Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Frågorna du bör skippa på intervjun

Hur gör man egentligen för att ta reda på om en arbetssökande är just den person man är ute efter? Det finns inget universalknep men det finns många exempel på kardinalfel.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Colourbox

Många chefer har insett att dagens jobbsökare är alltför slipade och pålästa – de sökande har plöjt artiklar om hur man ska träna inför anställningsintervjun och lärt sig att tänka igenom vilka frågor som kan dyka upp samt övat på att formulera snygga svar till dessa. För att slippa dyra felrekryteringar försöker därför många arbetsgivare och rekryterare komma på udda metoder och listiga frågor som får den sökande att tappa fattningen.

Per Holknekt, grundare till klädföretaget Odd Molly, hävdar till exempel att bästa sättet att rekrytera en viktig person är att ta med denne ut på promenad på stan, eftersom det är först då man ser hur de för sig med människor, om de visar hänsyn, är smidiga et cetera.

Läs mer: Personlighetstest – så väljer du!

En annan chef tog med sig en jobbsökande in i en skrubb, tände en cigarett och började blåsa rök i ansiktet på aspiranten, som inte fick jobbet, gissningsvis eftersom hon inte sa ifrån.

Men risken är stor att de knepiga frågorna och säregna metoderna kan slå fel – en arbetsgivare som provocerade en sökande genom alltför privata och närgångna frågor, för att se om hon var kapabel säga ifrån, blev snopet varse att den sökande faktiskt kunde det – så till den grad att hon vägrade gå vidare till nästa intervju.

Läs mer: 10 knep för att rekrytera toppkandidaten

Risken är också stor att ryktet sprids om arbetsgivare som ställer alltför krystade frågor – eller att frågorna dyker upp i en artikel i en välrenommerad fackförbundstidning ...

Läs mer: Illa skött rekrytering skrämmer jobbsökande

 

Här är ett axplock frågor som de facto har ställts:

1. Om du vore-frågor

  • Om du var en vägskylt, vilken skylt skulle du vara? (Pacific Sunwear)
  • Om du skulle vara en produkt från Sony, vilken produkt skulle du vara? (Sony)
  • Om du skulle till en öde ö och bara kunde ta med dig tre saker, vad skulle du ta med? (Yahoo)
  • Om det gjordes en film om dig, vem skulle spela dig och varför? (SinglePlatform)
  • Om du var ett pizzabud, vilken användning skulle du kunna ha av en sax? (Apple)
  • Om du vore ett nytt tillskott i kritasken, vilken färg skulle du vara och varför? (Urban Outfitters)
  • Om du var 80 år gammal, vad skulle du säga till dina barn? (McKinsey& Company)
  • Om du kunde anordna en parad genom vårt kontor, vilken sorts parad skulle du anordna? (Zappo)

2. Någorlunda existentiella frågor

  • Tror du på utomjordingar? (företag okänt)
  • Tror du på Bigfoot? (Norweigan Cruise Line)
  • Vilken gravsten skulle du välja? (IT-konsultföretag)
  • Kan du hantera ett hagelgevär? (Skulle möjligtvis kunna vara relevant om man sökte en jägare – men jobbet gällde kundtjänst)
  • Tror du på högre makter? (Relevant om man söker en präst, men företaget var Pepsi)
  • Hur ärlig är du? (Allied Telesis)

3. Matematiska frågor    

  • En rysk gangster kidnappar dig. Han sätter två kulor i följd i en tom revolver med plats för sex patroner, snurrar på cylindern, riktar den mot ditt huvud och skjuter av. Klick, du lever fortfarande. Sedan frågar han om du vill att han ska snurra på cylindern igen och skjuta av eller skjuta av igen utan att snurra på cylindern. För båda alternativen, vad är sannolikheten att du blir skjuten? (Facebook)
  • En dvärgdödande jätte radar upp 10 dvärgar från kortast till längst. Varje dvärg kan se alla de kortare dvärgarna framför sig, men kan inte se dvärgarna som står bakom honom. Jätten sätter slumpmässigt vita eller svarta hattar på varje dvärg. Ingen dvärg kan se färgen på sin egen hatt. Jätten säger till alla dvärgarna att han kommer att fråga varje dvärg, den längsta först, efter färgen på hans hatt. Om dvärgen svarar fel, dödar jätten honom. Varje dvärg kan höra det tidigare svaret, men kan inte höra om dvärgen dödas. Vilken strategi bör användas för att döda så få dvärgar som möjligt, och vilket är det minsta antal dvärgar som kan räddas med den strategin? (Bittorrent)
  • Du är kapten på ett piratskepp. Din besättning får rösta om hur ni ska fördela guldet. Om färre än hälften av piraterna håller med dig, så dör du. Hur rekommenderar du att ni delar på guldet på ett sätt så att du får en stor andel men ändå överlever? (Google)

4. Frågor till 8-åringar

  • Hur skulle du beskriva en dynamometer för en åttaåring? (Tesla Motors)
  • Beskriv en databas med tre meningar för ditt åtta år gamla syskonbarn. (Google)

5. Udda frågor

  • Hur många kvadratmeter pizza äts det i USA varje år? (Goldman Sachs)
  • Hur fungerar Internet? (Akamai)
  • Vad gav du senast någon i present (Gallup)
  • Varför är en tennisboll luden? (Xerox)
  • Hur många golfbollar ryms det i en skolbuss (Google)

6. Närgångna frågor

  • Vet din fru om att du sökt det här jobbet? (okänt svenskt företag)
  • Varför är du inte gift? (okänt företag i Sverige)
  • Lever dina föräldrar fortfarande tillsammans? Varför? (svenskt företag)
  • Har du en god relation till dina föräldrar? (Ikea)
  • När hade du din första pojkvän? (svenskt företag)

Läs mer: Se upp med cv-fusket!
Läs mer: Nya former av rekrytering

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Vissa är missnöjda med mitt ledarskap”

Hur ska man agera om medarbetarna vill att man ska vara mer peppande men man samtidigt inte vill ändra sin person? Chef & Karriärs mentor Joachim Källsholm ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 5 maj 2026, kl 06:00
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag fick mitt chefsjobb till stor del för att jag är expert på det it-system vi jobbar med, inte på grund av mina ledaregenskaper. För de flesta av mina medarbetare, som också är specialister, är det också det viktigaste: att jag förstår verksamheten i detalj och kan stötta när det behövs.

Men jag har några medarbetare i mitt team som vill att jag ska vara mer peppande och motiverande.

Hur ska jag göra? Jag kan inte ändra min person och jag funderar på hur mycket ”krut” det är rimligt att jag lägger på att försöka få till den här utvecklingen hos mig själv. Och hur ska jag kommunicera det här till gruppen? Tacksam för svar. 

 

SVAR: Jag förstår verkligen din känsla. Du har kommit in i din roll tack vare den du är, din erfarenhet, din förmåga att förstå verksamheten på djupet och ditt sätt att skapa trygghet omkring dig. Det är en stor del av ditt ledarskaps-dna och är inget du ska kompromissa med.

Samtidigt vill du göra rätt för ditt team och brottas med hur du ska möta de medarbetare som önskar mer pepp och motivation.

Låt mig först slå fast att det fina är att du inte behöver bli någon annan. Det räcker med små, ärliga beteenden som ligger nära din egen stil. För de flesta är tydlighet, trygghet, nyfikenhet och saklig uppskattning otroligt motiverande, med andra ord snarare finjusteringar än personlighetsförändringar.

Du kan ge motivation på ditt eget sätt, genom att visa när du är imponerad av kvaliteten i någons arbete, genom att lyfta någons insats i ett möte eller genom att ställa enkla frågor som: ”Vad skulle göra ditt jobb lättare just nu?” eller ”vad skulle ge dig energi i nästa steg?” Det är genuint och helt i linje med den du är utan att du behöver förvandlas till en överdrivet entusiastisk ledare.

Du behöver inte lägga särskilt mycket ”krut” på det här. Det handlar om små handlingar som gör stor skillnad för några få. Håll det fortsatt enkelt när du pratar med teamet och fortsätt att vara öppen. Du kan säga något i stil med: ”Jag vet att vi alla motiveras på olika sätt, och jag försöker utveckla mitt ledarskap för att möta fler av de behoven – men jag kommer alltid att göra det på ett sätt som känns äkta för mig”. Rätt kommunicerat gör det att folk både förstår och uppskattar dig mer, inte mindre.

Kort sagt och mitt råd – du ska inte tappa ditt ledarskaps-dna. Du ska bara låta det få en eller två nya nyanser. För det är precis så ledarskap utvecklas som bäst – när det sker på ett sätt som fortfarande känns som du.

JOACHIM KÄLLSHOLM

GÖR: Senior advisor i eget företag, flera styrelseuppdrag bland annat ordförande i FEA Security Services och Säkerhetsföretagen, tidigare vd och ledare i 30 år inom Securitas.
ÅLDER: 61.
HYLLAD FÖR: Opretentiös ledarstil.
KARRIÄR: Inom Securitas från 1984, via VD för Skandinavisk Parkeringstjänst. 2004-2010 vice vd för Securitas Sverige AB och divisionschef för Mobile i Sverige.

Ledarskap

Chefer stressas av flexkontor: ”Som att stå på en scen”

Aktivitetsbaserade kontor pressar chefer i deras ledarskap. De får till exempel svårare att sköta personalärenden diskret. Det visar ny forskning från Umeå.
Elisabeth Brising, Ola Rennstam Publicerad 4 maj 2026, kl 06:01
Kontorsmiljö utan avskilda rum, med flera arbetsplatser nära varandra och personer som rör sig i lokalen.
Aktivitetsbaserade kontor förändrar ledarskapet för chefer utan fasta platser. I studien beskriver chefer hur synlighet, störningar och brist på avskildhet påverkar arbetsmiljön. Foto: Colourbox

Svenska forskare har studerat hur ledarskapet förändrades när 33 chefer började arbeta i aktivitetsbaserade kontor, utan fasta platser. Resultatet visar att de nya kontoren förändrar ledarskapet och kan skapa stress.

Anita Pettersson-Strömbäck
Anita Pettersson-Strömbäck. Foto: Umeå universitet

– Chefer riskerar att blotta känsliga ärenden och att bli störda hela tiden, säger Anita Pettersson-Strömbäck, lektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet och en av forskarna i studien. 

Öppna flexkontor gör chefens svåra samtal synliga

Många chefer hon studerat tycker att bristen på diskretion är ett stort problem. De kände att de ledde som ”på en scen” i det öppna flexkontoret.  

– Om chefen Julia behöver prata med Romeo om något konfidentiellt ärende syns det när chefen hämtar honom. Att bara stänga dörren om sig går inte längre, säger Anita Pettersson-Strömbäck. 

Strategierna: annan våning – eller jobba ikapp hemma

Synligheten i ett öppet landskap gör det också svårt att jobba med medarbetarärenden på datorn bredvid dem det gäller. För att lösa problemet hade cheferna olika strategier. Vissa gömde sig längst bort på ett annat våningsplan. Andra brukade jobba över hemma på kvällen.

– Då finns det en risk att det blir väldigt gränslöst arbete, säger Anita Pettersson-Strömbäck

Svårare stötta anställda med särskilda behov

Cheferna uttryckte att de hade fått svårare att stötta medarbetare med särskilt behov av mer avskildhet, eftersom de inte hade mandat att ordna enskilda rum. 

De berättade också om svårigheter att lyfta sina problem med sina överordnande.

Chefer pressas att vara lojala med beslut som skaver

– Man upplevde krav på att vara lojal med beslut från arbetsgivaren. De var tvungna att försvara ett organisatoriskt beslut som de egentligen inte stod för. Det blev ett skav och ett moraliskt dilemma. 

Vad behöver chefer få för stöd när de ska börja jobba aktivitetsbaserat?

– De måste kanske köpa konceptet, men de behöver få lyfta vad som inte blir bra utan att betraktas som illojala. Det är inte bara ett fastighetsprojekt. Du måste ha ett jättebra teknikstöd, digitala rutiner och prata spelregler. Man måste verkligen tänka sig för och stödja cheferna i det här. 

Forskaren: Egna platser i flexkontor är inget problem

De flesta på aktivitetsbaserade kontor hittar ”egna” platser och sitter gärna ihop med sina team. Det tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte är ett problem.

– Vi är sociala djur och vi behöver ha trygga, pålitliga relationer till andra. I de fall man inte sitter ihop finns det en risk att man känner mindre gemenskap.

Cheferna får jobba mer för gemenskapen

En del chefer ser till att ha incheckning varje måndag och utcheckning med fika varje fredag. 

På samma sätt som distansarbete kan flexkontor göra det knepigare som chef att se alla i gruppen. Det är svårare att upptäcka medarbetare som mår dåligt eller inte levererar. 

Samtidigt tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte man ska döma ut metoden. Flexkontor behövs för att spara på resurser och stora kontorslandskap med fasta platser är ännu sämre för arbetsmiljön, enligt studier. 

Forskarna: Risker med flexkontor 

1. Svårare att sköta diskreta personalärenden. 

2. Risk att blotta konfidentiella uppgifter vid datorn. 

3. Hög risk att bli störd, svårare att göra uppgifter som kräver fokus. 

4. Svårt att hjälpa medarbetare med särskilt behov av eget rum. 

5. Risk för diskriminering av personer med särskilda behov vid rekryteringar – om miljön inte kan anpassas. 

6. Att ge vissa eget rum kan peka ut dem och skapa avundsjuka. 

7. Svårt att få gehör för utmaningar hos chefer högre upp. Upplevda krav på att av kostnadsskäl vara lojal uppåt och inte lyfta problem. 

8. Ökad stress om arbetet flyttar till hemmet och görs på övertid.

Källa: Anita Pettersson-Strömbäck och studien Navigating productivity dilemmas and conflicting loyalties in activity-based flexible offices - A qualitative study of managers' perspectives and coping strategies

ENKÄT: Har flexkontor lett till problem?


Mohsen Asgari, säljchef Simployer. 

– Jag är ett stort fan av öppna kontorsytor, det passar hybridarbete. Men jag önskar att vi hade fasta platser för då skulle mitt team kunna sitta tillsammans. Nu kan vi hamna på olika ställen i huset. Kommer man sent får man sitta med folk från andra avdelningar, vilket i och för sig också kan vara bra. Men för vissa uppgifter och funktioner vill man bygga gemenskap.

– Det största problemet är att man blir avbruten hela tiden, men man kan ju ta på sig hörlurar. Jag saknar inte eget rum. För 20 år sedan satt jag i en glasbox mitt på kontoret, det var en sorglig tillvaro.
 

Anna Lennmark, HR-ansvarig Great Place to Work. 

– Jag trivs väldigt bra med aktivitetsbaserat. Vissa dagar blir det fullt på kontoret och då kan man sätta sig på andra ställen i huset. Det finns tysta zoner och ska jag som chef ha ett känsligt samtal bokar jag ett rum.

– När någon verkligen måste fokusera på en uppgift jobbar den oftast hemifrån. Men vårt företag är inriktat på arbetsplatskultur och ibland man måste ju ses också.

– Förr, med egna platser i öppet landskap, kunde man sätta sin prägel på skrivbordet med foton, det kan jag sakna. Men fördelarna överväger.
 
 

Stefan Fredriksonaffärsområdeschef HR-Nytt. 

– Konceptet är bra, men det blir lätt att alla sätter sig på samma plats ändå. Ibland skulle jag vilja röra om lite i grytan. Samtidigt är jag själv kluven – 60 procent av min arbetstid önskar jag att jag hade en fast plats och alltid kunde ha mina saker framme och inte behöva ta in och ut dem varje dag. Men det beror lite på arbetsuppgifterna.

– Som jag ser det behöver man sitta ihop med dem man jobbar med för att komma framåt i projekt.