Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Gratisjobb eller rekrytering?

På värmländska callcenterföretaget PEC får jobbsökande prova på att ringa säljsamtal. Eftersom kollektivavtalet enbart gäller redan anställda behöver företaget inte betala någon lön.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Persson / TT
På callcentret PEC får jobbsökare prova på att ringa under ett par obetalda halvdagar, innan de eventuellt anställs. Fredrik Persson / TT

På PEC, med cirka 250 anställda i fyra städer, tillämpas en ansökningsprocess där jobbsökare får använda två halvdagar innan de eventuellt blir anställda, berättar Sveriges Radio Värmland. Under dessa halvdagar, som är obetalda, får de dels information om bland annat callcenterbranschen och företaget, dels får de känna på hur det är att ringa. Både företag och de sökande får på så vis chansen att se om de skulle passa för jobbet.

- Det är en väldigt speciell bransch. Många faller bort på ringandet, säger Fredrik Loiske, Unionens klubbordförande på PEC, som själv inte har hört något missnöje med att de två halvdagarna är obetalda.

- De som kommer hit och söker jobb stämplar ju oftast, de går ju inte två dagar utan ersättning. Det här har inte varit någon prioriterad fråga för klubben, men vi ska titta på den efter semestern.

Fredrik Loiske anser inte att det går att betrakta provringandet som arbete, men är inte främmande för att halvdagarna ändå ska vara betalda.

PEC:s koncernchef Per Wannberg anser dock inte att det finns anledning att betala.

- Nej, det är en rekryteringsprocess. De utför inget arbete som vi tjänar på. I dagsläget finns inga tankar på att betala folk för att de ska komma på en intervju.

Enligt Per Wannberg anställer företaget 60 procent av dem som deltar i rekryteringsprocessen.  Efter den anställs de och får genomgå en introduktionsutbildning.

- Det finns en del företag i branschen som behandlar ungdomar på ett mycket dåligt sätt. Den typen av företag vill vi få bort, vi arbetar aktivt med att medarbetarna ska trivas på jobbet. Vi hoppas medarbetarna ska utvecklas och stanna så länge som möjligt.

Kollektivavtalet omfattar enbart de anställda på företaget. I och med att de som deltar i halvdagarna ännu inte är anställda, är det åtminstone formellt sett okej att inte betala något.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.