Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Sverige brukar hamna i botten jämfört med många andra länder, när det granskas hur mycket man tjänar på att studera vidare efter gymnasiet. Men enligt en ny rapport från Utbildningskanslersämbetet, UKÄ, så finns det en positiv så kallad lönepremie för högre utbildning i Sverige. Hur stor premien är varierar ordentligt mellan olika utbildningar.
Mest valuta för studierna får du om du pluggar till läkare eller något inom bank, försäkring och finansiering. Ingenjörer av olika slag, jurister och folk som pluggat samhällsbyggnad och byggnadsverk får också en bra lönepremie. Likaså de som satsat på industriell ekonomi och organisation samt marknadsföring.
Läs mer: Framtidens jobb - och så hög lön får du
Väljer du däremot att studera något konstnärligt, som till exempel formgivning eller musik, dans och dramatik, kan du inte räkna med ett fett lönekonto. Samtliga är utbildningar som ger en negativ lönepremie, det vill säga, utbildning som ger sämre lön än om du struntat helt i att studera utan börjat jobba direkt efter gymnasiet. Det samma gäller om du satsar på en lantmästarexamen, på att plugga till förskolare, eller studerar filosofi och logik.
Oavsett utbildningsnivå är det klart och tydligt alltid positivt ur lönesynpunkt att vara man, enligt rapporten. Och ju mer män tjänar desto större är skillnaden mellan könen. Ändå har kvinnor mer att vinna på att studera än män och får alltså större lönepremie efter högskoleexamen, visar rapporten. Orsaken tros vara att män kan få jobb i välbetalda branscher direkt efter gymnasiet, medan kvinnor som inte pluggar vidare ofta hamnar inom lägre betalda kvinnoyrken.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
