Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lön utan jobb väcker både oro och hopp
Medborgarlön eller basinkomst skulle kunna utrota fattigdomen – eller öka den och leda till arbetskraftsbrist. Intresset för frågan har ökat globalt på grund av coronapandemin och förändringar på arbetsmarknaden. Men i Sverige är det tyst.
Om du skulle få lön utan att behöva lyfta ett finger – skulle du fortsätta jobba för att det är givande och roligt eller välja att låta bli att arbeta och i stället förkovra dig i något som är mer meningsfullt för dig?
Basinkomst eller medborgarlön som det också kallas låter som en utopi, men faktum är att det har förekommit och fortfarande förekommer i olika former runt om i världen. Samordningsförbundet Centrala Östergötland tog i våras initiativ till en förstudie för att utröna om basinkomst skulle kunna bidra till en bättre rehabilitering och hjälpa långtidsarbetslösa att komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Styrelsen valde sedan att inte gå vidare med experimentet.
Svårt få gehör för basinkomst
Organisationen BIEN (Basic Income Earth Network) Sverige verkar för en generell basinkomst, utan motprestation, lika för alla folkbokförda oavsett medborgarskap. Som ett led i att uppnå full basinkomst ställer sig inte BIEN Sverige mot partiell basinkomst, som var på tapeten i Östergötland.
– Först och främst vill vi jobba för att frågan ska upp över huvud taget. Det är väldigt tyst politiskt i Sverige, kanske för att vi har förhållandevis bra trygghetssystem och en stark facklig tradition. Det är svårt att få gehör för basinkomst i ett land där många har det bra, säger, Hannah Lemoine, ordförande i BIEN Sverige
Simon Birnbaum, forskare vid Södertörns högskola, och medförfattare till rapporten Basinkomstens nya våg, som gjorts på uppdrag av Institutet för framtidsstudier, håller med om att debatten i Sverige är begränsad jämfört med övriga världen.
– Attitydundersökningar som gjorts visar att finns en större skepsis mot basinkomst i Sverige än i andra länder, säger han.
Pandemin ökade intresset
I resten av världen diskuteras basinkomst desto mer. Coronapandemin har gett frågan en extra skjuts, när det visat sig att vissa sjuka inte har råd att stanna hemma från jobbet. En inkomst utan fördröjning och förhinder uppfattades på många håll som en effektiv lösning på det dilemmat, enligt Simon Birnbaum.
– Titeln på vår rapport syftar specifikt på den våg av experiment och pilotprojekt som växt fram globalt, på grund av växande ojämlikhet och en förändrad arbetsmarknad där det hela tiden ställs höga krav på kontinuerlig omställning, säger han.
Slipper bidragsstigma
Med basinkomst kan framförallt de sämst ställda få det bättre och må bättre, menar förespråkare. En summa pengar som delas ut till alla utan motprestation innebär inte samma stigma som ett bidrag, man slipper snårig byråkrati och att folk faller mellan stolarna i olika bidragssystem. Tack vare att arbetslösa som får jobb eller påhugg får behålla basinkomsten i stället för att bli snuvade på bidrag, förbättras chansen att ta sig ur fattigdomsfällan.
– Fattigdom har ofta en paralyserande verkan. Det kan vara svårt att fatta långsiktigt vettiga beslut samtidigt som oron gnager och man måste navigera i komplicerad byråkrati. En basinkomst kan skapa större trygghet, större förutsägbarhet och minska oron för att man ska råka äventyra möjligheten att försörja sig, säger Simon Birnbaum.
Dessutom skulle basinkomst leda till en humanare arbetsmarknad, argumenterar förespråkarna.
– Som enskild skulle man få en större förhandlingsfrihet gentemot arbetsgivaren. I dag är det få som har råd att säga upp sig om man inte trivs på jobbet på grund av karensreglerna, säger Hannah Lemoine.
Många fördomar florerar
Motståndare till basinkomst menar att risken är stor att vi slutar jobba och kanske till och med ägna oss åt destruktiva sysselsättningar om vi får en basinkomst som går att leva på.
– Det finns starka fördomar om vad basinkomst skulle leda till och många dåliga argument. Det finns inget vetenskapligt stöd för att folk kommer att ligga i hängmattan och röka gräs om de får en basinkomst, tvärtom ser vi ett rätt tydligt mönster att folk tenderar använda pengarna på konstruktiva sätt som gynnar deras hälsa och delaktighet, säger Simon Birnbaum.
– Människor vill jobba och ingå i ett sammanhang, säger Hannah Lemoine
Jobbar inte för nöjes skull
Inte heller debattören och författaren Maria Eriksson tror att folk kommer att sluta jobba helt och hållet. Hon är ändå starkt skeptisk till basinkomst.
– Med en basinkomst som går att leva på kommer det att bli många som sitter hemma och målar tavlor och färre som jobbar som undersköterskor. Jag tvivlar på att folk kommer att fortsätta köra sopbil bara för att det är så kul, säger hon.
– Jag tror också det finns en stor risk att vissa grupper aldrig kommer in på arbetsmarknaden. Om du bor i en superbillig etta i Molkom och kan kolla på Netflix dagarna i ända är incitamenten för att ta ett jobb väldigt små.
Fler nackdelar än fördelar
För Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen är det inte i första hand risken för att vi börjar lata oss som är skälet till att hon inte tror på basinkomst.
– Jag tror nackdelarna överväger fördelarna. Basinkomst till hela den vuxna befolkningen skulle bli väldigt dyrt och det blir svårt att ha råd med både det och inkomstrelaterad ersättning som a-kassa och sjukpenning. Det är ersättningar vi tror på och som det även finns stor acceptans för, säger Katarina Lundahl.
Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan hur basinkomst slår ekonomiskt – det beror helt på vilken nivå basinkomsten ligger, hur den finansieras och vilka bidragssystem den ska ersätta, menar Simon Birnbaum.
Enligt Hannah Lemoine är nivån på basinkomsten helt avgörande för om det ska fungera.
– Den måste läggas på en nivå där människor kan klara sig, annars måste vi behålla andra bidrag och kan inte räkna hem några besparingar, säger hon.
Bidrag blir kvar
Simon Birnbaum menar att även om man genom skattehöjningar inför basinkomst på en nivå som folk kan leva på, kommer det troligtvis ändå att behövas bidrag eller andra lösningar för människor med speciella behov.
– Vi har ett begränsat underlag för hur basinkomsten kan fungera i den svenska välfärdsstaten. Än så länge är det en skissartad diskussion, säger han.
I dag är de flesta med på att folk med behov, sjuka och ofrivilligt arbetslösa stöttas av samhället. Men frågan bränner till när det handlar om fullt arbetsföra personer ska få del av skattebetalarnas surt förvärvade pengar. Så även om det kan bevisas att basinkomst inte gör oss arbetsskygga, och att medborgarlön kan utplåna fattigdom och ohälsa, skulle det finnas ett principiellt motstånd, konstaterar Simon Birnbaum.
– I grund och botten tycker jag att det är orimligt att andra ska betala för att jag inte ska jobba. En lägre inkomst kan ju vara ett eget val, säger Maria Eriksson.
Hannah Lemoine håller inte med.
– Människor blir sjuka av att vara fattiga, vår ambition måste vara att ha nolltolerans mot fattigdom. Vi kan faktiskt avskaffa fattigdom, för i teorin har vi ett system som gör att ingen ska behöva hamna där.
Genomförda projekt med basinkomst eller liknande
USA, 1997: Chereokestammens medlemmar får sedan 1997 merparten av vinsten från kasinot Harrah’s Cherokee i North Carolina, USA. Efter kasinots öppnade minskade ungdomsbrottsligheten, beteendestörningarna bland de tidigare fattiga barnen minskade och deras skolresultat förbättrades, trots att föräldrarna jobbade lika många timmar som tidigare.
Finland, 2017: Ett basinkomstexperiment gjordes mellan januari 2017 och december 2018 bland långtidsarbetslösa. Deltagarna jobbade sex dagar mer i snitt än kontrollgruppen, och rapporterade bättre fysisk och psykisk hälsa.
Alaska, 1982: En liten del av oljeintäkterna placerades i investeringsfonden Alaska Permanent Fund. En del av avkastningen delas årligen ut till varje Alaskabo. Efter första utbetalningen gick det ej att se att antalet arbetade timmar påverkades, ej heller förändringar i migrationen. Alaska är den mest ekonomiskt jämlika staten i USA.
Kanada, 1974: Under fyra år på 1970-talet fick de fattigaste invånarna i Dauphine basinkomst. Under perioden för experimentet minskade antalet sjukhusvistelser med 8,5%. Ungdomar valde i större utsträckning att läsa vidare sista året på high school i stället för att börja jobba.
Namibia 2008: Knappt 1000 personer fick en mindre summa i basinkomst. Arbetslösheten för deltagare från 15 år och uppåt sjönk från 60 till 45procent Egenföretagandet steg med 30 procent, lönearbete med 19 procent. Efter ett år hade undernäringen bland barnen minskat från 42 procent till noll. Antalet barn som uteblivit från skolan sjönk också från 42 procent till noll.
Indien 2010: Fackförbundet SEWA initierade ett basinkomstprojekt i 20 byar. Sannolikheten att starta eget företag var tre gånger högre hos dem som fick basinkomst. Hunger och undernäring minskade. Skolnärvaron var tre gånger högre än i kontrollgruppen. Skolbetygen ökade hos 68 procent av barnfamiljerna som fick basinkomst.
