Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

”Skvaller finns överallt”

För fem år sedan skulle Lena, som är chef, ha dragit igång ett förändringsarbete för att få slut på skitsnacket bland medarbetarna. I dag är hennes strategi enklare – hon sätter sig helt enkelt bland dem.
Publicerad
Två kvinnor står och pratar med kaffekoppar i händerna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Med över 20 års erfarenhet som chef har Lena gedigen erfarenhet av skitsnack på jobbet.

– Det finns överallt. Men det är stor skillnad på snacket i fikarummet när jag för länge sedan jobbade inom vården och hur det pratas på det IT-bolag jag jobbar i dag, säger hon.

Då var det mycket prat om dumma chefer, i dag är det aningen mer sofistikerat. För även om hennes medarbetare i dag är både välutbildade och högavlönade gnälls och pratas det strunt.

– Men snacket är inte lika omfattande och inte av samma karaktär.

Häromdagen kom en medarbetare till Lena och klagade på sin kollega. Lena erbjöd sig då att tala med personen ifråga, men det ville inte medarbetaren.

– Med det ser jag mer som att personen vill framstå i bättre dager än kollegan, få min uppskattning.

Lena tycker att skitpratet ofta grundar sig i att man vill motarbeta förändring och då gärna hitta någon att alliera sig med.

– Det kan till exempel handla om en omorganisation eller en flytt från ett kontor med egna rum till kontorslandskap.

Problemet, menar hon, är att talanger som ogillar en förändring drar vidare medan medelmåttorna bara gnäller.

Hon har en gång själv sagt upp sig i samband med ett uppköp, eftersom hon inte trivdes i den nya företagskulturen. Nyligen hade hon en svacka på jobbet, var utarbetad. Då kände hon sig sur på allt och alla men försökte ändå att skärpa till sig. För Lena menar att det är medarbetarens ansvar att komma till insikt och bromsa sig själv. Allt är inte chefens ansvar, även hon ser som sin plikt att vara uppmärksam på gnäll och skitprat.

Under sina många år som chef har hon utvecklat konkreta strategier för att minska skitpratet.

– En verkningsfull metod är att helt enkelt vara med mer, både på fikaraster och i kontorslandskapet, säger hon.

Fördelarna är två: hon snappar upp en del, om än kanske bara en bråkdel, och skitpratet minskar automatiskt.

– Vi har inga fasta platser på vårt kontor. Jag har märkt att när jag sätter mig bland medarbetarna så höjs nivån. För fem år sedan hade jag dragit igång ett förändringsarbete, organiserat gruppsamtal, anlitat en konsult eller köpt klippkort hos en psykolog. Men jag tror inte på det längre. Förändringen måste ske i organisationen.

Ett annat knep hon har är att visa medarbetarna att de har ett eget ansvar.

– Jag brukar säga: ”Jag har inte hört något om eventuella problem, men hur är det?” Om de har synpunkter så får de då chansen att vädra dem. 

 

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Vd:n vann Jungle Ultra: ”Jag väljer aldrig flykt”

Jessica Fussey, vd för Moneywise, vann Jungle Ultra i Peru 2026, ett av världens mest extrema lopp i Amazonas djungel. Pannbenet är en del av hennes ledarskap.
Elisabeth Brising Publicerad 20 november 2026, kl 06:00
 Löpare med ryggsäck tar sig fram intill ett vattendrag i tät regnskog, bredvid ett porträttfoto.
Jessica Fussey sprang 230 kilometer genom Perus regnskog och vann Jungle Ultra 2026. ”Det brutalaste jag gjort”, säger vd:n för Moneywise.
Foto: BJØRN SØRENSEN & BEYOND THE ULTIMATE.

Varför sprang du ultralopp i regnskogen?

– Jag kände att jag måste hitta en ny utmaning och googlade världens tuffaste ultralopp. Jag har gjort några tidigare och gillar att se hur långt jag kan pressa mig själv. När jag spelade handboll i gymnasiet hade jag en coach som sade att när du tror att du inte orkar mer har du 50 procent kvar. Och ”välj: Kamp eller flykt?!” Det där har jag i bakhuvudet. Jag väljer aldrig flykt.

Jungle Ultra: 230 kilometer genom Perus regnskog

Berätta om loppet!

– Det är fem dagar, 230 kilometer i Perus djungel. 30 grader varmt genom lera, stup och floder. Jag bar all packning själv, en hammock, sovsäck och 10 000 kalorier. Jag packade nudlar, nötcreme och frukostkex. Vatten fick vi längs vägen.

Hur förberedde du dig?

– Jag sprang 90 kilometer i veckan med min väska. Testade att äta det jag skulle äta och att springa på det. Jag tog kontakt med andra som skulle göra samma lopp, många var också entreprenörer, så vi kanske gillar den typen av utmaningar. Efter loppet vägde jag fem kilo mer, ben och fötter var uppsvullna av inflammation och salt. Kroppen kändes helt paj, men det försvann efter ett par veckor.

Vad har du för relation till naturen?

– Jag älskar natur och berg. Maraton på väg ger inte lika mycket som att vandra en mil genom en flod och söka platser som nästan ingen varit på. I Amazonas var jag själv nästan hela tiden. Jag såg fjärilar, apor, jättestora myror. Sista dagen fick jag en stor spindel på handen, men orkade inte ens tänka på om den var giftig.

Utsatte du dig för faror?

– Vi fick reda på i efterhand av medicinteamet att de hade sett en orm som kan döda inom tjugo minuter – och vi var två timmar från närmaste sjukhus. Sedan var det stup, jag ramlade på ett ställe och skrapade upp hela kroppen. En kille fick ett bambuskott i ögat och en skar nästan av tummen. Sista dagen när jag gjorde 67 kilometer mådde jag så illa.

Kunde du sova i hängmattan?

– Ja, vi lade oss redan klockan sex i enkla tältläger. Jag fick väl fem timmars sömn per natt och jag har ju fem barn och har lärt mig att klara mig på lite sömn.

Så hjälper pannbenet Jessica Fussey som vd

Vad har loppet gemensamt med ditt ledarskap?

– Entreprenörskap är som att springa ett ultralopp. Man måste nog vara envis för att fortsätta när man får motgång efter motgång och försöka se det positiva. Mitt bolag hade kunnat gå i konkurs 2024. Delägare hoppade av. Jag vände på det och köpte deras andelar. Alla stöter på motgångar, det viktigaste är att ta sig upp och fortsätta framåt.

JESSICA FUSSEY

GÖR: Grundare, delägare och vd för lön- och redovisningsbyrån Moneywise med personal i Sverige och Spanien.

ÅLDER: 44 år.

BOR: Nära London. Uppväxt utanför Uppsala.

FRITID: Ultralopp, maraton, styrketräning, bestiga berg (som Kilimanjaro). Familj, man och fem barn.