Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kvinnors lön stannar av vid 50

Efter 50 år stagnerar akademikerkvinnors löneutveckling, medan männens löner fortsätter att stiga. Det visar en ny rapport som lyfter fram flera olika förklaringar.
Ola Rennstam Publicerad
Kulchytska/Colourbox
Trots att kvinnliga akademiker kommer in på en högre lön än män springer männen om redan efter 30 års ålder. Kulchytska/Colourbox

När kvinnliga och manliga akademiker söker sitt första jobb landar lönen relativt lika, inom vissa branscher är ingångslönerna något högre för kvinnor. En förklaring kan vara att kvinnor har en högre utbildningsnivå än män. Detta verkar dock inte ha någon betydelse för löneutvecklingen. Redan vid 30 års ålder går männen förbi och fortsätter sedan att höja sin lön i en allt snabbare takt jämfört med kvinnor. Det visar Jurekbarometern från rekryteringsföretaget Jurek.

I ålderskategorin 50–54 fortsätter männens löner att stiga, medan kvinnornas löneökning däremot avstannar helt. Enligt rapporten går kvinnor i vissa fall till och med ner i lön efter 50 års ålder. Från spannet 45–49 till 50–54 ökar lönegapet från dryga 4 000 kr till dryga 10 000 kr.

Läs mer: Störst löneskillnad i privat sektor

Statistiken är baserad på samma utförda arbete, befattning och utbildning. Rapporten lyfter fram fyra förklaringar till det oförklarade lönegapet. Kvinnor underskattar ofta sin kompetens och förväntar sig i snitt 8 000 kr mindre i lön jämfört med männen, baserat på att de söker samma tjänst med samma kvalifikationer – och lägre förväntningar genererar lägre lön.

Läs mer: Kvinnor förväntar sig lägre lön än män

För det andra ökar männens lön markant efter 30 års ålder, vilket kan kopplas till åren då kvinnor tar den största del av föräldraledighet som vab-dagar. En tredje förklaring är att kvinnor inte byter jobb eller position internt i samma utsträckning som män gör, nya utmaningar ger även i många fall en löneskjuts. Och slutligen är kvinnor underrepresenterade på högre befattningar.

Så får du rätt lön:

1. Vet ditt värde
Lägre förväntningar genererar lägre lön. Kvinnor underskattar ofta sin kompetens och nöjer sig därför också med en lägre lön, något som skapar ett orättvist utgångsläge.

2. Varannan vab
Kvinnor tar fortfarande absolut störst del av såväl föräldraledighet som vab-dagar. Detta avspeglas tydligt i lönebilden och har en fortsatt påverkan på lönen även upp i åldrarna.

Läs mer: Dubbelt så många mammor går ner i arbetstid

3. Lönebacka aldrig
Stå på dig! Gå inte med på att backa i lön när du byter jobb.

4. Våga förhandla
Ta löneavstämningar med jämna mellanrum.

Läs mer: Så höjer du lönen utan att byta jobb

5. Jobb-hoppa
Vid nya utmaningar ges ofta en löneskjuts. Att det blir svårare för kvinnor att byta jobb efter 50 hänger ofta ihop med att man tidigare i karriären varit mindre rörlig.

Läs mer: Smart att byta jobb ofta

6. Sikta högt
Våga satsa på högre tjänster, bli inte bekväm. Utsätt dig och pröva! Vid högre tjänster finns ett större utrymme för förhandling.

Läs mer: Bara 1 av 3 chefer är kvinna

7. Kom påläst
Läs på om lönestatistik inför förhandlingar.

8. Uppdatera profilen
Håll dig uppdaterad på Linkedin, det är rekryterarnas mest använda forum.

Läs mer: Därför ska du våga använda Linkedin

9. Prata om det
Bryt tabun, beväpna er med denna insikt så kan vi gemensamt göra något åt saken. Detta ligger inte bara på kvinnor, detta ligger på dig, oss och näringsliv – beslutsfattare i helhet. Detta är ett enormt kompetenssvinn.

Källa: Jurek

Om rapporten

Jurekbarometern görs av rekryteringsföretaget Jurek och bygger på lönestatistik bland 6 576 akademiker. Enligt rapporten stagnerar löneutvecklingen för akademikerkvinnor efter att de fyller 50. Från spannet 45–49 år till 50–54 år ökar lönegapet mellan kvinnor och män från 4 000 till 10 000 kronor.
Källa: Jurekbarometern

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön