Unionen har kartlagt löner, anställningsförhållanden och föräldraledighet för fotbollsproffs i landslaget och Allsvenskan. De kvinnliga proffsens löner är inte i närheten av de manliga spelarnas. Kvinnliga spelare har också svårare att kombinera fotbollskarriären med föräldraskap och att jobba kvar inom fotbollen när den aktiva karriären är över.
– Villkoren och förutsättningarna inom fotbollen är väldigt ojämställda. Det är upprörande hur stora skillnaderna är. Så kan vi inte ha det långsiktigt. Kvinnor och män ska behandlas på samma sätt i arbetslivet – ha samma rätt och möjligheter till utveckling, både vad gäller lön och karriär, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder.
Enligt det internationella fotbollsförbundet FIFA:s senaste rankning över de bästa herr- och damlandslagen i världen hamnar det svenska damlandslaget på en nionde plats, medan herrlandslaget ligger på fjortonde plats. Men damernas bättre prestationer återspelar sig inte i lönerna.
88 procent av herrarna har en månadslön på över 30 000 kronor i månaden. Bland damspelarna tjänar hela 86 procent under 20 000 kronor i månaden.
Ersättningen utöver fast månadsersättning från klubben skiljer sig också mycket mellan de kvinnliga och manliga proffsen. 27 procent av männen jämfört med 3 procent av kvinnorna får ersättning vid matchvinst. Och 37 procent av männen jämfört med 16 procent av kvinnorna har personlig sponsring.
Läs mer: "Hiskeliga pengar inom herrfotbollen"
De ojämlika ersättningsnivåerna gör att nästan hälften, 46 procent, av de kvinnliga fotbollsproffsen inte kan leva på sin sammanlagda inkomst från fotbollen – 93 procent av de manliga spelarna kan göra det. Medan männen kan satsa helhjärtat på fotbollen måste kvinnorna alltså ha ett deltidsjobb vid sidan av fotbollskarriären för att klara försörjningen.
Att få ihop flera deltidsjobb med fotbollsträning och matcher i olika städer och länder är ofta svårt.
– Och att hinna till flera deltidsjobb på olika platser skapar stress. Det kan leda till ökad skaderisk, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen som har skrivit rapporten.
Män avslutar oftast karriären på grund av skador och sämre motivation. Bland kvinnor är den främsta anledningen i stället att de inte får ekonomin att gå ihop och att de vill skaffa familj.
Hälften av de manliga proffsspelarna, 51 procent, har barn jämfört med endast 3 procent av de kvinnliga spelarna. Att så få kvinnliga fotbollsproffs har barn och att de ofta lämnar fotbollskarriären för att bilda familj tyder, enligt rapporten, på att det är särskilt svårt för kvinnor att kombinera föräldraskap med en fotbollskarriär.
Men en gravid person ska inte behöva betrakta sin karriär som avslutad.
”Hon bör, precis som vid en skada få möjligheten att komma tillbaka till sin klubb och sitt landslag. En graviditet är dessutom mer förutsägbar och lättare att planera för än en skada”, skriver rapportförfattaren.
För att förändra förhållningssättet till graviditet och föräldraledighet behövs bland annat tydlig information och riktlinjer om exempelvis hur kontrakt kan förlängas eller pausas, enligt rapporten.
Kvinnliga proffsspelare har också svårare att hitta nya uppgifter inom fotbollen, som till exempel tränare, när den aktiva karriären är slut. Exempel på mansdominansen i branschen är att två av 25 anställda av herrlandslaget är kvinnor, inom damlandslaget är sju av 19 anställda kvinnor.
De stora löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom fotbollen förklaras ofta med att publikens intresse är större för herrfotboll. Sändningslicenserna kostar dessutom mer och transferpriser i miljardbelopp förekommer bara inom herrfotbollen.
– Med den utgångspunkten hade vi inte kunnat bedriva jämställdhetsarbete på något område. Man måste först ta reda på hur det ser ut, sedan ställa sig frågan om det är så här vi vill ha det. Därefter går det att komma fram till hur vi ska driva på för en sådan förändring, säger Martin Linder.
Hans-Göran Elo är förbundsdirektör för Arbetsgivaralliansen, idrottens arbetsgivarorganisation. Han beskriver de stora löneskillnaderna inom fotbollen som en komplex fråga.
– Det är klart att det inte är bra med så stora löneskillnader. Men man måste få in mer pengar i systemet för att lyfta damernas löner. Det har vi inte i dagsläget, säger han.
En konsekvens av de dåliga villkoren för kvinnliga fotbollsproffs i Sverige är att tjejer väljer bort en fotbollskarriär.
– När unga tjejer i Sverige ser att kvinnliga fotbollsproffs inte kan leva på sina yrken väljer de bort fotbollen som satsning. Det gör att det blir ett sämre underlag, säger Shadé Jalali.
För tio år sedan låg det svenska damlandslaget i topp fem på världsrankingen. Nu har det halkat ner till plats 9. Länder som England och Frankrike har däremot klättrat i takt med att de fått proffsligor, där kvinnor tjänar ganska bra.
För ett få till en ändring betonas i rapporten vikten av att kvinnliga så väl som manliga fotbollsproffs i Sverige får heltidsanställningar samt löner och ersättningar som det går att leva på.
– Någon behöver hålla i taktpinnen och gå före för att sätta Sverige på jämställdhetskartan även när det gäller fotbollen, säger Shadé Jalali.
Unionen, som organiserar anställda idrottsutövare och kanslipersonal inom idrotten, vill bland annat förbättra situationen för de kvinnliga proffsspelarna genom att bedriva klassiskt fackligt arbete.
– För oss gäller det att organiserar så många av elitutövarna som möjligt. Och sedan göra det som vi är bäst på – reglera arbetsvillkor i avtal, säger Martin Linder.
Rapporten bygger bland annat på intervjuer gjorda med 76 damspelare och 59 herrspelare i landslaget och Allsvenskan, som är medlemmar i Spelarföreningen och Unionen. 254 unga fotbollsspelare i åldrarna 10-16 år intervjuades också. Intervjuerna gjordes 21 maj – 9 oktober 2018 av Novus på uppdrag av Unionen.
