Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Unga chefer mer uppskattade än äldre

Unga och kvinnliga chefer är mer uppskattade än äldre och manliga, visar en ny studie. Samtidigt mår de sämre och löper högre risk för att bli utmattade.
– Många får hela tiden försvara sig själva och sin kompetens, säger Malin Mattson Molnar på Karolinska institutet.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Unga och kvinnliga chefer uppskattas mest, enligt studie. Shutterstock.

I ett forskningsprojekt på Karolinska institutet har över 10 000 chefer i enkätform skattat sitt eget ledarskap. Samtidigt har nära 100 000 medarbetare skattat vilka egenskaper de uppskattar i en chef.

Resultatet är att unga chefer i högre utsträckning än äldre är självkritiska, underskattar sina förmågor och mår sämre.

– Unga chefer har två gånger så hög risk för arbetsstress, nedstämdhet och depression och en och en halv gång så stor risk för utmattning. Unga chefer har en högre grad av ohälsa och är mer stressade, säger Malin Mattson Molnar, organisationspsykolog och en av forskarna i projektet.

Ung kvinna mest uppskattade chefen

Samtidigt är de mer uppskattade av sina medarbetare.

– Både kvinnor och unga chefer skattas högre. Om man ställer de här två studierna mot varandra borde kanske inte unga vara så självkritiska. Unga kvinnor visade sig ha ett bättre ledarskap än övriga grupper, i alla fall enligt den här studien.

I studierna har unga klassats som personer under 30. Personer i åldrarna 30–50 har klassats som medelålders och 50-plussare som äldre. Forskarna har använt en erkänd ledarskapsmodell med tre olika former av ledarskap: Utvecklande, konventionellt och destruktivt.

En tydlig tendens i studieresultatet är att yngre och kvinnliga chefer har ett annat ledarskap än andra grupper i studien.

– De använder sig oftare av ett så kallat utvecklande ledarskap, där fokus ligger på att skapa inspiration och motivation genom delaktighet och en gemensam målbild.

Många fördomar mot unga chefer

Forskningsprojektet startade 2020 och kommer att pågå i fyra år. Resultatet av enkäterna är de första studierna i projektet. Malin Mattson Molnar arbetar nu med en kvalitativ undersökning, där hon intervjuar unga chefer om deras upplevelser av att vara ledare. 

– Många tar upp utmaningar som uppstår just för att man är en ung chef: Man stöter på motstånd, man blir mer misstrodd i sin kompetens och det klassiska – som drabbar både kvinnor och unga – man får jobba dubbelt så hårt för att visa att man duger och det är klart att det tar på stress- och energinivån att överbevisa sig gång på gång. Många får hela tiden försvara sig själva och sin kompetens. Man får jobba väldigt hårt för att inte mötas av de här fördomarna.

Vad är målet med forskningsprojektet?
– Målet är att få mer kunskap om hur unga upplever det att ha en chefsroll i dag. Upprinnelsen till studien är att man ser i olika mätningar att unga drar sig för att ta på sig en chefsroll. Då vill vi veta vad det är som lockar och avskräcker och vad kan man som organisation göra för att skapa goda förutsättningar för att unga ska trivas i den här rollen.

Läs mer om ledarskap:

10 datorspel som gör dig till en bättre chef

Chef – Har du rätt lön?

5 bra böcker om ledarskap

Chef: Så nystartar du efter pandemin

Foto på Malin Mattson Molnar: MTO Säkerhet AB.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.