Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Lön: Här tjänar apotekare och apotekstekniker bäst
Din lön som apotekare, receptarie och apotekstekniker kan skilja sig några tusenlappar, beroende på var du jobbar. Siffrorna är baserade på SCB:s lönestatistik från 2020.
Lönen för apotekare och apotekstekniker ligger på liknande nivåer, runtom i landet. Kollega har sammanställt SCB:s lönestatistik för 2020 och delat upp genomsnittslönerna efter regioner. Högst genomsnittslön har en apotekare i regionen Sydsverige. Den lägsta genomsnittslönen, enligt SCB:s statistik, har Västsverige. Uppgift saknas för mellersta och övre Norrland.
Lönerna som anges är grundlöner, med månadslöner inom parantes.
För apotekstekniker är genomsnittslönerna högst i mellersta Norrland.
Marknadslönen för apotekare, enligt Unionen, ligger i spannet 36 000-46 000 kronor i månaden. Här är SCB:s statistik.
Apotekare
| Stockholm | 37 700 (40 900) |
| Östra Mellansverige | 38 100 (39 900) |
| Småland och öarna | 37 900 (39 500) |
| Sydsverige | 38 200 (39 900 |
| Västsverige | 35 600 (37 800) |
| Norra Mellansverige | 36 400 (37 500) |
| Mellersta Norrland | Uppgift saknas |
| Övre Norrland | Uppgift saknas |
Apotekstekniker
När det kommer till apotekstekniker är skillnaden stor mellan SCB:s statistik och vad Unionen anger som marknadslön för yrkesgruppen. Enligt Unionen ligger lönen för en apotekstekniker i spannet 27 000-31 000 kronor i månaden, med statistiken för SCB ligger lägre. Här är SCB:s statistik:
| Stockholm | 25 400 (28 900) |
| Östra Mellansverige | 25 300 (28 500) |
| Småland och öarna | 25 000 (27 300) |
| Sydsverige | 24 800 (26 500) |
| Västsverige | 25 200 (28 500) |
| Norra Mellansverige | 25 000 (26 200) |
| Mellersta Norrland | 26 400 (28 300) |
| Övre Norrland | 25 800 (26 800) |
Receptarier
Marknadslönen för receptarier, enligt Unionen, ligger i spannet 32 000-39 000 kronor i månaden. Så här är lönerna nedbrutna efter region, enligt SCB:s statistik.
| Stockholm | 35 600 (38 900) |
| Östra Mellansverige | 35 300 (38 500) |
| Småland och öarna | 35 300 (37 700) |
| Sydsverige | 35 300 (37 400) |
| Västsverige | 34 400 (36 300) |
| Norra Mellansverige | 35 700 (37 200) |
| Mellersta Norrland | 35 000 (36 700) |
| Övre Norrland | 36 000 (37 700) |
Regioner (enligt SCB)
Sydsverige: Blekinge och Skåne län
Småland med öarna: Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län
Västsverige: Västra Götalands och Hallands län
Östra Mellansverige: Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län
Stockholm: Stockholms län
Norra Mellansverige: Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län
Mellersta Norrland: Jämtlands och Västernorrlands län
Övre Norrland: Norrbottens och Västerbottens län
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
