Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Löfven ber facket om hjälp

Lagen om anställningsskydd har svagheter – men turordningsreglerna är inte en av dem. Det säger statsminister Stefan Löfven som ber facken om hjälp för att den nya lagen ska bli bra.
Ola Rennstam Publicerad 9 oktober 2019, kl 16:48
Andreas Hillergren/TT
Stefan Löfven talade under Unionen kongress. Andreas Hillergren/TT

När statsminister Stefan Löfven (S) gästtalade på Unionens kongress i Malmö under onsdagen tog han bland annat upp januariuppgörelsen, ett avtal som han inte ångrar.

– Jag står för överenskommelsen och är stolt över den. Det är vår skyldighet som politiker att ta hand om det valresultat som väljarna gett oss, vi stod upp för demokratin och visade att parlamentarismen fungerar även i ett besvärligt läge. Kärnan i avtalet är en politik som håller ihop Sverige, sade han.

En av punkterna i januariavtalet innebär att las, lagen om anställningsskydd, ska reformeras. En utredning har tillsatts, bland annat för att se över turordningsreglerna, men det är inte den problematiska delen med lagen enligt Stefan Löfven.

– Under min tid på IF Metall insåg vi att las inte är perfekt, den har några rejäla svagheter, men jag tycker inte att turordningsreglerna är en av dem. Det är inte de som hindrar utveckling eller försvårar för företagen.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Det hade kunnat bli ett helt annat regeringsalternativ och då hade det skett rejäla förändringar i lagen om anställningsskydd, utan tanke på att undvika godtyckliga uppsägningar och utan tanke på balans mellan arbetsmarknadens parter.

Enligt Stefan Löfven behöver man nu fackens hjälp för att utredningen av las ska landa i något bra och kom därför med en uppmaning till Unionen:

– Hur ska en sådan lag utformas så att man kan titta på turordningsreglerna och samtidigt se till att parterna har samma styrkeförhållanden och att vi inte har godtyckliga uppsägningar? Jag är övertygad om att arbetsmarknadens parter har alla möjligheter att forma framtidens arbetsliv – ta den chansen.

Statsministern inledde sitt tal med att berätta om hur hemma han, som tidigare bas för IF Metall, känner sig i fackliga sammanhang.

– Det är en högtidsdag att vara på en facklig kongress. Jag känner att axlarna kryper ner och man blir lite mer avslappnad. Jag känner en stor respekt för alla er här som lägger ner så mycket tid och energi på att göra det bättre för era arbetskamrater.

Han lyfte fram Unionen som ett föredöme och en röst som behövs i samhällsdebatten. Inte minst inför framtidens teknikutveckling.

– Om inte facken är starka kommer förändringen att ske på bekostnad av den enskilde. Nu är det 100 år sedan åtta timmars arbetsdag blev lag, ändå kan jag föreställa mig att många av Unionens medlemmar jobbar betydligt mer än så i dag.

Den röda tråden i Löfvens tal var de stora utmaningar som Sverige står inför och han nämnde bland annat klimatet, kriminaliteten, äldreomsorgen, skolorna och möjligheten att leva på landsbygden. Enligt statsministern upplever många i landet att samhället har dragit sig tillbaka.

– Förtroendet för att samhället finns där när jag behöver det finns inte längre på samma sätt, det är inte samma grundmurade tillit som förr. Demokratin har lämnat över för mycket till marknaden när det gäller exempelvis skola, sjukvård och hemtjänst.

– Den svenska modellen är att jag utbildar mig, gör mig anställningsbar, jobbar och betalar skatt – jag gör min plikt. Men då vet jag också att den dag jag blir arbetslös, mina föräldrar blir gamla eller mitt barn blir sjukt så finns hela samhället där och ställer upp.

”Ett Unionen – tillsammans i framtidens arbetsliv”. Det är förbundets nya ledord och det var också ett budskap som statsministern tog fasta på. Enligt honom kan de stora samhällsutmaningarna bara lösas gemensamt.

– Vi har rejäla utmaningar men också gigantiska möjligheter. Men det bygger på att vi skapar ett starkare samhälle och vi inte lämnar framtiden till marknaden eller ödet. Vi kan besegra mycket mörker om vi fortsätter att arbeta tillsammans.

En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.