Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När kvinnliga och manliga akademiker söker sitt första jobb landar lönen relativt lika, inom vissa branscher är ingångslönerna något högre för kvinnor. En förklaring kan vara att kvinnor har en högre utbildningsnivå än män. Detta verkar dock inte ha någon betydelse för löneutvecklingen. Redan vid 30 års ålder går männen förbi och fortsätter sedan att höja sin lön i en allt snabbare takt jämfört med kvinnor. Det visar Jurekbarometern från rekryteringsföretaget Jurek.
I ålderskategorin 50–54 fortsätter männens löner att stiga, medan kvinnornas löneökning däremot avstannar helt. Enligt rapporten går kvinnor i vissa fall till och med ner i lön efter 50 års ålder. Från spannet 45–49 till 50–54 ökar lönegapet från dryga 4 000 kr till dryga 10 000 kr.
Läs mer: Störst löneskillnad i privat sektor
Statistiken är baserad på samma utförda arbete, befattning och utbildning. Rapporten lyfter fram fyra förklaringar till det oförklarade lönegapet. Kvinnor underskattar ofta sin kompetens och förväntar sig i snitt 8 000 kr mindre i lön jämfört med männen, baserat på att de söker samma tjänst med samma kvalifikationer – och lägre förväntningar genererar lägre lön.
Läs mer: Kvinnor förväntar sig lägre lön än män
För det andra ökar männens lön markant efter 30 års ålder, vilket kan kopplas till åren då kvinnor tar den största del av föräldraledighet som vab-dagar. En tredje förklaring är att kvinnor inte byter jobb eller position internt i samma utsträckning som män gör, nya utmaningar ger även i många fall en löneskjuts. Och slutligen är kvinnor underrepresenterade på högre befattningar.
1. Vet ditt värde
Lägre förväntningar genererar lägre lön. Kvinnor underskattar ofta sin kompetens och nöjer sig därför också med en lägre lön, något som skapar ett orättvist utgångsläge.
2. Varannan vab
Kvinnor tar fortfarande absolut störst del av såväl föräldraledighet som vab-dagar. Detta avspeglas tydligt i lönebilden och har en fortsatt påverkan på lönen även upp i åldrarna.
Läs mer: Dubbelt så många mammor går ner i arbetstid
3. Lönebacka aldrig
Stå på dig! Gå inte med på att backa i lön när du byter jobb.
4. Våga förhandla
Ta löneavstämningar med jämna mellanrum.
Läs mer: Så höjer du lönen utan att byta jobb
5. Jobb-hoppa
Vid nya utmaningar ges ofta en löneskjuts. Att det blir svårare för kvinnor att byta jobb efter 50 hänger ofta ihop med att man tidigare i karriären varit mindre rörlig.
Läs mer: Smart att byta jobb ofta
6. Sikta högt
Våga satsa på högre tjänster, bli inte bekväm. Utsätt dig och pröva! Vid högre tjänster finns ett större utrymme för förhandling.
Läs mer: Bara 1 av 3 chefer är kvinna
7. Kom påläst
Läs på om lönestatistik inför förhandlingar.
8. Uppdatera profilen
Håll dig uppdaterad på Linkedin, det är rekryterarnas mest använda forum.
Läs mer: Därför ska du våga använda Linkedin
9. Prata om det
Bryt tabun, beväpna er med denna insikt så kan vi gemensamt göra något åt saken. Detta ligger inte bara på kvinnor, detta ligger på dig, oss och näringsliv – beslutsfattare i helhet. Detta är ett enormt kompetenssvinn.
Källa: Jurek
Jurekbarometern görs av rekryteringsföretaget Jurek och bygger på lönestatistik bland 6 576 akademiker. Enligt rapporten stagnerar löneutvecklingen för akademikerkvinnor efter att de fyller 50. Från spannet 45–49 år till 50–54 år ökar lönegapet mellan kvinnor och män från 4 000 till 10 000 kronor.
Källa: Jurekbarometern
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.