Om du skulle få lön utan att behöva lyfta ett finger – skulle du fortsätta jobba för att det är givande och roligt eller välja att låta bli att arbeta och i stället förkovra dig i något som är mer meningsfullt för dig?  

Basinkomst eller medborgarlön som det också kallas låter som en utopi, men faktum är att det har förekommit och fortfarande förekommer i olika former runt om i världen. Samordningsförbundet Centrala Östergötland tog i våras initiativ till en förstudie för att utröna om basinkomst skulle kunna bidra till en bättre rehabilitering och hjälpa långtidsarbetslösa att komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Styrelsen valde sedan att inte gå vidare med experimentet.

Svårt få gehör för basinkomst

Organisationen BIEN (Basic Income Earth Network) Sverige verkar för en generell basinkomst, utan motprestation, lika för alla folkbokförda oavsett medborgarskap.  Som ett led i att uppnå full basinkomst ställer sig inte BIEN Sverige mot partiell basinkomst, som var på tapeten i Östergötland.

– Först och främst vill vi jobba för att frågan ska upp över huvud taget.  Det är väldigt tyst politiskt i Sverige, kanske för att vi har förhållandevis bra trygghetssystem och en stark facklig tradition. Det är svårt att få gehör för basinkomst i ett land där många har det bra, säger, Hannah Lemoine, ordförande i BIEN Sverige

Simon Birnbaum, forskare vid Södertörns högskola, och medförfattare till rapporten Basinkomstens nya våg, som gjorts på uppdrag av Institutet för framtidsstudier, håller med om att debatten i Sverige är begränsad jämfört med övriga världen. 

– Attitydundersökningar som gjorts visar att finns en större skepsis mot basinkomst i Sverige än i andra länder, säger han.  

Pandemin ökade intresset

I resten av världen diskuteras basinkomst desto mer. Coronapandemin har gett frågan en extra skjuts, när det visat sig att vissa sjuka inte har råd att stanna hemma från jobbet. En inkomst utan fördröjning och förhinder uppfattades på många håll som en effektiv lösning på det dilemmat, enligt Simon Birnbaum.

– Titeln på vår rapport syftar specifikt på den våg av experiment och pilotprojekt som växt fram globalt, på grund av växande ojämlikhet och en förändrad arbetsmarknad där det hela tiden ställs höga krav på kontinuerlig omställning, säger han.  

Slipper bidragsstigma

Med basinkomst kan framförallt de sämst ställda få det bättre och må bättre, menar förespråkare. En summa pengar som delas ut till alla utan motprestation innebär inte samma stigma som ett bidrag, man slipper snårig byråkrati och att folk faller mellan stolarna i olika bidragssystem. Tack vare att arbetslösa som får jobb eller påhugg får behålla basinkomsten i stället för att bli snuvade på bidrag, förbättras chansen att ta sig ur fattigdomsfällan.

– Fattigdom har ofta en paralyserande verkan. Det kan vara svårt att fatta långsiktigt vettiga beslut samtidigt som oron gnager och man måste navigera i komplicerad byråkrati. En basinkomst kan skapa större trygghet, större förutsägbarhet och minska oron för att man ska råka äventyra möjligheten att försörja sig, säger Simon Birnbaum.

Dessutom skulle basinkomst leda till en humanare arbetsmarknad, argumenterar förespråkarna.

– Som enskild skulle man få en större förhandlingsfrihet gentemot arbetsgivaren. I dag är det få som har råd att säga upp sig om man inte trivs på jobbet på grund av karensreglerna, säger Hannah Lemoine.

Många fördomar florerar

Motståndare till basinkomst menar att risken är stor att vi slutar jobba och kanske till och med ägna oss åt destruktiva sysselsättningar om vi får en basinkomst som går att leva på.

– Det finns starka fördomar om vad basinkomst skulle leda till och många dåliga argument. Det finns inget vetenskapligt stöd för att folk kommer att ligga i hängmattan och röka gräs om de får en basinkomst, tvärtom ser vi ett rätt tydligt mönster att folk tenderar använda pengarna på konstruktiva sätt som gynnar deras hälsa och delaktighet, säger Simon Birnbaum.

– Människor vill jobba och ingå i ett sammanhang, säger Hannah Lemoine

Jobbar inte för nöjes skull

Inte heller debattören och författaren Maria Eriksson tror att folk kommer att sluta jobba helt och hållet. Hon är ändå starkt skeptisk till basinkomst.

– Med en basinkomst som går att leva på kommer det att bli många som sitter hemma och målar tavlor och färre som jobbar som undersköterskor. Jag tvivlar på att folk kommer att fortsätta köra sopbil bara för att det är så kul, säger hon. 

– Jag tror också det finns en stor risk att vissa grupper aldrig kommer in på arbetsmarknaden. Om du bor i en superbillig etta i Molkom och kan kolla på Netflix dagarna i ända är incitamenten för att ta ett jobb väldigt små.  

