Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Facktopparna – så mycket tjänar de

Facktopparna drar in storlöner. En ny genomgång visar att 13 fackchefer lyfter över 100 000 kronor i månaden. Unionens förbundsordförande, Martin Linder, placerar sig högt upp på listan.
Oscar Broström Publicerad
Henrik Montgomery / TT, Eva Edsjö, Ledarna
Martin Linder (Unionen, Therese Svanström (TCO) och Andreas Miller (Ledarna) ligger högt upp på listan över facktopparnas löner. Henrik Montgomery / TT, Eva Edsjö, Ledarna

Från ett arvode på 1 666 kronor i botten, till en jättelön på 151 500 kronor i månaden i toppen. Lönerna skiljer sig åt ordentligt på listan – som Arbetsvärlden tagit fram – över vad facktopparna får för ersättning för sina uppdrag.

Överst på listan, med 151 500 kr i månaden och 95 000 medlemmar, är ordförande för chefernas fackförbund, Ledarnas Andreas Miller.

Efter honom kommer Göran Arrius (Saco, 709 391 medlemmar) och Sofia Rydgren Stale (Läkarförbundet, 55 501 medlemmar), som båda två tjänar runt 136 000 kronor i månaden.

Unionens förbundsordförande Martin Linder är på plats nummer 6 i listan med en inkomst på 113 000 kronor. Unionen är det enskilt största fackförbundet med runt 700 000 medlemmar.

Paraplyorganisationen TCO har flest medlemmar under sig, 1 454 677 medlemmar. Ordförande för TCO, Therese Svanström, är 4:a på listan med en ersättning på 130 800 kronor.

LO-toppen Susanna Gideonsson är på plats 8 och tjänar 112 294 kronor. LO har 1 432 926 medlemmar.

Lägre löner än i näringslivet

Lönerna för cheferna, åtminstone på toppen av listan, är höga. Samtidigt menar Jesper Roine, som forskar på inkomstklyftor vid Handelshögskolan i Stockholm, att facktopparnas löner är betydligt lägre än chefer inom näringslivet.

– Om något sticker ut i fackrörelsen så är det snarare att lönerna är lägre än för motsvarande organisationer i andra delar av samhället, exempelvis om man jämför med näringslivet. Det är en skillnad som inte bara har att göra med ansvar och erfarenhet, säger Jesper Roine till Arbetsvärlden.

Arbetsvärlden har försökt få ut löner till arbetsgivarorganisationerna, men de har valt att inte lämna ut löneuppgifter.

Kollega har tittat i Unionens årsredovisning och hittar där att ordförande Martin Linder inte är den med högst arvoden i förbundet. Enligt Unionens årsredovisning för 2020 betalade förbundet ut sammanlagt 2,4 miljoner kronor till Martin Linder i lön, ersättningar, pensionsavsättningar och sociala avgifter. Kanslichefen Per-Erik Djärfs motsvarande siffra är 3,2 miljoner kronor.

Facktopparnas löner 2020 – Topp 20

1. Andreas Miller, Ledarna, 151 500 kr i månaden (antal medlemmar: 95 000)

2. Göran Arrius, Saco, 136 800 (709 391)

3. Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundet, 136 063 (55 501)

4. Therese Svanström, TCO, 130 800 (1 454 677)

5. Matz Nilsson, Skolledarna, 115 308 (7 455)

6. Martin Linder, Unionen, 113 000 (700 000)

6. Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, 113 000 (234 000)

7. Susanna Gideonsson, LO, 112 294 (1 432 926)

8. Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, 110 361 (74 509)

9. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, 108 006 (32 500)

10. Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, 106 576 (89 553)

11. Veronica Magnusson, Vision, 105 060 (200 000)

12. Sineva Ribeiro, Vårdförbundet, 103 569 (114 000)

13. Britta Lejon, ST, 99 300 (95 000)

14. Lena Nitz, Polisförbundet, 96 299 (21 000)

15. Anders Wahlberg, Psykologförbundet, 94 671 (11 961)

16. Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna, 94 000 (12 608)

17. Marie Nilsson, IF Metall, 88 917 (304 735)

18. Linda Palmetzhofer, Handels, 86 690 (159 921)

19. Valle Karlsson, Seko, 85 313 (102 589)

20. Main Ackholt, ordförande HRF, 85 071 kr/mån (antal medlemmar: 28 817)

Källa: Arbetsvärlden

Arbetsvärlden har samlat in inkomstuppgifter från förbunden och gjort stickprov mot Skatteverket. Inkomstsiffrorna är angivna som kronor/månad. Inkomsten gäller ordförandeuppdraget exklusive eventuella sidoinkomster.

Fotnot: Arbetsvärlden har även tillfrågat men ej fått svar från Musikerförbundet och Kyrkans Akademikerförbund. Sveriges Veterinärförbund lämnar inte ut löneuppgifter för anställda eller förtroendevalda. Statistik över antal medlemmar har hämtats från fackförbund.nu och är daterad 31/12/2020.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.