Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Brister i chefers kunskap om arbetsmiljö

Vart fjärde arbetsmiljöombud underkänner chefens kunskaper om risker i den psykosociala arbetsmiljön. Det visar Unionens arbetsmiljöbarometer.
Johanna Rovira Publicerad 14 september 2022, kl 13:46
Man framför dator håller händerna på huvudet.
Vart fjärde arbetsmiljöombud underkänner chefens kunskaper om risker i den psykosociala arbetsmiljön. Foto: Colourbox

Det är sex år sedan OSA – föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö - infördes i arbetslivet för att råda bot på de växande problemen med framförallt stress. Nu visar Unionens senaste arbetsmiljöbarometer att kunskapen om arbetsmiljöfrågor hos arbetsgivare och chefer blivit bättre sedan OSA infördes.

Maria Steinberg, jurist och docent i arbetsmiljörätt, anser att föreskriften gett arbetsmiljöfrågorna legitimitet och är ett stöd för alla som jobbar inom HR.

  När OSA kom satte många HR-anställda igång utbildningsinsatser och där cheferna deltagit verkar det ha fungerat. Det är kul att det faktiskt blivit bättre, även om det är långt ifrån bra överallt, säger hon.

Tummen ner för chefers kunskap

Det finns stor förbättringspotential. Knappt hälften av de tillfrågade arbetsmiljöombuden anser att deras chefers kunskap om de psykosociala arbetsmiljöriskerna är bra eller mycket bra. Var fjärde gör tummen ner för chefernas kunskap i ämnet.

  Många chefer anställs för att de är duktiga inom sin profession, men varför inbillar man sig att de ska kunna handskas med de här frågorna utan utbildning?  

  De riktigt duktiga cheferna går naturligtvis arbetsmiljöutbildning av intresse, men resten borde kanske inte få ut hela sin chefslön innan de gått en utbildning. En fiffig idé från ett ombud på dåvarande Televerket, säger Maria Steinberg.

Maria Steinberg anser att mellanchefer bör ha egna skyddsombud, eftersom de pressas av både vd och medarbetare Hon slår också ett slag för regelbundna arbetsplatsträffar och betonar vikten av att vd och ledningen engagerar sig i frågorna.

  Då kommer det att hända saker. Det ligger dessutom i ledningens eget intresse – kostnaden för arbetsgivare som inte är rädda om sin personal är enorm, säger Maria Steinberg.

Har du tillräckliga kunskaper i arbetsmiljö?

Johan Robinson, Teknisk chef på Red Hat EMEA.

 Nej, men jag är chef över tolv it-arkitekter i lika många länder, så det vore omöjligt för mig att sätta mig in i alla aktuella länders olika arbetsmiljölagar. Jag har en dialog med min personal om allt som rör deras arbetsplats och arbetsmiljö - de flesta av medarbetarna jobbar hemifrån men alla har även tillgång till kontor. Dessutom kan jag konsultera vår HR-avdelning i respektive land i de fall jag behöver stöd.

Johan Jacobsson, CEO, Sylog Sverige AB.

 Som företag har vi goda kunskaper på området. Vi jobbar en hel del med arbetsmiljöfrågor och har ett genomtänkt arbete för att alla ska känna trivsel, delaktighet samt stöd i sin kompetensutveckling. Det ökade distansarbetet innebär nya och ibland utmanande frågeställningar. Vi jobbar kontinuerligt med att komplettera och uppdatera våra kunskaper för både ledare, HR och skyddsombud. Med det känner jag mig trygg, även om det såklart alltid finns områden att utveckla.

Carina Andersson, enhetschef på Svenska Röda Korset

 Ja, jag tycker jag har goda kunskaper – delvis för att jag själv tidigare jobbat några år med HR-frågor men också för att min nuvarande arbetsgivare har ett aktivt arbete med chefs- och ledarskapsfrågor. Min uppfattning är att vårt HR-team är duktigt på att regelbundet diskutera arbetsmiljöfrågor med oss chefer, ge oss den utbildning vi behöver och ofta påminna oss om vad det innebär att ha ett arbetsmiljöansvar.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.