Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det lönar sig oftast att plugga vidare efter gymnasiet. En högskoleutbildad tjänar i genomsnitt 43 500 kronor, medan en person med enbart gymnasieutbildning har en snittlön på 32 000 kronor, enligt en rapport från akademikerorganisationen Saco.
Skillnaden mellan månadslönerna kallar Saco för högskolepremie. I rapporten har organisationen undersökt hur premien har utvecklats under de senaste 20 åren. Förändringarna är stora: I början av 2000-talet tjänade män betydligt mer på att plugga vidare efter gymnasiet. Högskolepremien sjönk sedan fram till 2013 och har sedan dess legat kvar på den nivån.
För kvinnor sjönk premien fram till 2009, men ökade därefter ända fram till 2020. Det innebär att en högskoleutbildning nu lönar sig lika mycket för kvinnor som för män.
Enligt Saco finns det flera förklaringar till förändringen. En är att män nu tar större ansvar för familjen. Högskoleutbildade män är dessutom föräldralediga i större utsträckning än enbart gymnasieutbildade. När arbetsgivare förväntar sig att män ska vara hemma med barn jämnar det ut karriärmöjligheterna mellan könen.
Kvinnor är också chefer i större utsträckning i dag jämfört med för 20 år sedan. Chefer har oftast högre lön och kvinnor får därmed bättre utdelning på sin högskoleutbildning nu.
En tredje förklaring till utjämningen är att kvinnor och män arbetar i olika sektorer. Män arbetar oftare i privat sektor och där har förändringarna varit stora de senaste 20 åren, enligt rapporten. Ekonomiska kriser, digitalisering och teknisk utveckling har påverkat den privata sektorn mest vilket kan ha påverkat de högskoleutbildade männens löner negativt.
Rapporten visar också att kvinnor är betydligt mer välutbildade än män. Drygt hälften av kvinnorna har pluggat minst tre år på högskola, medan drygt en tredjedel av männen har gjort det.
Att kvinnor och män tjänar lika mycket på att plugga vidare innebär inte att kvinnor och män tjänar lika mycket. Männens löner är fortfarande högre. Premien är dock lika hög eftersom män jämförs med män och kvinnor med kvinnor. Löneskillnaden mellan en gymnasieutbildad kvinna och en högskoleutbildad kvinna är alltså lika stor som löneskillnaden mellan en gymnasieutbildad man och en högskoleutbildad man.
Medellön, gymnasieutbildade, år 2001
Kvinnor: 17 600
Män: 21 000
Medellön, högskoleutbildade, år 2001
Kvinnor: 23 700
Män: 32 100
Medellön, gymnasieutbildade, år 2020
Kvinnor: 29 600
Män: 33 900
Medellön, högskoleutbildade, år 2020
Kvinnor: 40 500
Män: 48 200
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
