Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Högre studier = högre lön

Det lönar sig att plugga – om du väljer rätt utbildning. Flertalet högre utbildningar är dock rätt lönsamma i längden, visar en ny rapport. Särskilt om du är kvinna – även om högutbildade män alltid tjänar mer.
Johanna Rovira Publicerad
Tomas Oneborg / SvD / TT
Alla barn fick högre lön. Utom Frans, för han plugga dans. Tomas Oneborg / SvD / TT

Sverige brukar hamna i botten jämfört med många andra länder, när det granskas hur mycket man tjänar på att studera vidare efter gymnasiet. Men enligt en ny rapport från Utbildningskanslersämbetet, UKÄ, så finns det en positiv så kallad lönepremie för högre utbildning i Sverige. Hur stor premien är varierar ordentligt mellan olika utbildningar.

Mest valuta för studierna får du om du pluggar till läkare eller något inom bank, försäkring och finansiering. Ingenjörer av olika slag, jurister och folk som pluggat samhällsbyggnad och byggnadsverk får också en bra lönepremie. Likaså de som satsat på industriell ekonomi och organisation samt marknadsföring.

Läs mer: Framtidens jobb - och så hög lön får du

Väljer du däremot att studera något konstnärligt, som till exempel formgivning eller musik, dans och dramatik, kan du inte räkna med ett fett lönekonto. Samtliga är utbildningar som ger en negativ lönepremie, det vill säga, utbildning som ger sämre lön än om du struntat helt i att studera utan börjat jobba direkt efter gymnasiet. Det samma gäller om du satsar på en lantmästarexamen, på att plugga till förskolare, eller studerar filosofi och logik. 

Oavsett utbildningsnivå är det klart och tydligt alltid positivt ur lönesynpunkt att vara man, enligt rapporten. Och ju mer män tjänar desto större är skillnaden mellan könen. Ändå har kvinnor mer att vinna på att studera än män och får alltså större lönepremie efter högskoleexamen, visar rapporten. Orsaken tros vara att män kan få jobb i välbetalda branscher direkt efter gymnasiet, medan kvinnor som inte pluggar vidare ofta hamnar inom lägre betalda kvinnoyrken.

Läs mer: Kompetensbristen ett hot mot välfärden

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.