Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Tillfällig chef? Så fixar du det!

Klämd mellan ledningen och medarbetarna. Att vara tillförordnad chef är en knepig position. Men jobbet innebär också möjligheter och utveckling.
Publicerad
Illustration: Annika Huett
Fallrisken för den tillförordnade chefen är stor, men går med rätt strategi att minimera. Illustration: Annika Huett

En hopplös position med stort ansvar men ingen makt. Eller en spännande chans att prova en ny roll och att uträtta något viktigt?

Att acceptera ett tillförordnade och bli temporär chef kan innebära såväl stora möjligheter som höga risker.

I synnerhet är det ofta en knepig balansgång om du blir befordrad på din nuvarande arbetsplats och därmed blir chef över dina arbetskamrater. Plötsligt kan du bli den som ska ta itu med problem som ni tidigare pratat om i fikarummet. Ibland kan det också leda till att de forna kollegerna betraktar dig som en svikare och inte ger dig det stöd du behöver.

I värsta fall kan en tf chef bli en blek figur som är bakbunden av oklara direktiv från högsta ledningen och som samtidigt möts av krav från frustrerade medarbetare. Som att balansera på en knivsegg.

Ofta kan tillsättandet av en tf chef vara en nödlösning i väntan på något bättre, en tandlös galjonsfigur som kanske dessutom får i uppdrag att verkställa tuffa och impopulära beslut.

Men att bli tf chef måste inte enbart innebära ett kvalificerat självplågeri.

– Nej, det finns självklart även fördelar. Uppdraget är ofta tidsbegränsat, vilket kan ge kraft och energi att driva ett projekt mot en tydlig deadline. Dessutom har du möjlighet att prova en ny yrkesroll och kan se om du gillar den innan du eventuellt accepterar ett mer fast chefsjobb, säger Victoria Carlbaum, ledarskapsutvecklare på Hallberg & Carlbaum ledarskap.

Hon menar att de allra största fördelarna är att ett tillfälligt chefskap är en chans att påverka och förändra. Dessutom innebär det alltid en möjlighet till personlig utveckling.

– Allt ledarskap handlar i grund och botten om att skapa relationer och att lära känna sina egna styrkor och svagheter. Det är till och med en skyldighet för en chef att reflektera och göra en självrannsakan, vilket i sin tur är lärorikt och utvecklande.

För att lyckas i den ofta knepiga positionen som tf chef framhåller Victoria Carlbaum att det är viktigt att avgränsa uppdraget ordentligt. Ett sätt är att tänka som en projektledare och göra en tydlig avgränsning av vad som är realistiskt att uppnå och vad du förväntas leverera.

– Annars är det risk att du tar dig vatten över huvudet och i värsta fall drunknar i diffusa krav och uppgifter, säger Victoria Carlbaum. 
 

6 BRA SÄTT ATT UNDVIKA OBEHAG

Släpp taget om det du inte kan påverka. Det kan vara frustrerande att se utvecklingsmöjligheter som du inte har tid eller mandat att ta itu med. Försök att acceptera vad du kan påverka och när du ska släppa taget.

Förvärva mandat. Det är naturligtvis viktigt att ledning och högre chefer ger dig beslutsrätt. Men kanske ännu mer väsentligt är att du skaffar dig mandat underifrån.

Bygg relationer. Fundera på hur du ska knyta an och bygga relationer till medarbetarna. Gör inte misstaget att tänka att det inte spelar någon roll eftersom ditt uppdrag ändå är tidsbegränsat.

Träd fram. Våga visa vad du går för och ta plats. Det är lätt att bli alltför defensiv, men samtidigt är det naturligtvis viktigt att visa ödmjukhet. Låt inte dina medarbetare bli ledarlösa.

Kolla av. Gör regelbundna avstämningar. Be att få återkoppling både från chefer och från medarbetare. Hur är stämningen? Vad är bra? Dåligt? Fråga så att du verkligen förstår, säg till exempel: ”Uppfattade jag rätt när …?”. Glöm inte att själv ge feedback.

