Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Årlig kartläggning av löner kan återinföras
Återinför lönekartläggningar varje år i stället för vart tredje. Det var ett av förslagen i en utredning som presenterades i juni och som remissinstanserna haft till i dag, tisdag, på sig att besvara. TCO välkomnar förslaget medan Svenskt Näringsliv gör tummen ner.
Fram till 2009 var arbetsgivare skyldiga att genomföra lönekartläggningar varje år, men sedan sänktes kravet. I dag behöver den arbetsgivare som har 25 eller fler anställda upprätta två planer - jämställdhetsplan och handlingsplan för jämställda löner – vart tredje år.
En statlig utredning om aktiva åtgärder för att motverka diskriminering föreslår bland annat att båda planerna ersätts med ett krav på att det systematiska arbetet i sin helhet dokumenteras varje år. Eftersom lönekartläggningar är en del av det systematiska arbetet med aktiva åtgärder ska de genomföras varje år och utredarna vill också sänka brytgränsen för vilka företag som omfattas från 25 till 10 anställda.
- Vi tycker det är ett strålande förslag, det här har vi och våra förbund jobbat hårt för att få tillbaka, säger Ulrika Hagström, utredare på TCO, som dock skickar med brasklappen till utredarna att fack och arbetsgivare ska ha rätten att kunna komma överens om egna villkor via kollektivavtalen, med till exempel tätare eller glesare intervall, ifall man vill göra det.
Svenskt Näringsliv delar inte TCO:s förtjusning. De säger nej till årlig lönekartläggning och är också negativa till att gränsen sänks från 25 till 10 anställda. De skriver i sitt remissvar att underlaget till den statliga utredningen är ”synnerligen magert i fråga om både kvantitet och kvalitet”.
- Årliga kartläggningar blir en stor administrativ börda för företagen, säger Eva Kovar, jurist på Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv har tidigare hävdat att lönekartläggningar motverkar jämställdhet. Organisationen anser att kartläggningen inte ger tänkt effekt, utan försvårar för företagen att fokusera på löneprocessen och att det inte är konstruktivt att jämföra lika och likvärdiga arbeten. Fokus ska sättas på medarbetarnas kompetens, ansvar och prestation, oavsett kön, anser Svenskt Näringslivs lönebildningsexpert Edel Karlsson Håål, i ett debattinlägg på SN:s hemsida.
Ulrika Hagström har svårt för resonemanget.
- Arbetsgivarna borde välkomna förslaget, det blir ju mycket mindre jobb att uppdatera en lönekartläggning årligen än att behöva börja om vart tredje år.
- Använder sig företagen av tydliga lönekriterier när man sätter individuella löner är det lätt gjort att göra en kartläggning, men sätter man lön efter magkänsla blir det förstås mer arbete, säger hon.
Utredningen föreslår också att Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska får rätt att förelägga vite om arbetsgivarna inte sköter sig och genomför årliga lönekartläggningar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena
Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor.
– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken.
Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.
IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda
Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.
– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.
Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.
Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor.
– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.
Privat sektor driver högre löner och större lönespridning
Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.
–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han.
Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare.
– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.
De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige
Läkare: 77 000 kr/månad.
Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.
Jurister: 61 300 kr/mån.
Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.
Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.
IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.
Tandläkare: 54 600 kr/mån.
Civilingenjörsyrken: 54 300 kr/mån.
Veterinärer: 53 000 kr/mån.
Fysiker och kemister m.fl: 51 600 kr/mån.
Källa: Medlingsinstitutet.
