstyrelsen för Unionen sydväst.

 

Arbetsgivarna: "Ingenjörer i Sverige välbetalda"

Svenskt Näringsliv beskriver kompetensbristen som den allra viktigaste frågan för sina medlemsföretag. Men enligt Johan Dalén, regionchef för arbetsgivarorganisationen i Skåne och Blekinge, är förklaringen till kompetensbristen inte löneläget.

Johan Dalén
Foto: Ulf Börjesson

– Bristen på kompetens är en generell problematik i hela landet, men vi ser inte något strömhopp av kompetens till Danmark på grund av just löneläget. Ingenjörer i Sverige är välbetalda, säger han.

– Det är oerhört viktigt att arbetsgivare gör sig attraktiva för arbetskraften och det upplever jag att man gör. Men lönen är bara en faktor bland många. Våra företag efterlyser utbildningsinsatser för att möta det behov av ingenjörer som näringslivet redan i dag har brist på, säger han.

"Inte jätteattraktivt för mig att byta jobb"

André Bugge är 35 år och har aldrig jobbat i Sverige. I stället blev han rekryterad till Novo Nordisk Engineering direkt efter examen i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola. Hans titel är processingenjör, vilket innebär att han utvecklar utrustning till läkemedelsbolagets olika fabriker.

I genomsnitt jobbar han tre dagar i veckan på kontoret utanför Köpenhamn och två dagar hemifrån. Att anställningstryggheten är svagare i Danmark oroar honom inte. Inte heller att den danska kronan skulle rasa i värde och radikalt sänka hans lön.

André Bugge

– Man är inte lika skyddad som under las-reglerna i Sverige, men eftersom det är mycket billigare att fastanställa i Danmark och det råder ett skriande behov av ingenjörer känns det inte det minsta otryggt för min del. Även om växelkursen skulle gå ner till den svenska kronans nivå är min lön ändå högre.

På frågan om hur länderna skiljer sig passar André Bugge på att ge en liten känga till svenska arbetsgivare.

– Om man jämför löneläget och övriga villkor som billig lunch med vad svenska företag erbjuder så framstår de som klart sämre. På de jobbintervjuer jag varit på i Sverige har arbetsgivarna bara fokuserat på vad jag ska bidra med, men inte sagt ett ord om vad de kan erbjuda mig – och då är det inte jätteattraktivt för mig att byta jobb.

Pendling till Hamburg år 2029

Även Sydsvenska handelskammaren ser att många arbetsgivare har svårt att få tag i rätt kompetens. Vice vd Per Tryding anser dock att det inte behöver vara dåligt för svensk ekonomi att allt fler väljer att jobba utomlands.

Per Tryding
Foto: Roger Nellsjö

– På kort sikt kan kompetensbristen så klart ställa till problem för enskilda företag, men på längre sikt är det i grund och botten positivt att vi har en kompetens i Sverige som är värd pengar och som utländska företag är beredda att betala för, säger han.

Handelskammaren ser ytterligare jobbmöjligheter år 2029, då Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar för trafik.

– Då kommer Malmöbor att nå Hamburg, som en är rik region, på tre timmar. Det öppnar upp en enorm arbetsmarknad för den som kan tänka sig att veckopendla, säger Per Tryding.

ÖRESUNDSREGIONEN

➧ Nordens största arbetsmarknad med 2 miljoner sysselsatta.

➧ Invånarantal: cirka 4,2 miljoner.

➧ Under 2023 pendlade 17 500 personer från Sverige till Danmark och 1 200 personer från Danmark till Sverige.

➧ 2029 öppnar Fehmarn Bältförbindelsen, då nås Hamburg på tre timmar från Malmö.

Källa: Öresundsinstitutet