Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Här blev chefslöshet ett arbetsmiljöproblem

Annika Tell är hotelldirektören som avskaffade sitt eget jobb – men sedan tog tillbaka det, fast i en annan form. Under en handfull år hade Freys hotell med runt 20 anställda ingen chef. Men chefslösheten skapade stress hos de anställda och försöket avbröts.
Niklas Hallstedt Publicerad
Janerik Henriksson/TT
På Freys Hotell i centrala Stockholm hade man tidigare en helt chefslös organisation. Janerik Henriksson/TT

Det var i slutet av 1990-talet som Annika Tell, inspirerad av den brasilianske företagaren Ricardo Semlers idéer, inledde försöket med att låta personalen ta över. Åren i chefslöst tillstånd blev omskrivna. Många intresserade sig för försöket. Freys hotell blev en inspiratör.

– Jag var ute och föreläste på många ställen. Det var vanligt att verksamheter ville ta delar av det vi gjorde, på ett sjukhus tog de till exempel över idén om att låta de anställda göra sina egna scheman.

Som anställd visste man aldrig när man var klar med en uppgift.

På många sätt fungerade det bra. Man arbetade i grupper, gick utbildningar i feedback och alla anställda satt med i ledningsgruppen. Men det fanns detaljer som skavde.

– Jag gick en utbildning till stresskonsult, och såg att det fanns en hel del stress och ilska i organisationen. Som anställd visste man aldrig när man var klar med en uppgift, det skapade en viss osäkerhet, säger Annika Tell.

– Det var inte okej, det kände vi allihop. Som anställd behövde man någon att gå till, ungefär som till en mamma.

Jag är så himla glad att vi jobbar vidare med det!

En person som redan fanns i verksamheten fick ta på sig den rollen. Det var början till slutet för det chefslösa tillståndet, och starten för den organisation som finns i dag med fyra chefer på olika nivåer.

– Det är inte som det var förr. Nu har vi en chef som säger till när man är klar med en uppgift, vi har en chef som ordnar ersättare om någon är sjuk… Allt som inte fungerar tas om hand, säger Annika Tell som ändå inte ångrar de chefslösa åren – de var nödvändiga för att nå fram till det som finns och fungerar i dag, anser hon.

– Det är ett helt annat medbestämmande hos oss än hos andra. Jag vet ju att det är där ute, hos de anställda, som kunskapen finns. Jag är så himla glad över att vi jobbar vidare med det.

Medarbetarna har de bästa idéerna

Enligt Annika Tell är hotellverksamheten blomstrande, och anledningen hittar hon just i arbetssättet.

– Vi går hur bra som helst därför att vi har så roligt tillsammans. Medarbetarna har de bästa idéerna, i vår organisation får människor växa. Det gör att affärerna också växer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Här finns inga chefer

Qamcom avskaffade alla chefer för att motivera medarbetarna och få en mer flexibel organisation. Man väntar dock fortfarande på att en viktig sak ska hända.
Publicerad 27 november 2024, kl 06:01
Tre män sitter runt ett bord på Qamcoms kontor.
150 anställda - och inga chefer. Vignesh Balu, Marcel Nogueira d'Eurydice och David Johansson på Qamcoms kontor i Göteborg. FOTO: Qamcom

Techbolaget Qamcom med bas i Göteborg har 150 anställda på sex orter – och noll chefspositioner. Den sista, som var vd-posten, avskaffades för sex år sedan.

– Jag upplever att många blir mer engagerade i arbetet, säger Johan Lassing som var med och grundade Qamcom 2001.

Hanterar förändringar bättre

Fler av grundarna hade dåliga erfarenheter av hierarkiska organisationer vilket gjorde att Qamcom – förutom vd-posten – till en början var ”helt anarkistiskt”, enligt Johan Lassing.

När antalet anställda gick över 60 krävdes dock en tydligare struktur. Då tog man inspiration från så kallade Teal-organisationer, ett system för självorganisering. Nu är medarbetarna med och tar fram förslag, skriver ramverk för bland annat lönesättning och bildar arbetsgrupper som sedan tar alla beslut, bland annat vilka medarbetare som ska leda olika projekt.

– Vi har några ansvarsområden som säkerhet och arbetsmiljö, i övrigt finns det få fasta roller. Syftet med det är att den som är mest lämpad för en viss uppgift ska kunna kliva fram och ta ledning för den.

Det innebär att det ständigt pågår små justeringar i företaget. Något som kan låta kaosartat, men som enligt Johan Lassing framför allt gör bolaget bättre på att hantera förändringar. Han anser att vanliga organisationer kan bli ”tröga”.

– Fasta chefspositioner kan trycka undan den rörlighet som är nödvändig i företag, konstaterar han.

Passar inte alla företag

Det finns en aspekt som grundarna är aningen besvikna över. Med noll fasta chefer hoppades de på att fler ”naturliga ledare” skulle ta chansen att kliva fram.

– Tanken var att de skulle ha lättare att hitta sina naturliga roller än i en traditionell organisation. Men så har det inte blivit fullt ut ännu.

Johan Lassing tycker att det chefslösa har varit en bra lösning för just Qamcom, men tror inte att modellen passar alla företag. Samtidigt vill han vända sig emot vanliga missuppfattningar, som att syftet skulle vara att få ta det lugnt på jobbet eller att alla måste vara överens.

– Vem som helst kan inte få en viss roll och det är inte konsensus vi är ute efter. Vi vill ju vara bäst på det vi gör så det är absolut inte något slags medelväg vi söker, säger han.

Text: John Palm