Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Uppgradera dig till ledare 3.0

Det är tufft att vara chef – men det blir tuffare. I framtiden måste du vara snabbrörlig, transparent, mjuk och coachande. Det finns bara en väg att gå – mot kompetensutveckling.
Petra Rendik Publicerad 31 januari 2018, kl 13:34
John Sandlund
- Du är aldrig färdig ledare bara för att du en gång blivit chef, menar Henrik Lundberg, gruppchef på Releasy i Linköping. John Sandlund

Kraven på ditt ledarskap kan ibland kännas snudd på omänskliga. Du ska finnas till hands, men inte för mycket så att du hämmar. Du ska vara visionären som gillar människor och tar förändringar med en klackspark. Du ska tåla nästan hur mycket som helst. Företagets ekonomi och medarbetarnas arbetsglädje och välmående hänger på dig. Glöm inte att du också bör vara en fena på digitaliseringen.

Är det synd om chefer?

– Nej, det tycker jag inte. Men att vara ledare och chef är ett tufft yrke och du bör veta vad du ger dig in på när du tackar jag till rollen. Det är du som bestämmer om du vill vara chef eller inte, säger Sara Rönnqvist, senior affärskonsult, på IHM Business School.

Många har potential att bli goda ledare, men för att lyckas och klara av att möta kraven finns det bara en väg att gå: kompetensutveckling. Som chef är du aldrig färdig, oavsett hur mycket erfarenhet och hur många chefskurser du har i bagaget – du behöver ständigt träna dig själv i att leda.

Problemet är att många vill men inte hinner. Bristen på tid, att annat behöver prioriteras i verksamheten, är den vanligaste orsaken till att chefer väljer bort den egna kompetensutvecklingen.

– Kanske tar man sig tid att gå på ett seminarium eller på ett frukostmöte med andra chefer och det är i och för sig bra. Men vill du få till en långsiktig beteendeförändring så räcker det inte, säger Sara Rönnqvist.

Vem ansvarar då för din kompetensutveckling? Förr var det vanligare att arbetsgivaren skickade sina chefer på kurs. I dag får ledare ta ett större eget ansvar och leda sig själva. Kunskaper behöver i större grad uppdateras oftare och chefen måste själv ta initiativ och hänga med.

Något som Henrik Lundberg, håller med om. Han är gruppchef på företaget Releasy i Linköping. Schemat är ofta pressat, men då får han ta sig tiden att utvecklas i sin ledarroll.

– Alla vill ha mer tid, det tror jag gäller oavsett vad du arbetar med. Men jag har lärt mig av en tidigare chef att våga delegera mer och då frigörs tid.

Henrik försöker komma i väg på seminarier och kurser när han har möjlighet, annars lyssnar han mycket på ljudböcker hemma, i bilen och ibland på kontoret. Böcker som handlar om just ledarskap. Det är ett enkelt men bra sätt att hänga med, tycker han.

– Min uppfattning är att ledarskap är något du har i dig, eller något som du måste utveckla själv. Det måste kännas naturligt att leda. Däremot är du aldrig färdig ledare bara för att du en gång har blivit chef. Så utbildning är viktigt.

Och utbildningar, ja det finns en uppsjö av dem som riktar sig till ledare. Sara Rönnqvists råd är att lägga in ”egen utveckling” i kalendern och prioritera det, precis som Henrik gör.

– Det kan vara tid för egen reflektion, tid att lära sig ett nytt program på datorn eller en mer omfattande utbildning. Som chef behöver du ligga steget före, annars kommer andra att gå om och göra jobbet bättre.

3 utbildningar

UGL - utvecklande ledarskap. Försvarsmaktens egen ledarskapsmodell används flitigt inom den privata sektorn. Läs mer om deras kurser på www.fhs.se

Management 3.0 - agilt ledarskap. Bli en förändringsbenägen chef. Kursutbudet är enormt. Mer information på www.informator.se

EQ-ledarskap - Få dina medarbetare att blomma. Hur du gör det kan du bland annat lära dig hos IHM Business School. Läs mer på www.ihm.se

 

 

Ledarskap

Studie: Kvinnor vill helst inte leda män

Kvinnor leder helst andra kvinnor och undviker att leda män. Det är en slutsats från en svensk studie.
Oscar Broström Publicerad 15 november 2022, kl 06:30
Kvinnlig ledare står i rum framför medarbetare.
Kvinnor vill hellre leda andra kvinnor än män, visar en studie. Foto: Shutterstock

Två forskare i nationalekonomi har i ett experiment delat in 580 schweiziska studenter i olika grupper där de, efter att ha löst en uppgift tillsammans, skulle utse en gruppledare.

Ledarskapsviljan mellan män och kvinnor skiljde sig åt markant, men varierade baserat på gruppernas könsstruktur. Män hade generellt sett en högre ledarskapsvilja, oavsett om gruppen var mans- eller kvinnodominerad. När män graderade sin ledarskapsvilja mellan 1 och 10 var mäns vanligaste svar 10, det vill säga högst ledarskapsvilja.

Bland kvinnor var generellt sett ledarskapsviljan lägre. Kvinnors vanligaste svar när de skulle graderade sin ledarskapsvilja var 1.

Men kvinnor visade en högre vilja att leda en grupp om den var kvinnodominerad. Kvinnors genomsnittliga ledarskapsvilja var 6,0 i kvinnodominerade grupper och 4,6 i mansdominerade grupper.

"Kvinnor mindre inflytelserika"

Skillnaden i ledarskapsvilja mellan män och kvinnor drivs i hög grad av vilken roll kvinnor får i mansdominerade grupper.

– I studien är kvinnor mindre inflytelserika, skattar sin prestation lägre, och förväntar sig mindre stöd i valet av ledare än män. Dessa skillnader förstärks i mansdominerade miljöer och bidrar till kvinnors lägre vilja att leda, säger Eva Ranehill, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, i en kommentar till studien.

Rapporten visar också att könsskillnaden i viljan att leda inte handlar om kompetens. Forskarna drar slutsatsen att det kan vara bättre för kvinnor i mansdominerade områden på arbetsmarknaden att arbeta med andra kvinnor.

– För enskilda kvinnor i mansdominerade miljöer är det troligtvis bättre att arbeta tillsammans med andra kvinnor än att spridas ut ensamma i olika grupper. Det kan vara värt att tänka på vid utformning av alltifrån arbetsgrupper till regler för hur bolagsstyrelser ska se ut. Våra resultat talar för att det är bättre att besluta om en viss andel kvinnor eller män än att enbart kräva att det finns någon person av det underrepresenterade könet, säger Anna Sandberg, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet.