Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Google toppar techbolagens lönelista

Den som jobbar för Google i Sverige kan räkna med hög lön. Den genomsnittliga månadslönen förra året var 141 404 kronor. Även Facebook och Spotify betalar ut höga löner.
David Österberg Publicerad 31 augusti 2021, kl 15:12
AP och Maja Suslin/TT.
Techjätten Google betalar bäst i Sverige. Spotify ligger på fjärde plats. AP och Maja Suslin/TT.

Om man tycker att det är viktigt med hög lön är techbranschen ett bra val. Tidskriften Breakit har kartlagt vilka techbolag som betalar sina anställda bäst.

Etta på listan är Google där den genomsnittliga månadslönen är 141 400 kronor. Det är en rejäl ökning från året innan då snittlönen var drygt 108 000 kronor i månaden.

Läs mer: Höga löner men få kollektivavtal i techbranschen

Google är inte ensamt om att ha månadslöner på över 100 000 kronor i Sverige. På andraplatsen i lönelistan finns Facebook med en snittlön på nästan 137 000 kronor i månaden. Yubico, som säljer produkter för säkrare inloggning, kommer på plats tre. Bolaget betalar varje månad ut nästan 116 000 kronor per anställd.

Även Spotify betalar bra. Den genomsnittliga månadslönen för musiktjänstens anställda är 105 641 kronor.

Läs mer: Google kan sänka lönen för hemmajobbare 

Getswish, bolaget bakom betaltjänsten Swish, hamnar på femteplatsen över techbolagen med högst lön i Sverige. Där är snittlönen 93 505 kronor.   

Förutom höga löner har anställda i många techbolag också andra förmåner. Det kan till exempel handla om personaloptioner, resor, ersättning vid föräldraledighet och gratis mat på kontoret.

Läs mer: Här tjänar webbutvecklare, programmerare och systemvetare bäst

Breakit har räknat ut de genomsnittliga månadslönerna genom att titta på bolagens totala personalkostnader. I uträkningen ingår även lönerna för de högsta cheferna.

    Anställda på Google har högst lön av techbolagen

    1. Google 141 400 kronor (357 anställda)
    2. Facebook 136 933 kronor (60 anställda)
    3. Yubico 115 876 kronor (277 anställda)
    4. Spotify 105 641 kronor (5 584 anställda)
    5. Getswish 93 505 kronor (15 anställda)
    6. Bambuser 81 093 kronor (44 anställda)
    7. Neo4j 79 143 kronor (179 anställda)
    8. Kognity 78 205 kronor (46 anställda)
    9. Dapresy 76 291 kronor (19 anställda)
    10. Borgo Bolån 75 704 kronor (10 antällda)

    Breakit

    Lön

    Flexpension – så mycket ger den

    42 000 kronor. Så mycket har en Unionenmedlem med snittlön hittills fått som en extra insättning till tjänstepensionen sedan flexpensionen kom till för tio år sedan.
    Anita Täpp Publicerad 9 juni 2023, kl 06:00
    Ett äldre par vid ett bord, läser ett papper och har en bärbar dator framför sig.
    Flexpensionen ger generellt även en ökad möjlighet att gå ned i arbetstid vid 60 eller 62 års ålder. Foto: Colourbox.

    Unionen lyckades 2013 – tillsammans med de andra facken i Facken inom industrin – att få till flexpensionen (eller deltidspensionen som den då kallades) med arbetsgivarna inom industrin.

    Flexpensionen innebär dels att en del av löneutrymmet årligen sätts av till tjänstepensionen, dels en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet.

    Eftersom vi lever längre och pensionen därför också behöver räcka längre var syftet just att ge löntagare fler valmöjligheter, genom att med hjälp av den extra tjänstepensionen ha råd att trappa ned i slutet av arbetslivet. Eller att få en bättre pension genom att jobba längre.

    Snart får alla två procent

    Hur stor ekonomisk betydelse flexpensionen kommer att få för medlemmarna beror bland annat på hur länge man hinner få den extra insättningen till tjänstepensionen, hur pengarna placeras och vilken avkastning det ger.