Nederländerna 2015: Pilotförsök i fyra universitetsstäder, långtidsarbetslösa fick närmare 10 000 kronor, men fick ej behålla hela summan om de tog jobb. I en av städerna fick fler deltidsjobb än de med vanligt försörjningsstöd – i övriga städer påverkades ej antalet arbetade timmar.
Källor: Utopia för realister, Basinkomstens nya våg, Basinkomst – en modell för Sverige?
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hela listan: Så mycket tjänar facktopparna
122 877 kronor. Så mycket tjänar Peter Hellberg, ordförande för Unionen, i månaden. Högst lön har Andreas Miller, Ledarnas ordförande, som drar in över 160 000 kronor i månaden. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, har de största sidoinkomsterna.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Lön fackordförande - hela listan
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
- Ulrika Boëthius, Finansförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 116 976 kr/mån
Taxerad: 470 783 kr/mån - Sineva Ribeiro, Vårdförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 110 540 kr/mån
Taxerad: 187 933 kr/mån - Therese Svanström, TCO – heltid
Uppgiven: 142 000 kr/mån
Taxerad: 172 442 kr/mån - Göran Arrius, SACO – heltid
Uppgiven: 146 000 kr/mån
Taxerad: 172 017 kr/mån - Andreas Miller, Ledarna (oberoende) – heltid
Uppgiven: 160 500 kr/mån
Taxerad: 170 342 kr/mån - Lars Fresker, Officersförbundet (SACO) – 50% (Stefan Morin dec 2023-)
Uppgiven: 92 875 kr/mån
Taxerad: 168 667 kr/mån - Sofia Rydgren Stale, Sveriges läkarförbund (SACO) – heltid
Uppgiven: 125 000 kr/mån
Taxerad: 162 150 kr/mån - Jenny Kallerman, Akavia (SACO) – ca 20%
Uppgiven: 27 375 kr/mån
Taxerad: 150 617 kr/mån - Anders Johansson, Forena (TCO) – ca 80%
Uppgiven: 37 150 kr/mån
Taxerad: 148 833 kr/mån - Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer (SACO) – ca 60%
Uppgiven: 45 378 kr/mån
Taxerad: 141 950 kr/mån - Matz Nilsson, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
Uppgiven: 126 039 kr/mån
Taxerad: 141 550 kr/mån - Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR (SACO) – heltid
Uppgiven: 125 295 kr/mån
Taxerad: 137 600 kr/mån - Britta Lejon, Fackförbundet ST (TCO) – ej uppgiven
Uppgiven: 106 500 kr/mån
Taxerad: 133 125 kr/mån - Bror Holm, KyrkA (SACO) – uppger ej
Uppgiven: uppger ej
Taxerad: 131 217 kr/mån - Johan Lindholm, Byggnads (LO) – heltid
Uppgiven: 76 019 kr/mån
Taxerad: 129 683 kr/mån - Åsa Fahlén, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
Uppgiven: 106 576 kr/mån
Taxerad: 128 783 kr/mån - Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
Uppgiven: 121 500 kr/mån
Taxerad: 126 975 kr/mån - Susanna Gideonsson, LO – heltid
Uppgiven: 116 410 kr/mån
Taxerad: 120 000 kr/mån - Veronica Magnusson, Vision (TCO) – heltid
Uppgiven: 112 800 kr/mån
Taxerad: 118 492 kr/mån - Peter Hellberg, Unionen (TCO) – heltid (ordförande sedan oktober 2023)
Uppgiven: 122 877 kr/mån
Taxerad: 114 050 kr/mån - Kristina Taylor, Sveriges Psykologförbund (SACO) – heltid
Uppgiven: 103 880 kr/mån
Taxerad: 111 225 kr/mån - Malin Ragnegård, Kommunal (LO) – heltid
Uppgiven: 93 192 kr/mån
Taxerad: 110 917 kr/mån - Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkareförbund (SACO) – 50%
Uppgiven: 58 240 kr/mån
Taxerad: 107 008 kr/mån - Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfacket (LO) – heltid
Uppgiven: 91 084 kr/mån
Taxerad: 105 983 kr/mån - Gabriella Lavecchia, Seko (LO) – heltid
Uppgiven: 93 670 kr/mån
Taxerad: 104 475 kr/mån - Emina Kovacic, Sveriges Arkitekter (SACO) – deltid
Uppgiven: 30 626 kr/mån
Taxerad: 103 350 kr/mån - Katharina von Sydow, Polisförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 100 000 kr/mån
