Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Under coronakrisen har hundratusentals anställda varit korttidspermitterade. Det innebär att de gått ner i arbetstid och att staten betalat en del av deras lön. Den som får sin arbetstid minskad med exempelvis 80 procent får lönen minskad med 12 procent. Staten betalar det mesta av lönen och arbetsgivarens lönekostnad minskar med 72 procent.
Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete
Men för bemanningsanställda är läget ett annat och många av dem har drabbats hårt av hur systemet är utformat. En bemanningsanställd är garanterad lön för 133 eller 150 timmar i månaden, beroende på anställningstid. Den som jobbar mer än så, maximalt 168 timmar i månaden, får prestationslön för överskjutande timmar. Tillväxtverket godkänner dock inga ansökningar som omfattar mer än garantitiden – oavsett hur mycket personen jobbade innan krisen.
Kollega har pratat med en kvinna som varit uthyrd på heltid till samma arbetsgivare i många år. Under krisen har företaget som hyr in henne dragit ner på verksamheten och för tillfället arbetar hon mindre än 150 timmar. Bemanningsbolaget har därför permitterat henne på deltid. Hennes korttidslön baseras dock på hennes garantilön på 150 timmar, trots att hon alltså jobbat betydligt mer än så varje vecka i tio års tid.
Läs mer: Coronakrisen slår hårt mot många konsulter
– Jag får ingen prestationslön alls vilket innebär att jag får runt 3 000 kronor mindre i månaden. Jag klarar mig ändå, men tänk hur det slår mot exempelvis en ensamstående mamma.
Hon tycker att samma regler borde gälla för inhyrd personal som för personalen på det företag som hyr in. Kvinnan är dessutom kritisk till bemanningsbranschens ovilja att använda sig av månadslön. För den som arbetar flera år på samma ställe hade månadslön varit mer rimligt, anser hon.
– Då hade vi sluppit tjafset om garantitimmar och överskjutande timmar.
Kvinnan tycker att Unionen tecknat ett dåligt krisavtal med Almega, men enligt Unionen är det Tillväxtverkets tolkning av lagen som är problemet.
– När Tillväxtverket behandlar ansökningar om korttidsstöd tittar de på vilken lön en person skulle ha haft om han eller hon inte var i korttidsarbete. Och en bemanningsanställd som inte är fullt uthyrd skulle då bara ha haft sin garantilön. Tillväxtverket godkänner därför inte ansökningar som utgår från en arbetstid på 168 timmar. En bemanningsanställd får därmed korttidsarbete på garantilönen i det befintliga kollektivavtalet, säger Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen.
Unionen har dock en kontinuerlig dialog med Tillväxtverket för att få dem att ändra tillämpningen. Och kanske är en förändring i sikte.
– Vi har efter en intensiv dialog med Tillväxtverket avseende rörliga lönedelar överlag fått ett förtydligande och i vissa delar ändrad tolkning av tillämpningen i denna del, vilket öppnat för en ny dialog även för ambulerande (bemanningsanställda), säger Nicola Lewis.
Kollega har frågat Tillväxtverket varför en bemanningsanställd som arbetat heltid inte får sin korttidslön baserad på den lönen. Myndighetens pressansvariga svarar i ett mejl att frågan är komplicerad, men att "det finns ett aktiviteskrav på arbetsgivaren som innebär att denne ska ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft."
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr