Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Kvinnliga chefer mer utsatta för sexuella trakasserier

En arbetsledande roll skyddar inte kvinnor mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Tvärtom innebär det en ökad risk att vara chef, enligt en ny studie. Och värst är situationen för kvinnliga mellanchefer.
Ola Rennstam Publicerad
Magnus Bergström
"Ju mer mansdominerad grupp du är chef över desto mer sexuella trakasserier", säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi. Magnus Bergström

Det är män med makt som utsätter kvinnor utan makt för sexuella trakasserier. Men kvinnornas utsatthet kommer att minska i takt med att fler får högre positioner och mer att säga till om i arbetslivet. Så löd hypotesen när forskarna började studera sexuella trakasserier i slutet av 1970-talet.

Men så har det inte riktigt blivit. En ny studie från Institutet för social forskning, SOFI, som undersökt förhållanden i Sverige, USA och Japan, visar att risken för kvinnor att utsättas tvärtom ökar när de blir chefer.

– Det är förvånande. Vi förväntade oss en högre utsatthet för kvinnor med mindre makt på arbetsplatsen. I stället fann vi det motsatta, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi.

En förklaring kan vara att en kvinna med makt bryter mot könsnormen, vilket uppfattas som något negativt av omgivningen.

Läs mer: Hårdare krav på kvinnliga chefer

– En kvinna som beter sig bestämt kan uppfattas som kompetent men samtidigt som osympatisk. Så är det inte för en man som agerar likadant.

I de tre länder som undersökts hade kvinnor med arbetsledande positioner mellan 30 och 100 procent högre utsatthet för sexuella trakasserier. Och värst var det på mellanchefsnivå.

Läs mer: 800 anmälde diskriminering på jobbet

– Som chef hamnar man i andra typer av arbetssituationer. Dels utsätts man av sina underordnade och dels av chefer på en ännu högre nivå. Det kan också vara så att mellanchefer deltar på möten och kickoffer med mansdominerade grupper av toppchefer, säger Johanna Rickne.

Enligt forskarna slår studien också hål på myten att kvinnor i chefsposition inte vågar säga ifrån när de utsätts.

– Vår forskning visar tydligt att kvinnliga chefer gör mer än andra för att faktiskt sätta stopp och att de gör formella anmälningar in i företaget. Situationen beror alltså inte på att de inte försöker.

Forskningen visar att de utsatta ofta får ett rykte om sig att vara besvärliga och kan gå miste om befordringar. Det finns också skillnader mellan länderna.

– I Japan anses trakasserierna vara en konsekvens av bristande ledarskap. En bra chef blir inte trakasserad och därför är det är ett tecken på att kvinnan inte passar som chef snarare än ett problem med företagskulturen. Det är en väldigt olycklig situation.

Det finns en stor utsatthet också hos högre kvinnliga chefer, även om risken är något lägre jämfört med lägre chefsnivåerna. Resultaten visar att kvinnor som är chefer över män har en betydligt högre risk.

– Ju mer mansdominerad grupp du är chef över desto mer sexuella trakasserier på arbetsplatsen, konstaterar Johanna Rickne.

Läs mer: Checklista ska motverka sexuella trakasserier

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.