Lova inte mer än du kan hålla. Var inte övermodig och tro att du kan uträtta storverk på kort tid. Då riskerar du att underminera ditt förtroende och inte minst att köra slut på dig själv.

Fler av Victoria Carlbaums tips i faktarutan.

 

Gertrud Dahlberg

Victoria Carlbaums tips

INNAN DU TACKAR JA

  • Vad är uppdraget? Be att få en extremt tydlig uppdragsbeskrivning.
  • Exakt vad förväntas du leverera?
  • Vem har det yttersta ansvaret? Är det du eller någon annan?
  • Till vem ska du rapportera?
  • Vem vänder du dig till när du behöver stöd?
  • Vilka är tidsramarna?
  • Hur ser nuläget ut? Finns det konflikter? Vilket stöd och/eller motstånd finns?
  • Att bli en bra chef handlar om träning. Är du beredd att träna och är du villig att lära?

TÄNK SÅ HÄR VID EN OMORGANISATION

Det är vanligt att en tillförordnad chef tillsätts när ett företag ska genomgå stora och kanske jobbiga förändringar.

  • Se till att avgränsa uppdraget in i minsta detalj. Se det som att du går in i en projektledarroll och ta reda på exakt vad som är början, slutet och målet med projektet.
  • Utgå alltid från nuläget. Hur ser det ut? Hur ser andra på saken? Ju rörigare läget är, desto viktigare är kraven på tydlighet.
  • Känns framtiden oviss? Tänk som en kapten i dimman! Även om du bara har en sikt på några meter så kan du åtminstone navigera framåt den lilla sträckan.

TRE BRA SAKER MED ATT VARA TILLFÖRORDNAD

  • Du har stora möjligheter att genomföra projekt, även om de ofta är tidsbegränsade.
  • Det är en strålande chans för dig att få reda på om du gillar såväl uppdraget som företaget eller organisationen.
  • Du kommer garanterat att utvecklas personligen. Allt ledarskap handlar om att bygga relationer och inte minst om att lära känna sig själv – få koll på sina svagheter och styrkor samt att förstå hur man kan växa som människa.

NÄR DU BLIR CHEF ÖVER TIDIGARE KOLLEGOR

  • I bästa fall är du redan en informell ledare. Det är ett önskeläge, för då har du redan respekt från alla parter.
  • Acceptera att du kommer att befinna dig i ett annat läge. Du är nu arbetsgivarens representant. Samtidigt är du ett språkrör för dina tidigare arbetskamrater gentemot de högre cheferna.
  • I värsta fall kan gruppen se dig som en svikare, vissa kanske är avundsjuka på din befordran.
  • Relationer kommer att förändras. Nu ska du lönesätta och stötta medarbetarna att komma ur sina komfortzoner. Det kan kännas ensamt med distansen som uppstår.
  • Hitta nya bundsförvanter. Sök dig till nätverk med människor som har samma position.
  • Fråga medarbetarna vad som fungerar bra och dåligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Petra Brylander: Hot, medalj och makt bakom ridån

Petra Brylander har upplevt drama både på jobbet och i privatlivet. Tagit emot medalj av kungen och hot från allmänheten. Möt skådespelaren som blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala.
Publicerad 9 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av teatermiljö: teaterchef Petra Brylander  i mönstrad klänning och randig kavaj står vid en spiraltrappa bredvid en grön ridå med skylten 'Föreställning pågår – ej passage', vilket illustrerar arbetet bakom kulisserna
Det händer fortfarande att Petra Brylander ställer sig på scen i en pjäs, men i huvudsak verkar hon utan att synas. Foto: Nicke Messo.

Artikeln i korthet:

• Banbrytande ledare: Petra Brylander blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala, efter en karriär som skådespelare och ett gediget ledarskapsprogram.

• Drivkraft och värderingar: Hon växte upp i Tornedalen, präglad av jantelag och klassperspektiv, vilket format hennes engagemang för jämlikhet och berättelser om den lilla människan.

