Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Mindre lönsamt för män att plugga på universitet

Män tjänar allt mindre på att plugga på universitet. Anledningen är delvis att män tar mer ansvar för familjen, enligt en rapport.
David Österberg Publicerad
Ung man studerar inklämd mellan två travar med böcker.
Ekonomiska kriser, digitalisering och teknisk utveckling har påverkat den privata sektorn mest vilket kan ha påverkat de högskoleutbildade männens löner negativt. FOTO: Colourbox.

Det lönar sig oftast att plugga vidare efter gymnasiet. En högskoleutbildad tjänar i genomsnitt 43 500 kronor, medan en person med enbart gymnasieutbildning har en snittlön på 32 000 kronor, enligt en rapport från akademikerorganisationen Saco.

Skillnaden mellan månadslönerna kallar Saco för högskolepremie. I rapporten har organisationen undersökt hur premien har utvecklats under de senaste 20 åren. Förändringarna är stora: I början av 2000-talet tjänade män betydligt mer på att plugga vidare efter gymnasiet. Högskolepremien sjönk sedan fram till 2013 och har sedan dess legat kvar på den nivån.

För kvinnor sjönk premien fram till 2009, men ökade därefter ända fram till 2020. Det innebär att en högskoleutbildning nu lönar sig lika mycket för kvinnor som för män.

Män tar större ansvar för familjen

Enligt Saco finns det flera förklaringar till förändringen. En är att män nu tar större ansvar för familjen. Högskoleutbildade män är dessutom föräldralediga i större utsträckning än enbart gymnasieutbildade. När arbetsgivare förväntar sig att män ska vara hemma med barn jämnar det ut karriärmöjligheterna mellan könen.

Kvinnor är också chefer i större utsträckning i dag jämfört med för 20 år sedan. Chefer har oftast högre lön och kvinnor får därmed bättre utdelning på sin högskoleutbildning nu.

Stora förändringar i privat sektor

En tredje förklaring till utjämningen är att kvinnor och män arbetar i olika sektorer. Män arbetar oftare i privat sektor och där har förändringarna varit stora de senaste 20 åren, enligt rapporten. Ekonomiska kriser, digitalisering och teknisk utveckling har påverkat den privata sektorn mest vilket kan ha påverkat de högskoleutbildade männens löner negativt.

Kvinnor har högre utbildning

Rapporten visar också att kvinnor är betydligt mer välutbildade än män. Drygt hälften av kvinnorna har pluggat minst tre år på högskola, medan drygt en tredjedel av männen har gjort det.

Att kvinnor och män tjänar lika mycket på att plugga vidare innebär inte att kvinnor och män tjänar lika mycket. Männens löner är fortfarande högre. Premien är dock lika hög eftersom män jämförs med män och kvinnor med kvinnor. Löneskillnaden mellan en gymnasieutbildad kvinna och en högskoleutbildad kvinna är alltså lika stor som löneskillnaden mellan en gymnasieutbildad man och en högskoleutbildad man.

Högre lön efter tre års studier

Medellön, gymnasieutbildade, år 2001

Kvinnor: 17 600

Män: 21 000

Medellön, högskoleutbildade, år 2001

Kvinnor: 23 700

Män: 32 100

Medellön, gymnasieutbildade, år 2020

Kvinnor: 29 600

Män: 33 900

Medellön, högskoleutbildade, år 2020

Kvinnor: 40 500

Män: 48 200

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Chef – Har du rätt lön?

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 18 maj 2026, kl 06:02
Lönegapet mellan manliga och kvinnliga chefer är fortfarande stort – men minskar enligt ny lönestatistik från Unionen. Foto: Shutterstock

Manliga chefer tjänar betydligt mer än kvinnliga. Men lönegapet tycks minska. Enligt Unionens statistik tjänar manliga ledare i genomsnitt 7 000 kronor mer – för ett år sedan var skillnaden mellan könen nästan 8 000 kronor.

Förutom kön är det en rad andra faktorer som påverkar löneläget bland landets chefer. Bland annat bransch och bostadsort. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom ligger över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Branscher

IT & Telekom: 75 211

Konsult & Finans : 69 311

Media & Kommunikation: 67 928

Farmaci & Hälsa: 65 636

Industri & Teknik: 64 949

Energi & Miljö: 63 289

Handel: 61 183

Bygg & Fastighet: 60 518

Transport & Logistik: 58 010

Organisationer & Föreningar: 54 023

Service & Tjänster: 50 908

 

Ålder

20–24: 37 054

25-29: 44 238

30-34: 53 390

35-39:  59 020

40-44: 63 228

45-49: 66 181

50-54: 66 992

55-59: 65 752

60- : 63 634

 

Region

Stockholm: 69 923

Göteborg: 64 694

Sydväst: 62 404

Småland: 58 575

Uppland: 58 401

Östra Sörmland/Gotland: 57 913

SjuHall: 57 752

Mälardalen: 57 444

Öst: 56 953

Bergslagen: 56 708

Värmland: 56 514

Sydost: 55 746

Skaraborg/Väst: 55 709

Västerbotten: 55 659

Gävleborg: 53 854

Dalarna: 53 679

Norrbotten: 53 588

Mellannorrland: 52 984

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2025.