45 100 kronor. Eller 37 400 kronor.
Så såg snittlönerna ut för tjänstemän i privat sektor i fjol. Den första siffran gäller manliga tjänstemän, den andra deras kvinnliga kollegor.
Det motsvarar en löneskillnad på 17,1 procent.
En större skillnad mellan könen finns bara i landstingen. Där är en stor del av den lättförklarad: män och kvinnor finns i olika yrken. Medan de många kvinnorna ofta jobbar som undersköterskor eller liknande är en stor del av de få männen anställda i landstinget läkare. Och en läkare tjänar som bekant bättre än en undersköterska.
Att män och kvinnor arbetar i olika yrken och sektorer är en huvudförklaring till lönegapet. En tumregel är att ju högre andel kvinnor det finns i ett yrke, desto lägre är genomsnittslönen.
Det förhållandet medför också att löneskillnader beroende på kön alltid varit stora i privat sektor, enligt Sara Hedman-Hallonstén, lönespecialist på Unionen.
– Men de senaste åren har gapet minskat lite snabbare. Förklaringarna kan vara att fler kvinnor börjar på högskoleutbildningar och att fler kvinnor blir chefer. Det handlar om att få in fler kvinnor i mansdominerade branscher. Det är det mest kraftfulla medlet för att bryta mönstret med strukturella löneskillnader.
Kvinnors väg till toppjobben är fortfarande krokigare än männens – och ger lägre lön. Illustration: Josephine Skapare
Men skillnaden mellan könen beror inte enbart på strukturella faktorer. Tar man hänsyn till kvinnors och mäns olika yrkesval plus ytterligare ett antal faktorer – att män och kvinnor har olika utbildningsnivå, olika arbetstid och olika åldrar – är det inte längre sämst ställt bland de landstingsanställda. Då är det faktiskt bland de privatanställda tjänstemännen som klyftan – den så kallade oförklarade löneskillnaden – är störst: 6,5 procent.
En möjlig förklaring som lyfts fram är att kvinnor tar större ansvar för hemmet. I stället för att bråka om hur man ska få familjelivet att fungera går kvinnor ofta ned i tid under småbarnsåren. De tar även ut en större del av föräldra- och vab-dagar. Det gör att männen drar ifrån lönemässigt. Lönegapet som uppstår när kvinnorna tar paus i karriären lever kvar även när barnen blivit större.
Därför gäller det för individen att använda sig av de möjligheter kollektivavtalet ger, påpekar Sara Hedman-Hallonstén.
– För att inte halka efter i löneutvecklingen har man rätt till lönerevision och lönesamtal efter föräldraledigheten på samma vis som om man hade arbetat.
En annan förklaring, vid sidan av olika strukturella orättvisor, skulle kunna vara att kvinnorna har lägre förväntningar än männen. En undersökning som Civilekonomerna gjorde bland studenter på landets ekonomiprogram för några år sedan visade exempelvis att förväntningarna på den framtida lönen skiljde sig stort mellan könen.
Men den typen av lönegap bör man kunna komma åt med hjälp av de lönekartläggningar som arbetsgivaren enligt lag ska genomföra varje år.
– Det är ett viktigt verktyg för att eliminera osakliga löneskillnader, säger Sara Hedman-Hallonstén.
BRA ATT VETA
- Tänk på att föräldralediga omfattas av lönehöjning på samma villkor som övriga anställda. Det bygger dock på att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen.
- Våga prata lön på jobbet. Det är ett bra sätt att få reda på vad andra tjänar.
- Läs ditt löneavtal, sätt dig in i lönefrågor och prata gärna med ditt fackliga ombud.
- Jämställdhetsarbetet på arbetsplatserna brister. I en undersökning som Novus gjort för Unionen svarar fyra av tio kvinnor att arbetsgivaren inte arbetar aktivt för jämställda löner.
