Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Mindre lönsamt för män att plugga på universitet

Män tjänar allt mindre på att plugga på universitet. Anledningen är delvis att män tar mer ansvar för familjen, enligt en rapport.
David Österberg Publicerad
Ung man studerar inklämd mellan två travar med böcker.
Ekonomiska kriser, digitalisering och teknisk utveckling har påverkat den privata sektorn mest vilket kan ha påverkat de högskoleutbildade männens löner negativt. FOTO: Colourbox.

Det lönar sig oftast att plugga vidare efter gymnasiet. En högskoleutbildad tjänar i genomsnitt 43 500 kronor, medan en person med enbart gymnasieutbildning har en snittlön på 32 000 kronor, enligt en rapport från akademikerorganisationen Saco.

Skillnaden mellan månadslönerna kallar Saco för högskolepremie. I rapporten har organisationen undersökt hur premien har utvecklats under de senaste 20 åren. Förändringarna är stora: I början av 2000-talet tjänade män betydligt mer på att plugga vidare efter gymnasiet. Högskolepremien sjönk sedan fram till 2013 och har sedan dess legat kvar på den nivån.

För kvinnor sjönk premien fram till 2009, men ökade därefter ända fram till 2020. Det innebär att en högskoleutbildning nu lönar sig lika mycket för kvinnor som för män.

Män tar större ansvar för familjen

Enligt Saco finns det flera förklaringar till förändringen. En är att män nu tar större ansvar för familjen. Högskoleutbildade män är dessutom föräldralediga i större utsträckning än enbart gymnasieutbildade. När arbetsgivare förväntar sig att män ska vara hemma med barn jämnar det ut karriärmöjligheterna mellan könen.

Kvinnor är också chefer i större utsträckning i dag jämfört med för 20 år sedan. Chefer har oftast högre lön och kvinnor får därmed bättre utdelning på sin högskoleutbildning nu.

Stora förändringar i privat sektor

En tredje förklaring till utjämningen är att kvinnor och män arbetar i olika sektorer. Män arbetar oftare i privat sektor och där har förändringarna varit stora de senaste 20 åren, enligt rapporten. Ekonomiska kriser, digitalisering och teknisk utveckling har påverkat den privata sektorn mest vilket kan ha påverkat de högskoleutbildade männens löner negativt.

Kvinnor har högre utbildning

Rapporten visar också att kvinnor är betydligt mer välutbildade än män. Drygt hälften av kvinnorna har pluggat minst tre år på högskola, medan drygt en tredjedel av männen har gjort det.

Att kvinnor och män tjänar lika mycket på att plugga vidare innebär inte att kvinnor och män tjänar lika mycket. Männens löner är fortfarande högre. Premien är dock lika hög eftersom män jämförs med män och kvinnor med kvinnor. Löneskillnaden mellan en gymnasieutbildad kvinna och en högskoleutbildad kvinna är alltså lika stor som löneskillnaden mellan en gymnasieutbildad man och en högskoleutbildad man.

Högre lön efter tre års studier

Medellön, gymnasieutbildade, år 2001

Kvinnor: 17 600

Män: 21 000

Medellön, högskoleutbildade, år 2001

Kvinnor: 23 700

Män: 32 100

Medellön, gymnasieutbildade, år 2020

Kvinnor: 29 600

Män: 33 900

Medellön, högskoleutbildade, år 2020

Kvinnor: 40 500

Män: 48 200

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.