Fler nackdelar än fördelar

För Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen är det inte i första hand risken för att vi börjar lata oss som är skälet till att hon inte tror på basinkomst.

– Jag tror nackdelarna överväger fördelarna. Basinkomst till hela den vuxna befolkningen skulle bli väldigt dyrt och det blir svårt att ha råd med både det och inkomstrelaterad ersättning som a-kassa och sjukpenning. Det är ersättningar vi tror på och som det även finns stor acceptans för, säger Katarina Lundahl. 

Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan hur basinkomst slår ekonomiskt – det beror helt på vilken nivå basinkomsten ligger, hur den finansieras och vilka bidragssystem den ska ersätta, menar Simon Birnbaum.

Enligt Hannah Lemoine är nivån på basinkomsten helt avgörande för om det ska fungera.

– Den måste läggas på en nivå där människor kan klara sig, annars måste vi behålla andra bidrag och kan inte räkna hem några besparingar, säger hon.

Bidrag blir kvar

Simon Birnbaum menar att även om man genom skattehöjningar inför basinkomst på en nivå som folk kan leva på, kommer det troligtvis ändå att behövas bidrag eller andra lösningar för människor med speciella behov.

– Vi har ett begränsat underlag för hur basinkomsten kan fungera i den svenska välfärdsstaten. Än så länge är det en skissartad diskussion, säger han.

I dag är de flesta med på att folk med behov, sjuka och ofrivilligt arbetslösa stöttas av samhället. Men frågan bränner till när det handlar om fullt arbetsföra personer ska få del av skattebetalarnas surt förvärvade pengar. Så även om det kan bevisas att basinkomst inte gör oss arbetsskygga, och att medborgarlön kan utplåna fattigdom och ohälsa, skulle det finnas ett principiellt motstånd, konstaterar Simon Birnbaum.

– I grund och botten tycker jag att det är orimligt att andra ska betala för att jag inte ska jobba. En lägre inkomst kan ju vara ett eget val, säger Maria Eriksson.

Hannah Lemoine håller inte med.

– Människor blir sjuka av att vara fattiga, vår ambition måste vara att ha nolltolerans mot fattigdom. Vi kan faktiskt avskaffa fattigdom, för i teorin har vi ett system som gör att ingen ska behöva hamna där. 

Genomförda projekt med basinkomst eller liknande

USA, 1997: Chereokestammens medlemmar får sedan 1997 merparten av vinsten från kasinot Harrah’s Cherokee i North Carolina, USA. Efter kasinots öppnade minskade ungdomsbrottsligheten, beteendestörningarna bland de tidigare fattiga barnen minskade och deras skolresultat förbättrades, trots att föräldrarna jobbade lika många timmar som tidigare.

Finland, 2017: Ett basinkomstexperiment gjordes mellan januari 2017 och december 2018 bland långtidsarbetslösa. Deltagarna jobbade sex dagar mer i snitt än kontrollgruppen, och rapporterade bättre fysisk och psykisk hälsa.

Alaska, 1982: En liten del av oljeintäkterna placerades i investeringsfonden Alaska Permanent Fund. En del av avkastningen delas årligen ut till varje Alaskabo. Efter första utbetalningen gick det ej att se att antalet arbetade timmar påverkades, ej heller förändringar i migrationen. Alaska är den mest ekonomiskt jämlika staten i USA.

Kanada, 1974: Under fyra år på 1970-talet fick de fattigaste invånarna i Dauphine basinkomst. Under perioden för experimentet minskade antalet sjukhusvistelser med 8,5%. Ungdomar valde i större utsträckning att läsa vidare sista året på high school i stället för att börja jobba.

Namibia 2008: Knappt 1000 personer fick en mindre summa i basinkomst. Arbetslösheten för deltagare från 15 år och uppåt sjönk från 60 till 45procent Egenföretagandet steg med 30 procent, lönearbete med 19 procent.  Efter ett år hade undernäringen bland barnen minskat från 42 procent till noll. Antalet barn som uteblivit från skolan sjönk också från 42 procent till noll.

Indien 2010: Fackförbundet SEWA initierade ett basinkomstprojekt i 20 byar. Sannolikheten att starta eget företag var tre gånger högre hos dem som fick basinkomst. Hunger och undernäring minskade. Skolnärvaron var tre gånger högre än i kontrollgruppen. Skolbetygen ökade hos 68 procent av barnfamiljerna som fick basinkomst.

Nederländerna 2015: Pilotförsök i fyra universitetsstäder, långtidsarbetslösa fick närmare 10 000 kronor, men fick ej behålla hela summan om de tog jobb. I en av städerna fick fler deltidsjobb än de med vanligt försörjningsstöd – i övriga städer påverkades ej antalet arbetade timmar.

Källor: Utopia för realister, Basinkomstens nya våg, Basinkomst – en modell för Sverige?