    Sedan den första insättningen gjordes, med 0,2 procent av lönen 2014, har den successivt ökat till 1,6 procent under 2022. Och i och med det nya avtalet som nyligen slöts, som innebär att ytterligare totalt 0,4 procent ska avsättas till flexpensionen under 2023 och 2024, kommer många medlemmar nästa år att få minst 2 procent av lönen i sin flexpension.

     Eftersom 2 procent har varit vårt mål från början har vi nu fått till en slags målgång, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

    Hittills nära 42 000 kronor

    – Sedan kommer det ta ytterligare några år i och med att det finns en viss eftersläpning när det gäller bland annat Almega. Men sedan kommer alla berörda medlemmar att ha minst 2 procent.

    Nu har vi fått till en slags målgång

    För att få en uppfattning om hur mycket extra pengar som satts in till tjänstepensionen genom flexpensionen, bad Kollega pensionsexperten Tomas Carlsson på Collectum att göra en beräkning.

    Enligt den så har en Unionenmedlem med en snittlön år 2014 (34 730 kr) och 2022 (44 610 kr) – med en jämn löneutveckling däremellan – under dessa år fått nära 42 000 kronor extra till tjänstepensionen.

    Unionen hotade med strejk

    I dag har över 99 procent av de Unionenmedlemmar som omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen flexpension.

    Men resan dit har inte varit helt okomplicerad. Hårdast motstånd fick facken av arbetsgivarorganisationen Almega, vilket ledde till att Unionen och Sveriges Ingenjörer 2016 hotade med strejk för att också medlemmarna i den privata tjänstesektorn skulle få flexpension.

    Sedan Almega tillfälligt fått Arbetsdomstolens medhåll i sin uppfattning om att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor, fortsatte parterna i stället att förhandla. Och 2017 gick också Almega med på flexpensionen.

    Ingen rättighet gå ned i tid

    När det gäller möjligheten att gå ner i arbetstid så handlar det generellt om att man från 60 eller 62 års ålder har en ”utökad möjlighet” att gå ner till en 80-procentig arbetstid. Det är alltså ingen rättighet.

    – Unionens ambition var att det skulle bli en absolut rättighet. Men det är ju så när man förhandlar och tecknar kollektivavtal att det alltid blir kompromisser, åt båda håll. Och då tyckte vi ändå att det blev en bra kompromiss. För i och med att arbetsgivarna måste motivera ett avslag, som sedan även kan prövas i en lokal och central förhandling, så finns det starka mekanismer som gör att det i praktiken är möjligt att få till en sådan lösning, säger Martin Wästfelt.

    Arbetsgivarna tycks följa reglerna

    Hur många medlemmar som faktiskt har gått ner i arbetstid – eller fått avslag – är okänt. Men både Unionens medlemsservice och de avtalsansvariga ombudsmän som Kollega har varit i kontakt med upplever att arbetsgivarna, med några få undantag, följer regelverket när det gäller den förstärkta möjligheten att få gå ned i arbetstid.

    Och enligt förhandlingschef Martin Wästfelt har förbundet inte fått några signaler om motsatsen.

    – Visst kan man ibland tänka att hälsan tiger still. Men eftersom vi har lagt ned så mycket energi på och följer det här noga så är min uppfattning att allt har fungerat bra, säger han.

    Flexpension i korthet

    Avtal krävs. Gäller anställda hos arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal.
    Extra pengar. Ger varje år en extra insättning till den kollektivavtalade tjänstepensionen.
    Mindre arbetstid. Ger större möjlighet att gå ned i arbetstid i slutet av arbetslivet. Generellt gäller till 80 procents tjänstgöring från 60 eller 62 års ålder.
    Svårt neka. Arbetsgivaren är skyldig att pröva ansökan så snart som möjligt. För att neka krävs en redovisning av hur deltiden medför betydande störningar i verksamheten.
    Vid avslag. Vid ett avslag kan man få förhandlingshjälp av Unionen. Om man inte kommer överens i lokal och central förhandling gäller dock arbetsgivarens beslut. Om Unionen anser att denna bryter mot avtalet kan man ytterst kräva skadestånd och gå vidare till Arbetsdomstolen, AD, för avgörande.
    Läs mer. På unionen.se hittar du ditt kollektivavtal och kan se hur många procent av din lön som ska gå till flexpensionen och vilka regler som gäller dig som vill gå ned i arbetstid