Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Här blev chefslöshet ett arbetsmiljöproblem
Annika Tell är hotelldirektören som avskaffade sitt eget jobb – men sedan tog tillbaka det, fast i en annan form. Under en handfull år hade Freys hotell med runt 20 anställda ingen chef. Men chefslösheten skapade stress hos de anställda och försöket avbröts.
Det var i slutet av 1990-talet som Annika Tell, inspirerad av den brasilianske företagaren Ricardo Semlers idéer, inledde försöket med att låta personalen ta över. Åren i chefslöst tillstånd blev omskrivna. Många intresserade sig för försöket. Freys hotell blev en inspiratör.
– Jag var ute och föreläste på många ställen. Det var vanligt att verksamheter ville ta delar av det vi gjorde, på ett sjukhus tog de till exempel över idén om att låta de anställda göra sina egna scheman.
Som anställd visste man aldrig när man var klar med en uppgift.
På många sätt fungerade det bra. Man arbetade i grupper, gick utbildningar i feedback och alla anställda satt med i ledningsgruppen. Men det fanns detaljer som skavde.
– Jag gick en utbildning till stresskonsult, och såg att det fanns en hel del stress och ilska i organisationen. Som anställd visste man aldrig när man var klar med en uppgift, det skapade en viss osäkerhet, säger Annika Tell.
– Det var inte okej, det kände vi allihop. Som anställd behövde man någon att gå till, ungefär som till en mamma.
Jag är så himla glad att vi jobbar vidare med det!
En person som redan fanns i verksamheten fick ta på sig den rollen. Det var början till slutet för det chefslösa tillståndet, och starten för den organisation som finns i dag med fyra chefer på olika nivåer.
– Det är inte som det var förr. Nu har vi en chef som säger till när man är klar med en uppgift, vi har en chef som ordnar ersättare om någon är sjuk… Allt som inte fungerar tas om hand, säger Annika Tell som ändå inte ångrar de chefslösa åren – de var nödvändiga för att nå fram till det som finns och fungerar i dag, anser hon.
– Det är ett helt annat medbestämmande hos oss än hos andra. Jag vet ju att det är där ute, hos de anställda, som kunskapen finns. Jag är så himla glad över att vi jobbar vidare med det.
Medarbetarna har de bästa idéerna
Enligt Annika Tell är hotellverksamheten blomstrande, och anledningen hittar hon just i arbetssättet.
– Vi går hur bra som helst därför att vi har så roligt tillsammans. Medarbetarna har de bästa idéerna, i vår organisation får människor växa. Det gör att affärerna också växer.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Att vara ung chef – och misslyckas
Hon blev hotellchef som 25-åring, men under Jény Meiras ledarskap sade en tredjedel av personalen upp sig. Det blev en nyttig läxa. Nu har hon lärt sig att lyssna och leda med empati.
När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?
– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.
För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?
– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.
Hur förändrades ditt sätt att leda?
– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.
– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.
Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?
– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.
Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?
– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!
Text: Elle Carlsson
JÉNY MEIRA
GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.
