Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Lönesamtal: Så fixar du lönehöjning på distans

Lönesamtalet i år kommer för många anställda att ske på distans. Oavsett form på mötet är det din största chans att påverka din lön och bra förberedelse är alltid nyckeln till framgång, enligt Unionens ombudsman.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Unionens undersökning visar att de som förberett sig minst 30 minuter innan lönesamtalet var mer nöjda med resultatet. Shutterstock

Alla anställda har inte lönesamtal. Det är ingen given rättighet om det saknas kollektivavtal på ditt jobb. Och även om det finns avtal är det inte en självklarhet att snacka lön med chefen.

– Det beror på vad som står i ditt kollektivavtal. I de flesta avtal står det att man bör ha lönesamtal. Står det så kan arbetsgivaren inte slingra sig om du som anställd påtalar att du vill ha lönesamtal, säger Håkan Danielsson Wahl, regional ombudsman i Unionen Dalarna.

Håkan Danielsson Wahl har fått signaler om att många anställda självmant struntar i att ha lönesamtal. I synnerhet nu under pandemin, då många jobbar hemifrån, kan det kännas extra motigt att arrangera ett möte på distans för att prata prestationer med chefen, tror han.

– Jag tycker utan tvekan att man ska sträva efter att ha lönesamtal. Om du inte har ett lönesamtal lämnar du i praktiken över ansvaret helt till din chef att bedöma dina prestationer.

– Lönesamtalet är din största möjlighet att påverka lönen genom att tala om för chefen varför just du förtjänar så stor bit som möjligt av kakan.

Det går inte att begära att fackklubbens företrädare ska veta allt du gjort under året. Inte heller för din chef är det så enkelt att ha koll på x antal anställda och deras prestationer. Frågan är om du själv vet vad du gjort – i synnerhet som avtalet förlängdes ett halvår på grund av coronapandemin och det kanske inte är helt solklart vilken tidperiod som ska ligga till grund för revisionen.

Håkan Danielsson Wahls bästa tips för att lyckas i samtalet är att du förbereder dig noga och rekapitulerar vad du gjort.

– Gå igenom vad som har hänt sedan du hade samtal med din chef senast. Har du gjort något du själv tycker är förbaskat bra måste du våga lyfta fram det, för ingen annan kommer att göra det åt dig. Är det någon gång man ska kasta Jante överbord så är det under lönesamtalet.

– En undersökning Unionen gjort visar att de medlemmar som förberett sig minst 30 minuter innan lönesamtalet var mer nöjda med resultatet, säger Håkan Danielsson Wahl.

För många medlemmar kommer årets lönesamtal att ske på distans. Men Håkan Danielsson Wahl tror inte att formen för mötet spelar så stor roll.

– Principen är ju densamma. Möjligtvis har det varit svårare för chefen att ha koll på vad du gjort och det lägger ju ett extra ansvar på dig att kunna argumentera för dig och vara påläst.

Påläst blir du bland annat genom att leta fram lönestatistik på Unionen.se eller kolla om det finns interna löneuppgifter hos klubben. Men använd statistiken på rätt sätt. Jämför dig inte rakt av med någon kollega som du vet tjänar mer.

Läs mer: Därför ska du prata lön med dina kollegor

– Då riskerar du att verka missunnsam - det är en balansgång att jämföra sig med andra utan att framstå som avundsjuk. Undvik också känsloargument och att prata om den egna ekonomin – din privatekonomi är inte arbetsgivarens problem.

– Men den största försyndelsen är att ställa ett ultimatum och i förtäckta ordalag hota med att säga upp dig om du inte får högre lön.

Känner du dig förfördelad när lönerna är satta kan du ta hjälp av klubben, som har det övergripande ansvaret att se till att lönekriterierna följs och att hela potten faktiskt delas ut. Klubben ska också förhindra att arbetsgivaren nallar pengar ur den gemensamma potten för att belöna anställda som befordrats eller fått nya arbetsuppgifter.

– Det som vill lära sig argumentera bättre och bli vassare på att förhandla, kan alltid ställa upp som förtroendevald och få gå förhandlingskurser i Unionens regi, säger Håkan Danielsson Wahl.

9 tips inför lönesamtalet:

● Begär att få ha ett lönesamtal oavsett om det finns kollektivavtal eller inte.

● Följ upp utvecklingssamtalet och de mål som eventuellt sattes där.

● Ha koll på lönekriterierna.

● Ta reda på hur det går för företaget (köp inte bara påståendet att det saknas pengar).

● Be om konkreta exempel på vad du borde ha gjort för att få bättre påslag.

● Ifrågasätt varför du inte informerats om brister tidigare om det dyker upp kritik.

● Be om nytt möte om du behöver smälta information eller kör fast.

● Diskutera löner öppet med kollegorna. Det är inte skamligt att prata om sin lön. Det är bara dumt att inte göra det.

● Stå på dig.

Läs mer: Kort utbildning – hög lön: Här är jobben

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet

Uppskjuten start för lönedirektiv

  • Den lya lagen skulle gälla från 1 juli i år. Nu har regeringen bestämt sig för att skjuta på införandet och lagen träder i kraft först den 1 januari 2027.
  • Anledningen är att arbetsgivarsidan efterlyst längre tid för förberedelser.
  • De första lönerapporterna till DO behöver inte lämnas förrän den 20 maj 2028. Ursprungligt datum var 20 maj 2027. 
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Införandet av lönetransparensdirektivet skjuts upp

  • Den lya lagen skulle gälla från 1 juli i år. Nu har regeringen bestämt sig för att skjuta på införandet och lagen träder i kraft först den 1 januari 2027.
  • Anledningen är att arbetsgivarsidan efterlyst längre tid för förberedelser.
  • De första lönerapporterna till DO behöver inte lämnas förrän den 20 maj 2028. Ursprungligt datum var 20 maj 2027. 
Lön

Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena

Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 december 2025, kl 10:56
Svenska sedlar och mynt i kronor, illustration för artikel om snittlöner och högst betalda yrken i Sverige.
IT-arkitekter, systemutvecklare och civilingenjörer tillhör de yrkesgrupper som har högst genomsnittlig månadslön i Sverige, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. Foto: Martina Holmberg/TT.

Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor. 

– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken. 

Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.

IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda

Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.

Peter Beijron, statistiker, Medlingsinstitutet. Porträttbild.
Peter Beijron. Foto: Erik Thor.

– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.

Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.

Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor. 

– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.

Privat sektor driver högre löner och större lönespridning

Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.

–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han. 

Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare. 

– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.

De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige


Läkare: 77 000 kr/månad.

Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.

Jurister: 61 300 kr/mån.

Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.

Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.

IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.

Tandläkare: 54 600 kr/mån.

Civilingenjörsyrken: 54 300 kr/mån.

Veterinärer: 53 000 kr/mån.

Fysiker och kemister m.fl: 51 600 kr/mån.

Källa: Medlingsinstitutet.