Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 spektakulära löneförhandlare

Gick din senaste löneförhandling åt skogen? Kollega bjuder på lite inspiration inför ditt nästa lönesamtal med chefen. Här är några personer som lyckats förhandla till sig riktigt bra löner.
Ola Rennstam Publicerad
Mark Baker / AP Photo / TT
Trollkarlen Ian Brackenbury tjänade 100 000 kronor om året – skattefritt – på att gå omkring på Christchurchs gator iklädd trollkarlsutstyrsel. Mark Baker / AP Photo / TT

1. Poetisk lön

Jimmy Alm i Tranemo måste vara en av landets främsta löneförhandlare. Under ett års tid kommer han att få 894 000 kronor för att skriva en dikt i veckan, dikterna ska bland annat handla om kommunens verksamheter och invånare. Finansieringen tas inte från kommunkassan utan kommer från den statliga Konstnärsnämnden. Projektet har både kritiserats för att vara slöseri med skattemedel och hyllats för att vara en nyskapande satsning.

2. Vidrig lön?

Denise Coates, grundare och vd för spelbolaget 365, har högst chefslön i världen och spöar chefer som Teslas Elon Musk, Apples vd Tim Cook och Googles Sundar Pichai, med hästlängder. Denise Coates håller låg profil och beskrivs i Storbritannien ofta som vadslagningsindustrins tysta drottning. 2020 uppgick hennes lön till närmare 5 miljarder svenska kronor – 50 procent högre än året före. Coates lön har kallats allt från “vidrig” till “oansvarig och överdriven”.

3. Magisk lön

Sedan 1982 har den nyzeeländska staden Christchurch stoltserat med att vara den enda stad i världen med egen officiell trollkarl. De senaste 23 åren har trollkarlstjänsten innehafts av Ian Brackenbury. Han har fått motsvarande 100 000 kronor om året, vilket ändå får anses vara ganska bra betalt för uppgiften att gå omkring på gator och torg iklädd spetsig hatt, svart rock och yvigt skägg.

Det fina i kråksången är att trollkarlen varit helt befriad från att betala skatt på sin inkomst. Han har även ett specialutformat körkort utfärdat på namnet The Wizard. I början av oktober valde dock staden att avsluta kontraktet med den nu 88-åriga Brackenbury, bland annat för att han ska ha dragit olämpliga skämt under en föreställning.

4. Kunde blivit riktig bingo

När Bingolotto startade i slutet på 80-talet såldes det 4 000 lotter per vecka och programledaren Leif ”Loket” Olsson valde då att tacka nej till ett arvode på 50 öre per lott. Bara ett par år senare såldes det sju miljoner Bingolotter per vecka, vilket hade inneburit en veckolön på 3,5 miljoner kronor. Under de år Loket ledde det populära tv-programmet skulle han uppskattningsvis ha tjänat ihop drygt en halv miljard kronor. Men han ångrar ändå inte sitt beslut.

– Jag tog fast lön och tjänade bra så in i helvete, har han tidigare sagt till Expressen.

5. Lön på liv och död

Amerikanen Chuck Lamb är blek, flintskallig och har påsar under ögonen. Med andra ord ett perfekt utseende för att spela död i filmer och tv-serier, enligt honom själv och hans fru. Och Chucks likaktiga ansikte har också blivit hans levebröd. Efter att ha slutat sitt jobb som IT-ingenjör tjänar han mer på att spela lik – uppemot 1 500 dollar om dagen på olika filmroller.

 

Och några som hade flyt …

Dödsbussig chef

När den franske företagsledaren Claude Dehaie dog i januari 2002 fick de 108 medarbetarna på hans läkemedelsföretag en positiv överraskning. Det visade sig att Dehaie testamenterat 300 000 euro till personalstyrkan eftersom de enligt företagsledaren spelat en avgörande roll för läkemedelsbolagets framgångar. Oavsett om man funnits med från starten 1972 eller bara arbetat en månad när Dahaie dog fick man vara med och dela på pengarna.

Foto på Leif Loket Olsson: Bingolotto Handout/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.