Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så lyckas du med julschemat

Julhelgerna närmar sig med väldig fart, nu gäller att bemanna både snart och smart. HR-proffset Lisen Agnevik vet hur man ska tänka, för att få medarbetarnas ögon att av tacksamhet blänka.
Publicerad
GettyImages
Jobba över julen? Ja, en del gör helst det. GettyImages

Under den långa mörka vintern är jul- och nyårshelgerna ett efterlängtat avbrott för många av oss. Men långtifrån alla verksamheter ligger nere under denna period. Inte bara röda dagar måste bemannas, inom handeln ökar till exempel trycket i mellandagarna.

För chefens del är julens bemanningspussel en utmaning. Det gäller att balansera mellan både kunders, samarbetspartners och medarbetares behov. Många arbetar också på en global marknad där man inte har samma, och i många länder inte lika mycket, ledighet som vi.

Läs hur andra chefer gör, längre ner på sidan!

Lisen Agnevik är affärsområdeschef på Wise Consulting och har många års erfarenhet som HR-chef på medtech-företag, apotek och flygbolag där hon bland annat har haft hand om resursfrågor.

– Viktigast av allt är att planera i god tid, sedan beror det ju på verksamheten exakt hur lång eller kort planeringshorisont man har, säger hon.

Det behöver inte vara positivt att plötsligt få ledigt.

– Många vill vara lediga och det är därför lätt att tro att alla vill det. Men så behöver det inte alls vara. Därför ska man alltid ha en dialog med medarbetarna. Jag har också lärt mig att man inte med kort varsel ska ge någon ledigt som inte har bett om det. Det behöver inte vara positivt att plötsligt få ledigt.

Det kan finns många skäl till att vilja jobba under julen, menar hon. Man kanske är ensam, eller separerad och inte har barnen, det kan handla om ekonomin eller så firar man helt enkelt inte jul. För många muslimer är exempelvis Eid-al-Fitr som avslutar fastemånaden Ramadan viktigare. Därför vill Lisen Agnevik att man tänker till innan man och beviljar ledighet som någon inte har bett om.

– Det är mycket känslor kring julen och det finns många olika aspekter. Det får man tänka på som arbetsgivare, säger hon.

Förutom vikten av att hålla en dialog med både kunder och medarbetare och lyssna in samtligas behov så vill Lisen Agnevik också lyfta fram rättviseperspektivet. Det ska vara rättvist sinsemellan medarbetarna. Var man ledig förra julen kanske man får jobba denna. Eller jobbar man på julen så kan man få vara ledig på midsommar.

När det gäller föräldraledighet så regleras framförhållningen av sig själv. Den måste man ju ansöka om två månader i förväg.

– Det är också bra att prata med medarbetarna och resonera med dem kring planeringen. Ju mer de kan påverka själva, desto bättre brukar det bli. Däremot får inte chefen lägga ansvaret för planeringen på medarbetarna - det öppnar för motsättningar, säger Lisen Agnevik.

Hon påpekar också att även den bästa planering kan falla, till exempel på grund av sjukdom. Och då gäller det att ha en plan B, till exempel att det finns en chef som kan ta över ansvaret eller att det finns vikarier att ringa.

Man får inte lägga det i knäet på medarbetarna.

Hur får du till julplaneringen?

Vi börjar julplaneringen i september

Andreas Bengtsson, butikschef, Systembolaget, Robertsfors:
– Planering och samverkan är a och o. Vi har en ganska lång erfarenhet av julen och vet att ett välfungerande schema som gynnar kundbemötandet är viktigast. Topparna är två dagar före jul och i mellandagarna. Kring nyårsafton kan det variera beroende på vilken dag den infaller. Vi klarar helgerna med ordinarie personal.

– Jag brukar dra ut ett julschema i september som vi samverkar kring ända tills det spikas i november. Då har vi stött och blött schemat och rätat ut alla frågetecken. Det är inte så vanligt att medarbetarna begär ledigt under den här tiden. Men för den som vill vara ledig brukar det sällan vara ett problem.

– En lärdom är att det är bättre att vara för många än för få. Det gäller att ha alla varor på plats så att vi kan fokusera på att hjälpa kunderna. Det är en jätterolig tid att jobba med många som ställer spännande och intressanta frågor, till exempel om speciella viner och presenter.

Vi har rullande schema för största rättvisa

Tord Eriksson, servicechef, IBM:
– Vi har många kunder som har samma behov av service och support oavsett om det är helg eller inte. Det ställer stora krav på planering och flexibilitet hos vår personal. Den största utmaningen är att det kring jul är många helgdagar i rad och att det därmed kan vara svårt att få tag i ersättare vid sjukdom. Eller om vi behöver avlasta dem som eventuellt får jobba mycket under sin beredskap.

– Viktigast för medarbetarna är inte få ledigheten sönderhackad. De vill hellre ha en längre planerad beredskap vissa helger och vara helt lediga de andra. I stället för att till exempel ha beredskap bara en av juldagarna.

– Planeringen görs i största möjliga mån av grupperna själva, av deras teamleder. Vi strävar efter största möjliga rättvisa inom gruppen, särskilt för de större helgerna, med rullande schema. Har man julhelgen i år, så ska det ta lång tid innan man behöver jobba den helgen igen.

Extrapersonalen ska kunna lika mycket som vi andra

Lena Hesselheim, butikschef, Kappahl, Karlstad
– Viktigast är att börja planera i god tid. I mitten av oktober brukar jag vara klar med julschemat. December är som alltid vår största månad med ett riktigt tryck de två sista veckorna. Jag brukar jämföra planeringen med tidigare år. Vad var bra? Vad var sämre?

– Vi är elva ordinarie medarbetare och tillsammans med extrapersonal så bygger vi ett fantastiskt team. Extrapersonalen ska kunna lika mycket som vi andra, jag vill likna dem vid avbytare på bänken i idrottslaget. För mig är de viktiga avgörare. De är viktiga spelare när det gäller.

– I december har vi längre öppettider och mer öppet på helgerna och de flesta brukar faktiskt vilja jobba mer. När vi har som mest att göra är den allra roligaste tiden. Men om någon har önskemål om att vara ledig, till exempel dagen före julafton, så gör jag så gott det går. Vi brukar hjälpas åt och turas om.

Cajsa Högberg
brev@kollega.se

Gör så här!

  • Ta ansvar för schemaläggningen inför helgerna och påbörja den i god tid.
  • Ha en pågående dialog med medarbetarna – låt dem vara med och påverka.
  • Fördela ledigheterna rättvist och var tydlig med hur du tänker.
  • Utnyttja de IT-verktyg du har tillgång till.
  • Är du oerfaren, ta hjälp av någon på HR-avdelningen eller annan chef.
  • Ha en plan B och prioritera arbetsuppgifter om planeringen faller.
  • Följ upp ledigheterna och registrera vem som var ledig när – det är bra inför nästkommande helger.
  • Ha koll på eventuella lokala avtal som reglerar ledigheter.

Lisen Agnevik

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Lista: Så blir du chefen alla vill ha

Vill du bli en omtyckt drömchef som alla medarbetare vill ha? Här är pusselbitarna som kan ta dig dit.
Elisabeth Brising Publicerad 29 januari 2026, kl 06:01
Bygg engagemang i gruppen och coacha effektivt. Det finns knep för att bli både omtyckt och framgångsrik som ledare. Foto: Colourbox

1. Bygg engagemang

Nej, du kan inte tvinga någon att bli engagerad, men det finns faktorer som påverkar gruppers engagemang. Att ha en god psykosocial arbetsmiljö, stark vi-känsla, tydlig företagskultur och starka team är viktigt. 

Konflikter, oro och missnöje dränerar arbetslusten och sänker produktiviteten. Dessutom gör det att talanger riskerar att lämna, vilket kan försämra arbetsplatsens rykte. 

2. Lär dig coacha effektivt  

En omtyckt chef ställer fler frågor än den pratar själv. Det är kontentan i ett coachande ledarskap. Var nyfiken och låt den som upplever problem komma med förslag på egna lösningar.

Du behöver inte motivera vuxna människor eller lösa alla deras utmaningar. Däremot behöver du vara ett bollplank som ställer de frågor de kan hitta svaret på. Ha höga positiva förväntningar. Uppmana medarbetare att våga testa olika lösningar på problem.

3. Ställ de viktigaste frågorna 

Den coachande chefens viktigaste frågor till medarbetaren är: 

Vad tänker du nu? 
Vad vill du? 
Vad behöver du? 
Vilka alternativ ser du? 
Vilka lösningar blir bäst för dig? 
När ska du göra det här? 
Och: Vad behöver du för stöd?

4. Acceptera att allt förändras 

AI, tech, geopolitik, pandemi, naturkatastrofer. Samhället förändras rekordsnabbt. Som chef behöver du sprida lugn, hopp och vara flexibel. Viljan att testa nytt och navigera tryggt i osäkerhet är viktiga egenskaper hos dagens ledare.

5. Skulle medarbetarna rekommendera dig? 

85 procent skulle rekommendera sin chef, enligt en enkät från Simployer. Ett ganska högt betyg. Men vågar du fråga vad medarbetarna tycker om ditt ledarskap? De flesta chefer har goda referenser från chefskollegor och överordnade. Men skulle dina medarbetare ösa beröm över dig?

