Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 spektakulära löneförhandlare

Gick din senaste löneförhandling åt skogen? Kollega bjuder på lite inspiration inför ditt nästa lönesamtal med chefen. Här är några personer som lyckats förhandla till sig riktigt bra löner.
Ola Rennstam Publicerad
Mark Baker / AP Photo / TT
Trollkarlen Ian Brackenbury tjänade 100 000 kronor om året – skattefritt – på att gå omkring på Christchurchs gator iklädd trollkarlsutstyrsel. Mark Baker / AP Photo / TT

1. Poetisk lön

Jimmy Alm i Tranemo måste vara en av landets främsta löneförhandlare. Under ett års tid kommer han att få 894 000 kronor för att skriva en dikt i veckan, dikterna ska bland annat handla om kommunens verksamheter och invånare. Finansieringen tas inte från kommunkassan utan kommer från den statliga Konstnärsnämnden. Projektet har både kritiserats för att vara slöseri med skattemedel och hyllats för att vara en nyskapande satsning.

2. Vidrig lön?

Denise Coates, grundare och vd för spelbolaget 365, har högst chefslön i världen och spöar chefer som Teslas Elon Musk, Apples vd Tim Cook och Googles Sundar Pichai, med hästlängder. Denise Coates håller låg profil och beskrivs i Storbritannien ofta som vadslagningsindustrins tysta drottning. 2020 uppgick hennes lön till närmare 5 miljarder svenska kronor – 50 procent högre än året före. Coates lön har kallats allt från “vidrig” till “oansvarig och överdriven”.

3. Magisk lön

Sedan 1982 har den nyzeeländska staden Christchurch stoltserat med att vara den enda stad i världen med egen officiell trollkarl. De senaste 23 åren har trollkarlstjänsten innehafts av Ian Brackenbury. Han har fått motsvarande 100 000 kronor om året, vilket ändå får anses vara ganska bra betalt för uppgiften att gå omkring på gator och torg iklädd spetsig hatt, svart rock och yvigt skägg.

Det fina i kråksången är att trollkarlen varit helt befriad från att betala skatt på sin inkomst. Han har även ett specialutformat körkort utfärdat på namnet The Wizard. I början av oktober valde dock staden att avsluta kontraktet med den nu 88-åriga Brackenbury, bland annat för att han ska ha dragit olämpliga skämt under en föreställning.

4. Kunde blivit riktig bingo

När Bingolotto startade i slutet på 80-talet såldes det 4 000 lotter per vecka och programledaren Leif ”Loket” Olsson valde då att tacka nej till ett arvode på 50 öre per lott. Bara ett par år senare såldes det sju miljoner Bingolotter per vecka, vilket hade inneburit en veckolön på 3,5 miljoner kronor. Under de år Loket ledde det populära tv-programmet skulle han uppskattningsvis ha tjänat ihop drygt en halv miljard kronor. Men han ångrar ändå inte sitt beslut.

– Jag tog fast lön och tjänade bra så in i helvete, har han tidigare sagt till Expressen.

5. Lön på liv och död

Amerikanen Chuck Lamb är blek, flintskallig och har påsar under ögonen. Med andra ord ett perfekt utseende för att spela död i filmer och tv-serier, enligt honom själv och hans fru. Och Chucks likaktiga ansikte har också blivit hans levebröd. Efter att ha slutat sitt jobb som IT-ingenjör tjänar han mer på att spela lik – uppemot 1 500 dollar om dagen på olika filmroller.

 

Och några som hade flyt …

Dödsbussig chef

När den franske företagsledaren Claude Dehaie dog i januari 2002 fick de 108 medarbetarna på hans läkemedelsföretag en positiv överraskning. Det visade sig att Dehaie testamenterat 300 000 euro till personalstyrkan eftersom de enligt företagsledaren spelat en avgörande roll för läkemedelsbolagets framgångar. Oavsett om man funnits med från starten 1972 eller bara arbetat en månad när Dahaie dog fick man vara med och dela på pengarna.

Foto på Leif Loket Olsson: Bingolotto Handout/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön