Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Lön: Här tjänar apotekare och apotekstekniker bäst

Din lön som apotekare, receptarie och apotekstekniker kan skilja sig några tusenlappar, beroende på var du jobbar. Siffrorna är baserade på SCB:s lönestatistik från 2020.
Oscar Broström Publicerad
Apoteksanställd slår efter vara i dator.
Vilken lön kan du förvänta dig som apotekare eller apotekstekniker? Foto: Shutterstock

Lönen för apotekare och apotekstekniker ligger på liknande nivåer, runtom i landet. Kollega har sammanställt SCB:s lönestatistik för 2020 och delat upp genomsnittslönerna efter regioner. Högst genomsnittslön har en apotekare i regionen Sydsverige. Den lägsta genomsnittslönen, enligt SCB:s statistik, har Västsverige. Uppgift saknas för mellersta och övre Norrland.

Lönerna som anges är grundlöner, med månadslöner inom parantes.

För apotekstekniker är genomsnittslönerna högst i mellersta Norrland. 

Marknadslönen för apotekare, enligt Unionen, ligger i spannet 36 000-46 000 kronor i månaden. Här är SCB:s statistik. 

Apotekare

Stockholm 37 700 (40 900)
Östra Mellansverige 38 100 (39 900)
Småland och öarna 37 900 (39 500)
Sydsverige 38 200 (39 900
Västsverige 35 600 (37 800)
Norra Mellansverige 36 400 (37 500)
Mellersta Norrland Uppgift saknas
Övre Norrland Uppgift saknas

 

Apotekstekniker

När det kommer till apotekstekniker är skillnaden stor mellan SCB:s statistik och vad Unionen anger som marknadslön för yrkesgruppen. Enligt Unionen ligger lönen för en apotekstekniker i spannet 27 000-31 000 kronor i månaden, med statistiken för SCB ligger lägre. Här är SCB:s statistik:

Stockholm 25 400 (28 900)
Östra Mellansverige 25 300 (28 500)
Småland och öarna 25 000 (27 300)
Sydsverige 24 800 (26 500)
Västsverige 25 200 (28 500)
Norra Mellansverige 25 000 (26 200)
Mellersta Norrland 26 400 (28 300)
Övre Norrland 25 800 (26 800)

 

Receptarier

Marknadslönen för receptarier, enligt Unionen, ligger i spannet 32 000-39 000 kronor i månaden. Så här är lönerna nedbrutna efter region, enligt SCB:s statistik.

Stockholm 35 600 (38 900)
Östra Mellansverige 35 300 (38 500)
Småland och öarna 35 300 (37 700)
Sydsverige 35 300 (37 400)
Västsverige 34 400 (36 300)
Norra Mellansverige 35 700 (37 200)
Mellersta Norrland 35 000 (36 700)
Övre Norrland 36 000 (37 700)

Regioner (enligt SCB)

Sydsverige: Blekinge och Skåne län

Småland med öarna: Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län

Västsverige: Västra Götalands och Hallands län

Östra Mellansverige: Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län

Stockholm: Stockholms län

Norra Mellansverige: Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län

Mellersta Norrland: Jämtlands och Västernorrlands län

Övre Norrland: Norrbottens och Västerbottens län

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.