Taxerad: 102 675 kr/mån - Eva Guovelin, Livs (LO) – heltid
Uppgiven: 80 779 kr/mån
Taxerad: 100 083 kr/mån - Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
Uppgiven: 98 058 kr/mån
Taxerad: 99 983 kr/mån - Marie Nilsson, IF Metall (LO) – heltid
Uppgiven: 94 722 kr/mån
Taxerad: 98 825 kr/mån - Simon Norrthon, Scen & Film (TCO) – ca 70%
Uppgiven: 68 315 kr/mån
Taxerad: 96 133 kr/mån - Linda Palmetzhofer, Handels (LO) – heltid
Uppgiven: 92 250 kr/mån
Taxerad: 95 150 kr/mån - Ida Kåhlin, Arbetsterapeuterna (SACO) – 80%
Uppgiven: 75 920 kr/mån
Taxerad: 92 992 kr/mån - Ulrika Hyllert, Journalistförbundet (TCO) – heltid
Uppgiven: 85 057 kr/mån
Taxerad: 89 408 kr/mån - Urban Pettersson, Elektrikerförbundet (LO) – heltid
Uppgiven: 76 714 kr/mån
Taxerad: 87 617 kr/mån - Pontus Georgsson, Pappers (LO) – heltid
Uppgiven: 81 288 kr/mån
Taxerad: 84 633 kr/mån - Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarna (SACO) – deltid
Uppgiven: 4 375 kr/mån
Taxerad: 84 433 kr/mån - Per-Olof Sjöö, GS (LO) – heltid
Uppgiven: 79 867 kr/mån
Taxerad: 84 017 kr/mån - Lennart Mauritzon, Fastighets (LO) – heltid
Uppgiven: 70 200 kr/mån
Taxerad: 81 217 kr/mån - Eleonor Fredler, Sveriges Veterinärförbund (SACO) – ej uppgiven
Uppgiven: ej uppgiven
Taxerad: 80 992 kr/mån - Magnus Nordström, SRAT (SACO) – 50%
Uppgiven: 48 300 kr/mån
Taxerad: 79 575 kr/mån - Mats Högblom, Sjöbefälsföreningen (SACO) – deltid
Uppgiven: 2 333 kr/mån
Taxerad: 79 492 kr/mån - Karin Inde, Musikerförbundet (LO) – heltid
Uppgiven: 67 500 kr/mån
Taxerad: 75 125 kr/mån - Tommy Wreeth, Transport (LO) – heltid
Uppgiven: 65 750 kr/mån
Taxerad: 73 933 kr/mån - Anna Troberg, DIK (SACO) – heltid
Uppgiven: 70 000 kr/mån
Taxerad: 70 750 kr/mån - Patriq Fagerstedt, Naturvetarna (SACO) – 50%
Uppgiven: 40 743 kr/mån
Taxerad: 68 975 kr/mån - Johan Lindgren, TULL-KUST (TCO) – heltid
Uppgiven: 20 850 kr/mån
Taxerad: 68 483 kr/mån - Agnieszka Madej, Sveriges Farmaceuter (SACO) – 50%
Uppgiven: 12 075 kr/mån
Taxerad: 66 267 kr/mån - Caroline Nilsson, Försvarsförbundet (TCO) – 80%
Uppgiven: 24 767 kr/mån
Taxerad: 53 117 kr/mån - Gunnar Jönsson, ordförande/kanslichef Symf (TCO) – ca 60%
Uppgiven: 32 220 kr/mån
Taxerad: 43 125 kr/mån - Martin Berg, Hamnarbetarförbundet (oberoende) – 80%
Uppgiven: 40 098 kr/mån
Taxerad: 38 883 kr/mån - Gabriel Kuhn, SAC – Syndikalisterna (oberoende) – heltid
Uppgiven: 29 500 kr/mån
Taxerad: 17 242 kr/mån - Mikael Johansson, Målarna (LO) – heltid
Uppgiven: 77 887 kr/mån
Taxerad: ingen uppgift - Sanna Wolk, SULF (SACO) – 50%
Uppgiven: 59 950 kr/mån
Taxerad: ej fastställd (2022: 208 557 kr/mån)
Källa: Arbetsvärlden. Taxerad inkomst är angiven som genomsnittlig månadsinkomst beräknad utifrån Skatteverkets fastställda förvärvsinkomst för 2023. Den siffran inkluderar förutom samlad lön av arbete, arvoden, förmånsvärde och pensionsavsättningar. Den inkluderar inte inkomst av kapital som försäljningar av ägodelar eller aktier.
Så mycket tjänar chefer i privat sektor
Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
Foto: Colourbox.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
Kvinnor tjänar mindre än män
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Vill ha individuell föräldraförsäkring
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Vill se lönen i annonsen
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
Chefslöner i olika branscher
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Så mycket tjänar chefer i olika delar av landet
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
Medellön för chefer fördelat på ålder
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr
