Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Google modell för framtidens företag

Kom upp ur strukturträsket, skrota hierarkierna och låt Google inspirera till hur vi leder och organiserar våra företag. Det är forskarens Annika Steibers budskap till företag som vill överleva i en snabbföränderlig värld.
Johanna Rovira Publicerad
Jacques Brinon /AP
Forskaren Annika Steiber tycker att företagen ska inspireras av Google, vad gäller ledarskap. Jacques Brinon /AP

I fyra år levde forskaren Annika Steiber mer eller mindre i Googlevärlden och konstaterade att för att förstå hur företaget fungerar var hon tvungen att ge upp alla traditionella organisations- och managementteorier och i stället använda sig av bland annat kaosteorier. Hon menar att vi står inför ett paradigmskifte – lika revolutionerande som när vi gick in i industrieran.

- Vi lever i en värld med extremt snabb teknisk utveckling och vi vet inte hur världen ser ut om fem år. Det får en massa konsekvenser och livslängden för företag blir kortare och kortare. Framgångsrika företag som inte är anpassningsbara dör normalt sett – ofta beror det på ren arrogans, säger Annika Steiber.

Hon är övertygad om att det krävs nya sätt att leda och organisera, men att företagen inte ska gå hem och göra precis som Google. Det är dömt att misslyckas. Företagen bör däremot titta på Google och låta sig inspireras av dess framgång och ledarskap.  Till exempel måste företagen, på allvar, sätta individen i centrum.

- Vi måste forma systemen efter människorna och sluta försöka trycka in anställda i små boxar.

För att få en kreativ och innovativ arbetsmiljö krävs också att man skrotar byråkrati och hierarkier, anser hon.

- Hierarkier är förödande för innovationskraften. Det är löjeväckande att besluten fattas i toppen – det säger sig själv att om man håller på att dribbla en fråga fram och tillbaka så har man förlorat racet, säger Annika Steiber.

Detta kännetecknar Google – ett axplock:

  •  Stor individuell frihet. Ingen detaljstyrning.
  •  Öppenhet och nätverkande med omvärlden.
  •  Platt organisation, minimal byråkrati.
  •  Frivillighet – de anställda påtvingas ingenting.
  •  Mångfald betyder jättemycket – inte bara mellan könen och kulturer utan också vad gäller intressen och bakgrund
  •  Styrning primärt genom värderingar och tumregler.
  •  Tydliga individuella mål och ansvar.
  •  Inga ledare tillsätts om inte minst fem medarbetare styrker att personen är mogen för ledarskap.
  •  Stort fokus på användaren. Först kommer användaren sen pengarna.
  •  Etiskt tankesätt – gör inte skada. Bidra till samhället.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.