6. Varning för petighet och floskler

Att vara noggrann är en sak, att framföra kritik konstruktivt en annan. Undvik att rutinmässigt korrigera andras arbete, detaljstyra och försöka hitta fel. Ge även feedback på det som fungerar bra. 

Undvik maktspråk som onödigt krångliga termer för att linda in saker eller få budskapet att framstå som mer avancerat än det är.

Källa: Simployers HR-expert Cecilia Fredriksson. 

Ledarskap

Att vara ung chef – och misslyckas

Hon blev hotellchef som 25-åring, men under Jény Meiras ledarskap sade en tredjedel av personalen upp sig. Det blev en nyttig läxa. Nu har hon lärt sig att lyssna och leda med empati.
Publicerad 12 januari 2026, kl 06:02
Hotellchefen Jény Meira i hotellreception.
För hotellchefen Jény Meira är ett gott ledarskap när organisationen fungerar utan att chefen ständigt behövs – först då har man gjort sitt jobb bra. Foto: Linn Bergbrant

När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?

– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.

För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?

– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.

Hur förändrades ditt sätt att leda?

– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.

– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.

Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?

– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.

Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?

– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!

Text: Elle Carlsson

JÉNY MEIRA

GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.

Ledarskap

Är du plommon eller ägg?

Det saknas en tydlig riktning bland dagens chefer. De är ägg med hårt skal och löst innehåll. I stället borde de vara plommon – flexibla, med en tydlig kärna. Det menar två ledarskapsexperter.
Publicerad 8 januari 2026, kl 06:00
Chefer med ett mjukt och följsamt yttre och med en stabil och pålitlig kärna - som ett plommon - har blivit en bristvara i dagens arbetsliv. Det menar psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby.

Hur är du som chef – plommon eller ägg? Förhoppningsvis ett mjukt och följsamt plommon med en stabil och pålitlig kärna. Och inte ett ägg som under ett hårt men skört skal har ett löst och oformligt innehåll. Under sina många år (snart sammanlagt 50) har organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby mött en hel del riktigt fina plommon. Men den senaste tiden tycks de ha blivit en bristvara.

– Något verkar ha hänt i ledarskapet, det fattas någonting viktigt. En riktning, en förståelse och en tydlighet. En moralisk kompass och en kärna, sammanfattar Ola Jameson, som tillsammans med Magnus Stalby gett sig ut på en vindlande och reflekterande resa för att finna vad som saknas i vårt alltmer komplexa arbetsliv.

Det har resulterat i boken På spaning efter ledarskapets kärna där de med hjälp av sitt stora musikintresse och favoritlåtar av bland annat David Bowie, Kraftwerk, Nick Cave och Depeche Mode fångar in sina insikter och erfarenheter. Målet är att röra om i grytan och mana till eftertanke för att kunna skapa förändring.

– Pendeln har svängt från detaljstyrning och mikromanagement till en diffus strävan efter tillit och ett otydligt självledarskap, som ingen riktigt begriper. Det är dags för en syntes mellan synsätten, säger Magnus Stalby.

Det försvåras av att vi i Sverige lever vi en stark konsensuskultur där chefer inte vågar sticka ut och ta plats, menar de.

– Det leder till ett undvikande som skapar osäkerhet hos medarbetarna. Men det är viktigt att vara tydlig och att kunna stå ut med att inte alla gillar en. Forskning visar att det är ett passivt snarare än ett aktivt ledarskap som gör mest skada för organisationer, påpekar Magnus Stalby.

Ola Jameson flikar in att det finns en envis missuppfattning om att tillit inte går att förena med att vara kravställande.

– Tydliga förväntningar skapar motivation. Tillit som bas för styrning tror vi däremot är en omöjlighet. Snarare uppstår tillit som en följd av tydliga förväntningar, slår han fast.

PSYKOLOGERNA PERSONLIGA KNEP

Så här gör organisationskonsulterna Ola Jameson och Magnus Stalby själva för att kunna hålla i längden: 
1. Underhåll dina relationer.

2. Lyft tunga saker ofta. Både på gym och i samtal.

3. Lyssna på massor av bra musik (gärna David Bowies Heroes ”som när allt kommer omkring förmodligen är världens bästa låt”).

Organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby. Foto: David Brohede

Med ett starkt och tydligt ledarskap följer också ett ansvar. En bra ledare lever enligt mottot: ”Är man stark så måste man vara snäll” eller ”With great power comes great responsibility”. En klokskap som återfinns hos superhjältar som Bamse och Spindelmannen. Därför är också nyfikenhet och lyssnande tidernas bästa ledarverktyg, enligt psykologduon. Chefer behöver öva sig i samtalsteknik för att kunna hantera olika typer av samtal – utvecklingssamtal, gränssättande samtal, inspirationssamtal med mera. Och grunden för ett bra är samtal samma sak: att vara tyst och lyssna, menar de.

– Att lyssna är kanske den viktigaste av alla ledaregenskaper. I det ligger också att kunna utgå från att vi ofta tänker olika och att ditt eget perspektiv kanske inte alltid är det enda eller rätta, säger Ola Jameson.

En annan bärande idé i boken är att kontroll och förutsägbarhet är en omöjlighet i dag. Såväl i livet som i arbetslivets organisationer.

– Världen är kaotisk snarare än linjär. Både ledare och medarbetare måste numera förhålla sig till det osäkra. Bristen på kontroll är det nya normala. Det gör att vi måste tänka om, vilket faktiskt också kan vara ganska spännande, menar Ola Jameson.

För att kunna navigera in i denna ovissa framtid behöver vi släppa på kontrollen och odla nya ledaregenskaper, menar de båda.

En sådan egenskap är psykologisk flexibilitet. I korthet innebär begreppet att kunna stå ut med obehag, tvivel, tristess och rädsla. Och att dessutom erkänna och acceptera de obekväma känslorna. Men att samtidigt våga agera – trots obehaget.

Så hittar du din värderingskompass

”Kärna”, ”värderingar”, ”riktning” och ”moralisk kompass” – visst låter det bra. Men hur gör jag för att hitta rätt? Här är några sätt:

 Avsätt regelbunden tid för reflektion. Det går inte bara att spela match. Lika viktigt är att träna, vila och reflektera. → Fundera över vilken förebild du har. Vilka egenskaper har den personen? Vad står hen för? Vad och hur gör din förebild – och vad kan du lära dig av det? Hur vill du att ditt eftermäle som chef ska vara?  Fråga dig själv: Vart vill jag? Vad gör jag? Hur fungerar det?  Var nyfiken!

Då hjälper det att ha en stark kärna. Vikten av denna pålitliga plommonkärna går som en röd tråd genom organisationskonsulternas spaning.

Men vad betyder det egentligen?

Ola Jameson och Magnus Stalby framhåller att kärnan består av värderingar. Det vill säga idéer om vad som är viktigt i våra liv.

Som de formulerar det i boken: Värderingar fungerar som ett slags inre kompass. En kärna. Och det fina med den här inre värderingskompassen är att den hjälper oss att bete oss på ett sätt som för oss dit vi vill även när det stormar som värst.

Att sakna den moraliska kompassen är förödande, då hamnar du förr eller senare fel, varnar författarna. De inskärper också vikten av reflektion för att kunna vässa viktiga ledaregenskaper som kreativitet, nyfikenhet – och för att hitta och underhålla den egna plommonkärnan. Ett sätt att öppna för reflektion och perspektivskifte är alla former av kultur.

– Så sätt i gång att öva på perspektivskifte. Strecka en halv dag i kalendern och begrav dig i en bok. Läs alla Tintin-album. Gå på museum, lyssna på en podd, fågelsång, tystnad eller på världens bästa skiva, uppmanar Ola Jameson och Magnus Stalby.

Text: Gertrud Dahlberg

BLI EN MOTSTÅNDSKRAFTIG HJÄLTE

För att må bra och kunna prestera på topp behövs ett så kallat psykologiskt kapital. Det består av fyra mentala resurser vars engelska begrepp är: hope (hopp), efficacy (egenförmåga/självförtroende), resilience (motståndskraft) och optimism. De första bokstäverna i dessa ord bildar ordet ”hero”, det vill säga hjälte.

Här är de fyra resurserna och hur du uppnår dem:

H – hopp handlar om vägen framåt och att kunna sätta tillvaron i perspektiv. Viktigt är att veta vart du är på väg och vad du behöver för att nå dit. Och att tänka om när det inte funkar.

E – egenförmåga beskriver din tilltro till att du klarar av saker. Med andra ord en sorts självförtroende som du kan påverka och utveckla. Här gäller ordstävet ”övning är inlärningens moder”. Ola Jameson och Magnus Stalby citerar en strof från en av bandet Funkadelics låtar för att förklara: ”Free your mind and your ass will follow”.

R – resiliens visar förmågan att hämta sig från motgångar. Men också att vi inte faller bottenlöst när vi ibland ramlar. Sömn, mat och träning är viktigt. Även tid för reflektion ökar resiliensen: Vad är viktigt? Varför har jag blivit chef? Kan jag agera i enlighet med mina värderingar?

O – optimism handlar inte om något hurtigt som att ”tänka positivt”. Det bygger på att vi kan distansera oss från våra tankar och inte identifierar oss själva med dem. Exempelvis ”jag gjorde något dumt” i stället för ”jag är dum”. Optimismen handlar också om att inte ta på dig skuld över något du inte rår över. Men inte heller att skylla ifrån dig eller ducka när du är ansvarig.

Källa: Ola Jameson och Magnus Stalby.