• Utmaningar och framgångar: Brylander har hanterat konflikter, hot och mediestormar kring konstnärlig frihet, men också belönats med medalj av kungen för sina insatser som teaterchef.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Scenen är ett chefsrum med högt i tak i Hippodromen, en historisk byggnad från 1899 i centrala Malmö som varit både cirkus, teater och frikyrka. Sedan 2008 hyser den Malmö stadsteater.

I huvudrollen: Petra Brylander, skådespelare och teaterchef.

Hon sätter sig till rätta vid sitt stora mötesbord. Föreställningen kan börja.

– Jag är från Norrbotten och växte upp i Gällivare och Luleå. Mina föräldrar var från Tornedalen och pratade tornedalsfinska, så jag tillhör en av Sveriges nationella minoriteter. Jag var ett väldigt kreativt barn och hade mycket energi. Spelade i orkester, dansade, idrottade och läste mycket böcker.

När hon var tolv ställde hon sig på en teaterscen för första gången. Det var i en amatörteateruppsättning om gruvstrejken i Malmberget 1936.

– I teatern förenades allt det jag hade inom mig. Rörelse, musik, litteratur och lusten att gestalta. Jag blev totalt förälskad.

Två år tidigare hade hennes pappa gått bort.

– Det gjorde att jag blev vuxen tidigt. Mamma blev ensam med oss tre barn och jag var äldst. Jag fick hjälpa henne mycket, min minsta bror var bara ett halvår. När jag senare började på Teaterhögskolan sa en lärare: ”du är bara 21 år, men du har en gammal persons själ”.

Mamma sa: teater är inte för oss här uppifrån

Petra Brylanders mamma var skeptisk till skådespeleriet. Mamman var barnmorska och sjuksköterska.

– Mamma sa att ”teater är inte för oss här uppifrån, det är för dem som bor i södra Sverige”. Hon var rädd att jag skulle misslyckas och bli ledsen. Jag växte upp med en ganska stark jantelag, att inte tro att jag är något, att inte sticka ut. Men det peppade mig bara. Jag kände att det är klart att jag ska få vara med. Jag kan ju bidra med något, jag har ett annat perspektiv.

Hon slukade litteratur och dramatik och hennes samhällsengagemang växte sig allt starkare.

– Jag drivs av ett klassperspektiv – att alla är lika mycket värda och alla ska ha en möjlighet. Att det finns historier som inte är berättade om hur den lilla människan har det.

Petra Brylander utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995. Därefter jobbade hon på Norrbottensteatern, Helsingborgs stadsteater och Malmö stadsteater.

32 år gammal blev hon uppmanad av den dåvarande chefen att söka chefsjobbet på Norrbottensteatern.

– Jag hade ingen chefsutbildning, men var från länet och hade ett stort engagemang. Tack och lov fick jag inte jobbet, jag var inte alls redo.

Petra Brylander, Vd och koncernchef Malmö stadsteater, sitter vid en bärbar dator med en mobiltelefon i handen.
Petra Brylander jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.
– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

Men erfarenheten gav mersmak. När Teaterförbundet och Svensk Scenkonst tillsammans anordnade ett ledarskapsprogram för kvinnor var Petra Brylander en av de tolv som antogs.

– Vi fick en gedigen utbildning och fick lära oss allt om att vara vd och hur offentlig förvaltning fungerar.

År 2007 blev hon chef för Malmö stadsteater tillsammans med Jesper Larsson, operaproducent vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De delade på chefsskapet.

– Vi kompletterade varandra och blev en stark ledarduo. Vi hade lika lön på kronan, delade kontor och i vårt avtal stod det att man inte kunde sparka den ena och behålla den andra.

Petra Brylander blev historisk, som den första kvinnliga chef teatern haft sedan starten 1944.

År 2016 blev hon uppringd av en rekryterare som undrade om hon var intresserad av chefsjobbet på Uppsala stadsteater.

– Jag var tveksam först eftersom jag trivdes bra i Malmö. Men han tyckte att jag skulle ”pröva mina vingar och testa något där jag inte är trygg och förankrad”.

Den repliken fick avsedd effekt. Petra Brylander sade ja och blev Uppsala stadsteaters första kvinnliga chef sedan starten 1951.

– Uppsala var annorlunda på flera sätt. En mindre stad än Malmö, men med en större teater med mer personal. Det var utvecklande år och vi startade bland annat sommarteater i ett cirkustält i Gottsunda.

Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt

År 2024 fick hon frågan om hon var intresserad av att återvända till Malmö stadsteater. Hon lämnade Uppsala ett år innan hennes förordnande gick ut. Uppsala skulle dock komma att höra av sig igen – men på ett chockartat sätt. Mer om det senare.

Men vad pågår egentligen bakom kulisserna på en teater? Hur är det att leda egocentriska skådespelare?

– Det har säkert funnits stora skådespelaregon som fått styra och ställa. Men så är det inte längre. Unga moderna människor förstår ingenting av det där.

Hon jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.

– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera.

Apropå ömma tår och konflikter:

– Jag tror att det handlar mer om frustration än konflikter och att den beror på att ambitionerna är höga och att vi går mot premiär. Vi ska leverera på ett utsatt klockslag. Då måste man förstå att behovet av rätt förberedelser är avgörande för att kunna prestera. ”Jag behöver det här, annars kan jag inte repetera den här scenen.” Ett sådant behov handlar inte om ego, utan om viljan att göra ett bra jobb.

Petra Brylanders mål är att vara en sådan chef som hon själv skulle vilja ha.

– Min dörr är alltid öppen och mina medarbetare kan berätta om något inte funkar. Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt. Jag är den som lämnar skeppet sist och finns här i både sol och regn.

Just de egenskaperna kan behövas när det har blåst upp till storm. I Uppsala fick hon och teatern ta emot hot och bajspåsar efter att det blivit känt att en av skådespelarna som spelade i Stig Dagermans Tysk höst var kommunist och hade hållit ett tal på en svensk-rysk förening.

– Folk blandade samman det privata med det professionella. Han som individ får ha vilka åsikter han vill. Det hade ju ingenting med produktionen han medverkade i att göra. Vi spelade Stig Dagermans text.

Ett annat exempel är när en Sverigedemokrat i Malmö ville stoppa pjäsen Jag är Ahed för att han hävdade att den kunde spä på antisemitismen i staden. Petra Brylander menade att den inte är antisemitisk utan ger ett barns perspektiv på en konflikt.

– Det gjorde mig såklart upprörd att han ville stoppa pjäsen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd betyder något, det är inte bara ord. Vi får inte bli rädda för att spela vad vi vill på våra scener.

Petra Brylander, sitter på en stol på en liten teaterscen.
Petra Brylander har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.
– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

En tredje tuff period inträffade när det i början av 2025, många månader efter att Petra Brylander hade slutat vid Uppsala stadsteater, upptäcktes ett underskott i bokföringen som sades vara 37 miljoner.

– Det var fruktansvärt att bli uthängd utan förvarning. Det var nio månader sedan jag lämnade och jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Men nu har revisorerna konstaterat att det som hände, det hände efter att jag hade slutat.

En desto trevligare överraskning väntade när hon en dag förra året öppnade ett brev från Kungliga Hovstaterna. Hon skulle tilldelas en medalj av kungen. För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Hon har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.

– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten.

Trots det var chefsrollen svår i början.

– Jag var inte van vid att framträda som mig själv. Jag har alltid haft en roll och blev nervös när jag bara skulle vara Petra. Jag har fått öva på att våga vara den jag är.

Så reser hon sig upp. Nästa möte för dagen väntar.

The show must go on.

Petra Brylander har ett teaterhus att sköta.

Text: Nicklas Nordström

PETRA BRYLANDER

GÖR: Vd och koncernchef Malmö stadsteater.

ÅLDER: 54.

FAMILJ: Man och två barn, en son på 26 och en dotter på 22.

BOR: Bostadsrätt i Malmö.

LÄSER: Ja. Mycket pjäser.

MERITER: Första kvinnliga teaterchefen för Malmö stadsteater. Första kvinnliga chefen för Uppsala stadsteater. Har fått medalj av både kungen och Uppsala kommun.