Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Alla anställda har inte lönesamtal. Det är ingen given rättighet om det saknas kollektivavtal på ditt jobb. Och även om det finns avtal är det inte en självklarhet att snacka lön med chefen.
– Det beror på vad som står i ditt kollektivavtal. I de flesta avtal står det att man bör ha lönesamtal. Står det så kan arbetsgivaren inte slingra sig om du som anställd påtalar att du vill ha lönesamtal, säger Håkan Danielsson Wahl, regional ombudsman i Unionen Dalarna.
Håkan Danielsson Wahl har fått signaler om att många anställda självmant struntar i att ha lönesamtal. I synnerhet nu under pandemin, då många jobbar hemifrån, kan det kännas extra motigt att arrangera ett möte på distans för att prata prestationer med chefen, tror han.
– Jag tycker utan tvekan att man ska sträva efter att ha lönesamtal. Om du inte har ett lönesamtal lämnar du i praktiken över ansvaret helt till din chef att bedöma dina prestationer.
– Lönesamtalet är din största möjlighet att påverka lönen genom att tala om för chefen varför just du förtjänar så stor bit som möjligt av kakan.
Det går inte att begära att fackklubbens företrädare ska veta allt du gjort under året. Inte heller för din chef är det så enkelt att ha koll på x antal anställda och deras prestationer. Frågan är om du själv vet vad du gjort – i synnerhet som avtalet förlängdes ett halvår på grund av coronapandemin och det kanske inte är helt solklart vilken tidperiod som ska ligga till grund för revisionen.
Håkan Danielsson Wahls bästa tips för att lyckas i samtalet är att du förbereder dig noga och rekapitulerar vad du gjort.
– Gå igenom vad som har hänt sedan du hade samtal med din chef senast. Har du gjort något du själv tycker är förbaskat bra måste du våga lyfta fram det, för ingen annan kommer att göra det åt dig. Är det någon gång man ska kasta Jante överbord så är det under lönesamtalet.
– En undersökning Unionen gjort visar att de medlemmar som förberett sig minst 30 minuter innan lönesamtalet var mer nöjda med resultatet, säger Håkan Danielsson Wahl.
För många medlemmar kommer årets lönesamtal att ske på distans. Men Håkan Danielsson Wahl tror inte att formen för mötet spelar så stor roll.
– Principen är ju densamma. Möjligtvis har det varit svårare för chefen att ha koll på vad du gjort och det lägger ju ett extra ansvar på dig att kunna argumentera för dig och vara påläst.
Påläst blir du bland annat genom att leta fram lönestatistik på Unionen.se eller kolla om det finns interna löneuppgifter hos klubben. Men använd statistiken på rätt sätt. Jämför dig inte rakt av med någon kollega som du vet tjänar mer.
Läs mer: Därför ska du prata lön med dina kollegor
– Då riskerar du att verka missunnsam - det är en balansgång att jämföra sig med andra utan att framstå som avundsjuk. Undvik också känsloargument och att prata om den egna ekonomin – din privatekonomi är inte arbetsgivarens problem.
– Men den största försyndelsen är att ställa ett ultimatum och i förtäckta ordalag hota med att säga upp dig om du inte får högre lön.
Känner du dig förfördelad när lönerna är satta kan du ta hjälp av klubben, som har det övergripande ansvaret att se till att lönekriterierna följs och att hela potten faktiskt delas ut. Klubben ska också förhindra att arbetsgivaren nallar pengar ur den gemensamma potten för att belöna anställda som befordrats eller fått nya arbetsuppgifter.
– Det som vill lära sig argumentera bättre och bli vassare på att förhandla, kan alltid ställa upp som förtroendevald och få gå förhandlingskurser i Unionens regi, säger Håkan Danielsson Wahl.
● Begär att få ha ett lönesamtal oavsett om det finns kollektivavtal eller inte.
● Följ upp utvecklingssamtalet och de mål som eventuellt sattes där.
● Ha koll på lönekriterierna.
● Ta reda på hur det går för företaget (köp inte bara påståendet att det saknas pengar).
● Be om konkreta exempel på vad du borde ha gjort för att få bättre påslag.
● Ifrågasätt varför du inte informerats om brister tidigare om det dyker upp kritik.
● Be om nytt möte om du behöver smälta information eller kör fast.
● Diskutera löner öppet med kollegorna. Det är inte skamligt att prata om sin lön. Det är bara dumt att inte göra det.
● Stå på dig.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr
I alla EU-länder tjänar kvinnor i snitt mindre än män. De senaste åren har EU på olika sätt försökt få medlemsländerna att minska det gapet, men utan större framgång. Därför har EU-kommissionen tagit fram ett direktiv som ska minska osakliga löneskillnader. Det kallas lönetransparensdirektivet och träder i kraft i juni 2026.
Förhoppningen är att mindre hemlighetsmakeri när det gäller löner kommer att leda till minskade löneskillnader mellan könen.
Strax före sommaren presenterades en utredning med förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige. Det här betyder förslaget om lönetransparens i korthet för dig: