Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så navigerar du i kursdjungeln

Marknaden för ledarutbildningar har snabbt vuxit till rena snårskogen. Det finns kurser som är avkopplande och inspirerande men som inte leder till högre kompetens. Forskare varnar för att de kan vara ”fördummande” för chefer.
Publicerad
Stefan Lindblad
Stefan Lindblad

Många chefer känner igen sig i att man är världens bästa chef när kursen är slut på fredagen. På måndag lunch är allt borta.” Psykologen Christian Walén på företaget Assessio anser att utbildningsbranschen måste blir mer självkritisk. Det är svårt att veta om chefskurserna gör skillnad.

– Branschen är något av en soppa. Det finns otroligt många aktörer, massor av metoder men nästan inget utvärderas, säger han.

Jag vet, det är svårt att mäta.

Att fråga cheferna själva är ett tveksamt mått på resultat, anser han.

– De är oftast nöjda. De har fått komma ifrån jobbet, fått träffa andra chefer, prata om sig själva, säger han.

Det handlar om att lära sig bli en bra chef. Det är svårt. Det har gett upphov till en miljardmarknad. Det finns i dag flera tusen företag i Sverige som erbjuder ledarskapsutbildningar. De 75 företag som är medlemmar i branschföreningen Sveriges auktoriserade utbildningsföretag omsätter tillsammans 14 miljarder.

Det är lätt att avfärda denna bransch som en värld av fina ord och marknadsföring. Där tro och vetande och fromma förhoppningar blandas. Men samtidigt behövs utbildning. Få chefer är bra av sig själva.

Christian Walén sågar inte alla utbildningar. Vissa kurser kan ha inslag som är bra. Men det saknas rigorösa före och efter-mätningar. Ökar faktureringen? Är medarbetarna mer produktiva? Fungerar samarbetet i teamet bättre?

– Jag vet att det är svårt att utvärdera. Det är en utmaning för oss också i våra utbildningar, säger Christian Walén.

Grovt sett kan utbildningarna delas in i två kategorier: Kurser som lär ut konkreta kunskaper och färdigheter som arbetsrätt, projektledning, mötesmetodik med mera och kurser som ska öka chefernas självkännedom. Merparten av de kurser som efterfrågas handlar om det sistnämnda, enligt branschundersökningar. Här finns en djungel av olika metoder och begrep.

På vissa kurser, exempelvis UGL – utveckling av grupp och ledare – förekommer så avancerade övningar att folk bryter ihop och börjar storgråta. 80 000 svenskar uppges ha genomgått det fem dagar långa internatet UGL, som är ett slags Big Brother för chefer.

I värsta fall kan ledarskapskurserna ha en fördummande effekt.

Blir man en bättre chef av det? Utbildningsföretagen själva tycks tvivla. Mindset deklarerar på sin hemsida att bara en chef av sex ändrar sitt ledarskapsbeteende efter att ha gått en kurs. Man hänvisar till en amerikansk studie från 2008. Dock gäller detta inte kurser hos Mindset, tillägger företaget.

I värsta fall kan ledarskapskurserna ha en fördummande effekt. Det tror organisationsforskaren Mats Alvesson vid Lunds universitet. Cheferna får en konstig självbild, de blir uppblåsta av någon ny lära som de blivit frälsta på.  Det är väl okej, menar Mats Alvesson, om denna nyvunna entusiasm är förankrad i den egna förmågan och i en realistisk  bedömning av vad som går att göra.

– De kommer ibland tillbaka med en vision: Nu ska vi motivera. Ge feedback. Men om medarbetarna himlar med ögonen när chefen predikar, eller är diskret artiga men utan att låta sig påverkas, så lär vederbörande snart sluta med det. Och då är man tillbaka på noll igen, säger Mats Alvesson.

Insikt är viktigare än att boosta egon.

Det är viktigare för chefen att känna till verksamheten och undvika överslag åt olika håll, menar Alvesson. Och att undvika fantasier om ett fantastiskt ledarskap som medför allt möjligt gott.

– Det är illa när chefer har varit borta på kurs och plötsligt ändrar inställning efter att ha blivit frälsta av det senaste ledarskapsmodet. Medarbetarna går inte på det och om man inte får med sig medarbetarna blir det ingen förändring, säger Mats Alvesson som har profilerat sig som kritiker mot ledarskapsutbildningar.

På frågan om han själv gått många chefkurser, svarar han:
– Näe, men jag ger chefskurser. Fast jag stryker inte medhårs och tycker att insikt och realism är viktigare än att få nöjda deltagare genom att boosta egon.

Utbildningarna bygger ofta på modern beteende­forskning. Företagen är bra på att snappa upp forskningsrön och paketera dem. Men samma beteendeforskning visar att människor inte lär sig så lätt genom att få instruktioner i en kurssal. De lär sig av att möta konsekvenserna av sitt beteende i verkliga situationer.

Det är därför bättre om kursen kommer till jobbet, och helst i form av korta seminarier och träningspass som är knutna till aktuella problem. Så ser allt fler ledarkurser också ut. De mest avancerade tar nästan formen av ett mentorskap med en erfaren coach som jobbar med hela gruppen, inte bara chefen.

Andra utbildningar försöker parera det artificiella i kursmiljön med att ge ett digitalt stöd till cheferna att knåpa med mellan kurstillfällena. Risken är dock att det blir ännu ett formulär för chefen att fylla i.

Ett annat sätt att provocera fram beteendeförändring är att utsätta chefen för utvärderingar från alla i omgivningen, från medarbetarna, chefens chefer, receptionisten etcetera. Denna feedback-chock kallas 360-feedback, och kan tyckas läskig men har visat sig ha effekt.

Eva Torsson på branschföreningen Sauf ser gärna att frågan flyttade in i ledningsgruppen. Varje föränd­ringsskede ska ledsagas av rätt sorts utbildningsinsatser.

–  Att lägga kurspengar bara på att hålla cheferna nöjda, utan koppling till verksamhetsmålet, det är slöseri med resurser, säger hon.

Men är det inte värt en slant att hålla cheferna på gott humör?  Det är tungt att vara chef och bra för självförtroendet att få gå en påkostad kurs. Det visar att man är viktig för arbetsgivaren. Dessutom finns det konkreta kunskaper som är nödvändiga att ha.

Man kan göra fel tusen gånger. Övning ger färdighet, till slut.

Carl Erik Herlitz på företaget Tuff ledarskapsträning menar att övning ger färdighet, till slut.

– Man behöver träna på sina förmågor. Få syn på dem. Och på det som begränsar. Men vi tillhandahåller bara verktygen. Förändringen måste varje ledare klara av på jobbet, säger han.

Han förespråkar att cheferna både går på kurs och att de tränar mellan kurstillfällena.

Kan man arbeta som chef utan att ha utbilda sig?
– Det är klart att man kan. Man kan lära sig av sin egen chef. Eller av att göra fel tusen gånger. Men att gå en utbildning är en genväg. Det snabbar upp processen, säger Carl Erik Herlitz.

Är en bra kurs samma sak som en kurs där deltagarna är nöjda?
– Det kan bli ett dilemma. Men vi försöker att göra båda sakerna och tycker att vi lyckas bra, säger han.

Psykologen Christian Walén på Assessio konstaterar att ledarskap är så komplext att det är svårt att veta exakt vad som gör det framgångsrikt. Däremot ska man som utbildningsköpare ställa krav på vetenskaplighet och att utbildningen utvärderas. Om inte – välj en annan utbildning.

Thomas Heldmark
brev@kollega.se

Snabbguide i ledarskapskurser

UGL –utveckling av grupp och ledare

  • En processutbildning som utvecklats av försvaret och grundar sig i teorier om gruppers utveckling och mognad.
  • Utbildningen sker i ett slutet internat om fem dagar där de deltagande inte känner varandra och kan innehålla konfrontativa inslag.
  • Metoderna är vetenskapligt förankrade, men liksom flertalet ledarskapsutbildningar saknas effektstudier som påvisar att svenska chefer som gått kurserna presterar bättre som ledare.
  • Vetenskapligt stöd.

Blended learning

  • Fysiska kurstillfällen kompletteras med datorstött lärande, filmer, skrivuppgifter med mera för att kunskaperna ska sätta sig.
  • Det har forskats en del på metoden men resultaten pekar åt olika håll. Det som tycks avgörande är hur skicklig utbildningsanordnaren är att skräddarsy utbildningen. Det kräver fingerfärdighet.
  • Välj utbildare noga! Ta referenser!
  • Visst vetenskapligt stöd.

Flip the classroom

  • En variant av "blended learning" men där filmer även används i gruppundervisning.
  • Forskning gjord i USA visar svag eller ingen förbättrad effekt.
  • Saknar vetenskapligt stöd.

360 graders feedback

  • En undervisningsmetod som består av ett system av utvärdering av chefen från dess kollegor, medarbetare, chefer och ibland också externa kunder.
  • Chefen får även utvärdera sig själv. Läskigt men funkar, visar forskning.
  • Vetenskapligt stöd.

Skräddarsydda utbildningar

  • Utbildningen är kopplad till organisationens mål. Kan innebära att utbildningen sker på plats hos företaget och av någon som är väl insatt i företagets behov.
  • Vetenskapligt stöd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Tradera kräver videokameran på vid hemarbete

Ibland måste även en framåtblickande person kolla bakåt. Det gjorde Stefan Öberg när han var med och räddade Tradera från konkurs.
Publicerad 7 mars 2025, kl 06:00
Traderas chef Stefan Öberg i ett rum fyllt med second hand-saker.
Stefan Öberg har ledarskap i fokus. Så skapar Tradera en dynamisk arbetsmiljö genom att sätta medarbetarnas utveckling i centrum. Hur ser han på distansarbete och måste hemarbetare alltid ha videokameran påslagen? Foto: Karl Nordlund.

ARTIKELN SAMMANFATTAD



Räddade Tradera genom att gå tillbaka till kärnverksamheten


När Stefan Öberg tog över Tradera 2013 var företaget i kris. Han valde att slopa satsningen på nya produkter och fokusera på secondhand, vilket gav Tradera en tydlig identitet och långsiktig framgång.

Ledarskap med höga krav och lärdomar på vägen


Öberg genomförde drastiska förändringar, inklusive personalminskningar, och lärde sig att ledarskap är en konstform. Ett misslyckat jultal lärde honom vikten av kommunikation och att humor kan slå fel.

Tillåtande syn på distansarbete – men med kameran på

Tradera tillåter distansarbete men kräver att alla har kameran påslagen i sina team. Öberg tror inte på att tvinga tillbaka anställda till kontoret, utan fokuserar på att skapa engagemang på andra sätt.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Stefan Öberg har alltid legat i framkant. Han var med och lanserade Tele 2 i Ryssland i början av 2000-talet och var vice vd på Skype i Storbritannien när bolaget var som mest expansivt.

Teknik är hans stora intresse och han demonstrerar med viss stolthet två stora bildskärmar i entrén till Traderas kontor. Där kan man i realtid se alla nya annonser som läggs upp på företagets sajt och alla varor som fraktas till sina köpare.

Med det i åtanke är det lite intressant hur han gick till väga när han tog på sig uppdraget att rädda Tradera. Bolaget låg i ruiner 2013 och hade bara överlevt tack vare starka ägare i form av Ebay. Han fick ett år på sig.

– Det gällde att hitta kärnan i bolaget, det som var livskraftigt. Och jag såg att man hade gjort en stor felsatsning på att sälja mycket nya saker – ett slags Amazon. Vägen framåt blev att kasta ut det nya och fokusera på det gamla. Tillbaka till ”core business”, säger Stefan Öberg.

Så ut med det nya och in med det gamla. Samarbeten med stora varumärken avslutades och mängder av annonser med nya varor som gick att köpa på många andra ställen försvann från sajten, vilket gjorde att fokuset på secondhand förstärktes.

– Först förlorade vi i omsättning. Men vi fick tillbaka en identitet. Varför går man till Tradera? Antingen för att hitta något unikt eller för att spara pengar.

Många som hade trivts bra tidigare trivdes inte längre och slutade

För att lyckas med en turn around behövde Stefan Öberg snabbt minska kostnaderna. Bolaget var med hans egna ord ”över-staffat” och dessutom med delvis fel personer. Han bytte ledningsgrupp och minskade personalstyrkan från runt 90 anställda till som minst 50.

– Målen fick helga medlen och jag tyckte det var bättre att riva av plåstret snabbt. Vi blev ett helt nytt företag efter det här. Många som hade trivts bra tidigare trivdes inte längre och slutade.

Stefan Öberg tog i med hårdhandskarna – och de lyckades vända utvecklingen från minus till plus. Men det innebar många jobbiga samtal och en väldigt obekväm situation som har etsat sig fast.

– Jag skulle hålla ett tal på julfesten och försökte vara lite rolig genom att lyfta fram hur vi skulle kunna göra för att ställa till det för oss på Tradera. Så tog jag en massa exempel på dåligt beteende, som man inte ska ha, för att alla skulle förstå att det är bättre att göra tvärtom. Men det landade helt fel.


Humor kan slå väldigt fel

Dagen efter festen blev Stefan Öberg inkallad till ett möte med ett 20-tal av utvecklarna på Tradera. De hade eldat upp sig ordentligt och lät honom veta hur otroligt dåligt omdöme de ansåg att han hade visat.

– Jag kommer aldrig att glömma det mötet – jag insåg att jag hade gjort bort mig ordentligt.

Lärdomen han drog av jultalet är att man måste ha silkesvantarna på ibland och att försök till humor kan slå väldigt fel. Det var turbulent, folk slutade, ledningen var ny och ovanpå det hade nye vd:n mage att, som det uppfattades, raljera.

– Jag har inga problem att presentera saker, prata på möten och så vidare. Men det där med att ställa mig upp, klirra i glaset och hålla ett tal – jag har känt mig obekväm med det sedan dess.

Jag hade inte förstått att ledarskap är en konstform i sig

Stefan Öbergs karriär som ledare började med ett chefsuppdrag på Electrolux i Italien, där han skulle leda ett team med tre anställda förutom honom själv.

– Jag hade inte förstått att ledarskap är en konstform i sig. Jag insåg inte att man kan uppnå väldigt mycket mer om man ser till att de anställda blir mer produktiva än att själv jobba hårdare. Som ny chef är det lätt att tänka kortsiktigt och lösa många problem själv. Det kanske går fortare den gången, men varje gång man låter någon annan lösa en uppgift så utvecklas ju den personen.

Efter detta följde ett antal spännande och i vissa fall smått galna erfarenheter i Estland och Ryssland för Tele 2:s räkning. Här finns historier om direkta sabotage, städbolag som stal hans affärsplaner och att behöva säga upp 500 personer. Inget man vill uppleva igen, kanske, men samtidigt erfarenheter som gjort Stefan Öberg till den trygga ledare han är i dag.

Under tiden på Tele 2 lärde Stefan Öberg känna Niklas Zennström, som senare grundade Skype.

– Det gick hur bra som helst för oss när jag jobbade på Skype. I perioder fick vi 300 000 nya användare om dagen. Jag blev stöddig. Det var lätt att börja tro att det var jag som var bra. Jag tänkte: nu vet jag hur man bygger ett globalt it-företag.

Full av självförtroende satsade Stefan Öberg kapital i ett eget projekt som skulle bli en plattform för utbildning. Det kunde inte gå fel, så han behövde inga delägare.

– Jag lade tre år på det här projektet och intalade mig hela tiden att man inte får ge upp. När man har den inställningen som jag har, att man ska bita ihop och kämpa på, kan det nästan bli destruktivt. Men jag hade lite tur. En kille från Ebay ringde och frågade om jag ville ta på mig ett självmordsuppdrag: att rädda Tradera. Där och då kändes det väldigt lockande.

Vad lärde du dig av den här historien?

– Att det inte alltid är det rätta att harva på. Om det inte funkar måste man hitta ett annat sätt. Jag är inte bitter, men det där projektet kostade mig motsvarande en fin sommarstuga i skärgården. Jag hade bara kunnat ha det bra med min familj – i stället spenderade jag pengarna.

Jag kan rekommendera alla att försöka hitta en mentor

Med alla de här erfarenheterna i bagaget är det kanske lättare att förstå hur Stefan Öberg lyckades ro i land ”operation Rädda Tradera”. Men det var inte lätt. Han säger att han hade en del tur. Men något han tycker var väldigt värdefullt under de turbulenta första åren var att kunna samtala med en mentor utanför bolaget. Han sökte en äldre chef som kunde komma med råd.

– Jag hade till exempel en anställd som inte fungerade och beskrev det för min mentor. Hur skulle jag göra? Det han sa till mig var att det inte kommer att bli bättre, vilket visade sig vara rätt. Vi bollade saker som jag sedan provade och så pratade vi om det igen. Jag kan rekommendera alla att försöka hitta en mentor.

"Jag har alltid tyckt att man ska göra sitt bästa"

Vad är det då som har gjort Stefan Öberg till den ledare han är i dag? Han funderar lite och menar att en hel del finns med redan från barndomen och den person han är. Han är storebror, till exempel. Och han lärde sig att jobba hos sina farbröder i Älvsbyn som hade ett fastighetsbolag och en färghandel.

– Jag har alltid tyckt att man ska göra sitt bästa – det förväntar jag mig också av andra. Jag ser det lite som ett kontrakt: är vi engagerade och gör vårt bästa kommer vi att ha det bra och utvecklas. Om man inte ställer upp på det bryter man det kontraktet och då tycker jag det är bättre att man hittar ett annat ställe att jobba på.

Kanske var det därför det kliade i fingrarna när han såg hur farbrödernas fastighetsbolag i Älvsbyn med cirka 250 hyreslägenheter blev alltmer nedgånget. Man ska ju göra sitt bästa.

– Så jag köpte det. Mest av sentimentala skäl. Men det är jättekul och ger mig omväxling. Tradera är ganska abstrakt – en programvara i molnet. Vi rör aldrig grejerna och under sommarsemestern kan vi hålla i gång verksamheten på tre personer. Fastighetsbolaget är väldigt konkret. Husen behöver underhållas, annars förfaller de. Varje dag i bilen på väg hem från jobbet passar jag på att ha en avstämning med min kollega i Älvsbyn.

Cirkeln är sluten och Stefan Öberg har hittat någon form av balans i arbetslivet mellan nytt och gammalt. Rötterna i norr och den digitala värld han gjort till sin egen.

Stefan Öberg, Tradera.
Tradera har en tillåtande attityd till hemarbete, säger Stefan Öberg. "Jag är inte säker på att engagemanget stiger om man tvingar tillbaka de anställda till kontoret". Foto: Karl Nordlund.

”ALLA PÅ DISTANS JOBBAR MED VIDEOKAMERAN PÅSLAGEN”

Vad är det första du gör när du vaknar?

– Lite pinsamt, men jag kollar gårdagens säljstatistik redan innan jag går upp ur sängen.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– Jag är på kontoret mellan 8 och 18 varje dag. Vill vara ett bra föredöme för andra, även om jag kan få höra att man då inte ska jobba mer än heltid. Mycket möten så klart, men aldrig mer än hälften av min tid. Jag vill kunna gå runt och vara tillgänglig.

Om du får en stund över på jobbet, vad gör du?

– Spelar pingis. Då får man i gång blodcirkulationen och har samtidigt kul.

Hur ser du på distansarbete?

– Vi har en tillåtande attityd till det. Många företag har problem med att engagemanget går ner. Jag är inte säker på att det stiger om man tvingar tillbaka de anställda till kontoret.

– Däremot har vi en egen variant av det, där alla jobbar med videokameran påslagen i sina team.

Hur är det att ha dig som chef?

– Inspirerande, krävande, kul och ganska tryggt.

Din relation till facket?

– Vi har inte kollektivavtal på Tradera. Det hänger ihop med de tidigare amerikanska ägarna, tror jag. Frågan har inte heller kommit upp. Men facket blir ändå involverat vid till exempel uppsägningar och påverkar även lönerörelse. Vi har mycket att tacka den svenska modellen för, det har jag insett när jag arbetat utomlands.

Någon konkurrerande begagnatsajt du handlar på?

– Klaravik, för begagnade byggvaror och maskiner.

Hur kopplar du bort jobbet?

– I vardagen genom motion och träning. Annars kopplar jag av med att snickra på min stuga i Umeå.

När släcker du lampan på kvällen?

– Redan klockan 22, men jag är uppe tidigt.

DET HÄR ÄR STEFAN ÖBERG

GÖR: Vd för nätauktionstjänsten Tradera.

ÅLDER: 59.

FAMILJ: Fru och tre vuxna barn.

BOR: Österskär utanför Stockholm.

OKÄND SIDA: Jag försöker vara nyfiken och lära saker vid sidan av jobbet. Gärna fysik och astronomi.

LÄSER: Just nu Leonardo da Vincis anteckningsböcker som jag fyndade på Tradera.