Ledarskap

Så behåller du bra medarbetare

Det är ofta svårt att behålla duktig personal. Men genom att undvika några vanliga misstag kan du få talangerna att stanna kvar och trivas. Så här slutar du att skrämma iväg bra medarbetare.

Publicerad 11 januari 2017, kl 12:15

Undvik de här misstagen för att få duktiga medarbetare att stanna, så slipper du böna och be dem att vara kvar. Colourbox

Utbrändhet, burnout, är dessvärre ett välbekant ord för de flesta av oss. Nu finns det också ett snarlikt ord, brownout (vilket kan översättas med att tappa sugen eller förlora gnistan) som betecknar vad som händer när anställda tröttnar och börjar se sig om efter ett nytt jobb. Ordet är myntat av den Chicagobaserade ledarskapskonsulten, Michael Kibler, som länge studerat fenomenet.

Till skillnad från burnout handlar brownout inte om en uppenbar kris utan om att sakta tappa gnistan och slockna. Förloppet kan liknas vid en döende stjärna som långsamt bleknar bort på himlen. Och det är vad som händer när en lysande medarbetare tappar sugen och i tysthet funderar på att söka sig vidare, menar Michael Kibler i en artikel på LinkedIn.

Men det behöver inte gå så långt. Knepet med att behålla bra personal är att upptäcka och undvika några förödande fallgropar som kan leda till brownout.

Här är misstagen som du ska undvika, enligt Michael Kibler:

Skrota dumma regler. Visst måste det finnas regler på en arbetsplats men rensa bort de som är självklara eller övernitiska. När kreativa människor känner sig övervakade och misstrodda kommer de snart att söka sig någon annanstans.

Läs mer: Chefer vill ha de anställda på kontoret

Kräv mer av de lata. Säg ifrån när någon medarbetare ligger på latsidan och presterar dåligt. Annars spiller det över på hela arbetsgruppen. Det spelar ingen roll hur bra medlemmarna i ett band spelar om en av dem inte kan hålla takten. Publiken kommer mest att höra den som spelar sämst. Samma sak gäller för ett företag.

Snåla inte med beröm. Alla gillar uppmuntran och högpresterande människor är inget undantag. Även de som är motiverade behöver få höra att de gör en bra insats. Men tänk på att samma sorts uppskattning kanske inte funkar för alla. Ta reda på vilken sorts feedback dina medarbetare behöver för att må bra.

Läs mer: Så ger och tar du feedback

Visa engagemang. Mer än hälften av alla som byter jobb gör det på grund av att relationen till chefen är dålig. En ledare som inte bryr sig kommer alltid att ha en hög personalomsättning. Visa i stället mänsklighet och bry dig om dina medarbetare, fira deras framgångar och stöd dem i svåra perioder.

Läs mer: Respektfulla chefer? Ja, tack!

Ge sammanhang. Det kan tyckas effektivt att snabbt dela ut arbetsuppgifter utan alltför mycket prat. Men det är ett misstag att inte involvera dina medarbetare i en större helhet och berätta om företagets mål, syften och strategier. Människor tappar lätt sugen om de känner sig utestängda och inte ser den långsiktig meningen i vad de gör.

Läs mer: Målstyrning gör jobbet enklare

Se upp för mördande tristess. Om dina medarbetare inte har roligt på jobbet – ja, då gör du något fel som chef. Hur ska människor kunna ge sitt allt om de inte har kul? Dessutom fungerar humor, glädje och lek som ett vaccin mot brownout – det vill säga att tappa sugen. Exempelvis satsar Google medvetet på lekfulla aktiviteter för att de anställda ska trivas. Egentligen är det enkelt: Om det är kul på jobbet presterar vi bättre och vill inte byta arbetsplats.

Läs mer: Tråkigt på jobbet kan leda till ohälsa

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se

Ledarskap

Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.

David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01

Valios vd Robert Auselius — Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.