Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När kvinnliga och manliga akademiker söker sitt första jobb landar lönen relativt lika, inom vissa branscher är ingångslönerna något högre för kvinnor. En förklaring kan vara att kvinnor har en högre utbildningsnivå än män. Detta verkar dock inte ha någon betydelse för löneutvecklingen. Redan vid 30 års ålder går männen förbi och fortsätter sedan att höja sin lön i en allt snabbare takt jämfört med kvinnor. Det visar Jurekbarometern från rekryteringsföretaget Jurek.
I ålderskategorin 50–54 fortsätter männens löner att stiga, medan kvinnornas löneökning däremot avstannar helt. Enligt rapporten går kvinnor i vissa fall till och med ner i lön efter 50 års ålder. Från spannet 45–49 till 50–54 ökar lönegapet från dryga 4 000 kr till dryga 10 000 kr.
Läs mer: Störst löneskillnad i privat sektor
Statistiken är baserad på samma utförda arbete, befattning och utbildning. Rapporten lyfter fram fyra förklaringar till det oförklarade lönegapet. Kvinnor underskattar ofta sin kompetens och förväntar sig i snitt 8 000 kr mindre i lön jämfört med männen, baserat på att de söker samma tjänst med samma kvalifikationer – och lägre förväntningar genererar lägre lön.
Läs mer: Kvinnor förväntar sig lägre lön än män
För det andra ökar männens lön markant efter 30 års ålder, vilket kan kopplas till åren då kvinnor tar den största del av föräldraledighet som vab-dagar. En tredje förklaring är att kvinnor inte byter jobb eller position internt i samma utsträckning som män gör, nya utmaningar ger även i många fall en löneskjuts. Och slutligen är kvinnor underrepresenterade på högre befattningar.
1. Vet ditt värde
Lägre förväntningar genererar lägre lön. Kvinnor underskattar ofta sin kompetens och nöjer sig därför också med en lägre lön, något som skapar ett orättvist utgångsläge.
2. Varannan vab
Kvinnor tar fortfarande absolut störst del av såväl föräldraledighet som vab-dagar. Detta avspeglas tydligt i lönebilden och har en fortsatt påverkan på lönen även upp i åldrarna.
Läs mer: Dubbelt så många mammor går ner i arbetstid
3. Lönebacka aldrig
Stå på dig! Gå inte med på att backa i lön när du byter jobb.
4. Våga förhandla
Ta löneavstämningar med jämna mellanrum.
Läs mer: Så höjer du lönen utan att byta jobb
5. Jobb-hoppa
Vid nya utmaningar ges ofta en löneskjuts. Att det blir svårare för kvinnor att byta jobb efter 50 hänger ofta ihop med att man tidigare i karriären varit mindre rörlig.
Läs mer: Smart att byta jobb ofta
6. Sikta högt
Våga satsa på högre tjänster, bli inte bekväm. Utsätt dig och pröva! Vid högre tjänster finns ett större utrymme för förhandling.
Läs mer: Bara 1 av 3 chefer är kvinna
7. Kom påläst
Läs på om lönestatistik inför förhandlingar.
8. Uppdatera profilen
Håll dig uppdaterad på Linkedin, det är rekryterarnas mest använda forum.
Läs mer: Därför ska du våga använda Linkedin
9. Prata om det
Bryt tabun, beväpna er med denna insikt så kan vi gemensamt göra något åt saken. Detta ligger inte bara på kvinnor, detta ligger på dig, oss och näringsliv – beslutsfattare i helhet. Detta är ett enormt kompetenssvinn.
Källa: Jurek
Jurekbarometern görs av rekryteringsföretaget Jurek och bygger på lönestatistik bland 6 576 akademiker. Enligt rapporten stagnerar löneutvecklingen för akademikerkvinnor efter att de fyller 50. Från spannet 45–49 år till 50–54 år ökar lönegapet mellan kvinnor och män från 4 000 till 10 000 kronor.
Källa: Jurekbarometern
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr