Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Är kvinnor bättre chefer än män?

En amerikansk studie visar att kvinnor kan vara mer lyckade som ledare än män. Men svenska forskare höjer ett varnande finger – ledarskap styrs av långt fler faktorer än vad vi tror.
Publicerad
Frågan om skillnader i ledarskap mellan män och kvinnor har sysselsatt forskarna sedan 1960-talet. Illustration: Kristian Ingers

I en stor amerikansk studie, där företagschefer utifrån en mängd olika kriterier bedömts av sina medarbetare och egna chefer, fick kvinnorna bättre betyg än männen på nästan alla punkter. De ansågs vara mer initiativtagande, bättre på att inspirera andra och på att bygga relationer, bland annat.

Men går det verkligen att säga att kvinnor är bättre chefer än män? Frågan om kvinnligt ledarskap har intresserat forskare sedan 1960-talet, när allt fler kvinnor började lönearbeta och även, om än i blygsam omfattning, dyka upp på ledande positioner.

Problemet är att det alltid har funnits en underliggande fråga: Är kvinnorna lika bra som männen? Det menar Klara Regnö, som forskar om ledarskap, organisation och genus vid Mälardalens högskola och Göteborgs universitet.

– Man har frågat om kvinnor är lika bra som vanliga chefer, där ”vanliga” står för mannen. Våra föreställningar om chefskap ligger nära våra föreställningar om manlighet. Det innebär att män är ganska självklara som chefer, medan kvinnor måste förhålla sig till chefskapet på ett annat sätt, säger hon.

Den som vill mäta en chefs prestation behöver veta vad som belönas i organisationen. Vad en ledare gör påverkas nämligen av handlingsutrymmet, de arbetsvillkor, förväntningar och värderingar som finns på arbetsplatsen – faktorer som ofta utgår från etablerade normer om hur män och kvinnor ska vara.

Kvinnor blir mer granskade i sitt chefskap vilket kanske påverkar deras prestationer

Studier från mansdominerade branscher visar också att det faller sig mer naturligt för män att gå in i chefsrollen och ta på sig ”ponduskappan”, medan det för kvinnorna i stället blir en norm som de måste förhålla sig till och reflektera över.

Det kanske delvis kan förklara kvinnornas framgång i den amerikanska analysen, reflekterar Klara Regnö. Förutsättningar kan göra att kvinnorna tänker mer på hur de förhåller sig som chefer och jobbar hårdare på sitt ledarskap.

– Forskning visar att kvinnor i de här miljöerna blir avvikare som har ögonen på sig. De blir mer granskade i sitt chefskap vilket kanske påverkar deras prestationer. De har inte samma utrymme att vara halvrisiga, säger Klara Regnö och tillägger:

– Den dag det finns lite halvrisiga chefer på en arbetsplats, lika många av båda könen, är det nog ett tecken på jämställdhet.

Lena Zander, professor i företagsekonomi och ledarskapsforskare vid Uppsala universitet, är inne på samma linje. Hur förlåtande miljön är spelar sannolikt in.

I studier som hennes egen forskargrupp har gjort har studenter fått prova på att vara ledare i virtuella team, utan att träffas i verkligheten. Resultaten visar bland annat att kvinnorna har varit betydligt mer förberedda inför mötena än männen. En orsak kan vara att kvinnorna är vana vid att detta krävs för att deras röster ska bli hörda.

– Det sägs att kvinnor måste vara dubbelt så bra som män och det ligger nog mycket i det. Om du förbereder dig kan du ge mer detaljerad feedback och konstruktiv kritik på ett möte. Det kan vara förklaringen till att du sedan också får mer positiv feedback från dina kolleger och chefer, säger hon.

För att minska risken för stereotypa uppfattningar om vad som ligger bakom en chefs agerande gäller det att ha en lika stor andel kvinnor och män i organisationen, menar Lena Zander.

– Redan 1977 visade en studie från Spanien att det är oerhört viktigt att ha en jämn könsfördelning på arbetsplatsen. Det minskar föreställningarna om att det finns ett manligt eller kvinnligt ledarskap, säger hon.

Samtidigt menar Britt-Inger Keisu – som forskat om ledarskapets förutsättningar och i dag är föreståndare för Umeå centrum för genusstudier – att frågan är felställd. I stället för att undersöka hur duktiga chefer är borde man diskutera hur de ska kunna utföra de tuffa uppgifter de ofta står inför.

De rådande villkoren i organisationen påverkar allt, menar hon. Går det bra för företaget krävs ett visst ledarskap, går det dåligt krävs något helt annat.

– Om arbetsplatsen ska genomgå en strukturell omvandling kan du som chef inte säga att du ska vara deltagande, bara för att det kanske är din främsta egenskap som ledare. Utan då behöver du vara tydlig och organisatorisk. Du måste utgå från det som händer här och nu, säger Britt-Inger Keisu och tillägger:

– Att vara chef är ingen tävling. Det är ett stort ansvar.

Läs mer: Sökes: Halvrisiga kvinnor

text MARIEKE JOHNSON illustration KRISTIAN INGERS

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så är det att chefa utomlands

Hög lön och fin titel lockar. Ett chefsjobb utomlands kan dessutom utveckla ditt ledarskap och ge värdefulla erfarenheter. Men innan du tackar ja finns det en del saker du bör ha koll på. Här Unionens bästa tips.
Ola Rennstam Publicerad 16 september 2026, kl 06:00
Ett toppjobb i London eller någon annanstans i världen kan ge värdefulla erfarenheter och boosta karriären - inte minst som chef. Men det finns en del saker att se upp med för du har inte automatiskt samma skydd och trygghet som på hemmaplan. Foto: Ola Rennstam

VAD GÄLLER VID UTLANDSJOBB?
Unionens bästa tips:

Först och främst – tänk på att svenska kollektivavtal enbart gäller i Sverige, även om du ska jobba på ett svenskt bolag utomlands. Till exempel betalas ingen tjänstepension in om du arbetar utanför Sveriges gränser. 
Enligt Marianne Rozman, ombudsman på Unionen, är det viktigaste rådet att noggrant läsa villkoren i ditt anställningsavtal. Försök få in sådant som normalt ingår i ett kollektivavtal. Se till att arbetsgivaren kompenserar med högre lön så att du kan betala in till tjänstepension och försäkringar.

INOM EU

  • Du har samma rättigheter som landets medborgare vad gäller arbetsvillkor, lön och förmåner. Grundregeln är att du betalar skatt i landet du arbetar, men det kan finnas undantag.
     
  •  Du omfattas normalt av socialförsäkringen i det land där du arbetar. Om du är utsänd av en svensk arbetsgivare kan du behålla den svenska socialförsäkringen.
     
  •  Regler på arbetsmarknaden styrs ofta av lag, inte kollektivavtal. Ta reda på vad som gäller för semester och röda dagar, det skiljer sig mycket åt mellan olika länder.
     
  •  I vissa EU-länder kan du tillgodoräkna dig två år till din allmänna pension i Sverige.
     

UTANFÖR EU

  •  Tänk på att du inte tjänar in till svenska trygghetssystem under utlandsåren, vilket kan påverka ersättning vid arbetslöshet eller sjukdom och om du behöver åka hem till Sverige.
     
  • Sjukvård kan bli en dyr historia – säkerställ att du har en privat sjukförsäkring.
     
  • En medföljande partner, som är tjänstledig från sitt jobb, riskerar sämre löneutveckling, SGI och pension. Kontrollera vilka försäkringar som gäller dina medföljande familjemedlemmar.
     
  • Förutom en högre lön kan du förhandla till dig förmåner som fria hemresor, bostad eller ledighet på svenska helgdagar.
     
  • Det kan vara svårt att föra över pengar från vissa länder, exempelvis Kina. Kom överens med arbetsgivaren om att få delar av lönen insatt på ditt svenska bankkonto eller att pension betalas ut i Sverige.
Ledarskap

Efter 20 år i Indien: Volvo-chefen om nyckeln till att lyckas utomlands

Jonas Olsson har varit chef på Volvo Cars i Indien i 20 år – och startat två körer vid sidan av jobbet. Hans bästa råd till chefer utomlands: Skapa ett liv bortom arbetet för att bli en bättre ledare.
Torbjörn Tenfält Publicerad 16 september 2026, kl 06:01
Skapa en vardag utanför jobbet. Så lyder ett av Jonas Olsson råd till andra chefer som funderar på att jobba utomlands. Foto: Anna Rehnberg/Shutterstock

Första gången Jonas Olsson lämnade Göteborg för att börja arbeta som chef i Bangalore i södra Indien var 2006. Nu har det gått drygt 20 år och i dag leder han Volvo Cars kompetenscenter med cirka 300 anställda.

– Jag är ansvarig för att it-systemen och lösningarna är tillgängliga. En viktig del i jobbet är att se till att våra medarbetare har rätt förutsättningar och kompetens för att kunna göra ett bra jobb och utvecklas inom företaget.

Jonas Olsson framhåller betydelsen av att skapa en vardag utanför jobbet.

– Särskilt om man inte har familj är det annars risk att man lägger alldeles för mycket tid på arbetet.

Att förstå kulturen är en del av ledarskapet

Balanserar man sitt uppdrag med ett rikt socialt liv står man bättre rustad för att klara sitt ledarskap, menar Jonas Olsson. Han rekommenderar alla som fått en utlandstjänst att skapa en vardag utanför jobbet och undvika att bosätta sig där andra svenskar bor.

– För mig har det varit viktigt att inte bli fast i en expatkoloni. Jag vill se och uppleva det riktiga Indien. Då lär man sig seder och bruk och förstår sina medarbetares önskemål om att vara ledig från jobbet i samband med barnafödande, bröllop och begravningar.

Chefsrollen skiljer sig en hel del mellan Sverige och Indien.

– Här har rang och position ett helt annat värde. Det är chefens ord som gäller.

JONAS OLSSON

GÖR: Chef för Volvo Cars kompetenscenter i Bangalore som sköter bolagets affärskritiska it-lösningar.
ÅLDER: 49.
BOR: Bangalore i södra Indien.
FAMILJ: Föräldrar och släkt i Sverige. Extended family och tre katter i Indien.
DET BÄSTA MED ATT ARBETA I INDIEN: Kreativiteten, energin och känslan av ”nothing is impossible”.

Det hierarkiska ledarskapet var Jonas Olsson förberedd på, men inte på att han för att bli accepterad som chef också förväntades vara teknisk expert.

– I Indien är det en del i den naturliga karriärvägen. Du är först senior programmerare, därefter chef.

Jonas Olsson försöker påverka det synsättet genom att ingjuta mod hos medarbetarna, få dem att inse att de själva är tekniska experter och kan fatta många egna beslut.

– Här har funnits en oro för att göra fel och riskera att bli bestraffad. Min utgångspunkt är att om du gör fel ser vi till att man lär sig något av det så det inte blir fel igen.

Körsången blev vägen in i det indiska samhället

Innan Jonas Olsson inledde sin karriär i näringslivet studerade han vid musikhögskolan i Göteborg. Musikintresset har varit en viktig pusselbit när han skapat sin tillvaro i Indien. Han har startat två körer, en manskör och en damkör, med sammanlagt 50 sångare. De repeterar två gånger i veckan, har ett tiotal konserter per år och räknas i dag till de främsta körerna i Indien.

– Körsången är min sociala kontext utanför jobbet. Tack vare den har jag fått tillgång till ett fantastiskt nätverk och på det sättet har jag kunnat lära mig ännu mer om Indien.

Begränsat utrymme för ifrågasättande

Resorna med körerna har gett många inblickar i samhället. Till exempel besök i indiska skolor där lärarna ofta har en mycket auktoritär framtoning i undervisningen, som i sin tur formar framtidens chefer och medarbetare.

– Utrymmet för kritiskt tänkande och ifrågasättande är fortfarande väldigt begränsat på indiska arbetsplatser.

Hur får du till ett bra samspel med dina medarbetare?

– På stora bolag finns ibland en tanke om att vår kultur trumfar landets identitet, men så är det inte. Jag jobbar varje dag för att se till att de värden som Volvo Cars står för också är de som våra anställda uppvisar. Man måste förstå att det finns motsättningar och problem och inte ta något för givet.

JONAS BÄSTA RÅD: 

  • Skaffa en innehållsrik vardag utanför jobbet. Försök bli en del av det lokala sammanhang du lever i.
     
  • Ta vara på fördelarna av att bo i ett annat land. Se dig omkring. Respektera den kultur du valt att flytta till. Försök förstå varför saker fungerar på ett annat sätt.
     
  • Ha ett öppet sinne och inse att allt inte löses på samma sätt som i Sverige. Grubbla inte – det mesta går ändå inte att planera för.
     
  • Underhåll ditt professionella nätverk i Sverige.
Ledarskap

Chef i Italien – Språket viktigaste verktyg för att lyckas

Språket kan vara avgörande för chefer utomlands. För Jenny Rahm i Milano har italienskan blivit en nyckel till både ledarskap och relationer.
Torbjörn Tenfält Publicerad 16 september 2026, kl 05:58
En stunds småprat på det lokala kaféet ger Jenny Rahm energi inför arbetsdagen i Milano. Foto: Magnus Hartman

Jenny Rahm småpratar vant med personalen och gäster i det lokala kaféet på Via Santa Rita da Cascia i sydvästra Milano.

– Ett språk ger dig en ingång till kulturen. Det är inte nödvändigt att kunna italienska för att jobba som chef i Italien, men det underlättar. Här är det inte lika vanligt som i Sverige att folk kan engelska, säger hon.

Kursen i italienska på gymnasiet hemma i Östersund ledde till språkstudier i Perugia och en allt starkare önskan att leva i Italien.

– Jag kände att det är här jag vill vara. Många ser Italien som ett fantastiskt turistland, men det är också otroligt stimulerande att jobba här.

Jenny Rahm

GÖR: Chef på Mercuri International i Milano.
ÅLDER: 53.
BOR: Riva del Garda, norra delen av Gardasjön.
FAMILJ: Maken Roland och snart en goldendoodlevalp.
DET BÄSTA MED ATT ARBETA I ITALIEN: Människor är kreativa och lösningsorienterade.

Vägen till första jobbet gick via universitetsstudier i Salerno, strax söder om Neapel. Efter en examen i statsvetenskap flyttade hon till Milano och konsultbolaget Deloitte. Där stannade hon i fyra år innan hon år 2004 bytte till Mercuri International och tre år senare blev företagets landschef i Italien.

Kontoret ligger på tredje våningen i ett av de stora kontorshusen längs gatan. Milano växer och här är hyrorna lite lägre än inne i centrala staden.

– Det finns många fördomar om italienare som slarviga och försenade och att det är utbredd korruption. Jag har aldrig stött på något sådant, folk är väldigt punktliga och duktiga. Jag gillar också att det kan gå ganska fort. Har man en idé kan man snart verkställa den.

I Italien väntar medarbetarna på chefen

I Italien är ledarskap inte prioriterat på samma sätt som i Sverige, förklarar Jenny Rahm. Hon tror att det beror på den hierarkiska organisationen på många arbetsplatser. I de uppdrag som hon och hennes 20 medarbetare anlitas för ser hon ofta ett behov av att utveckla ledarskapet.

– Vi jobbar mycket med säljorganisationer. Ska man få den att arbeta mot nya mål måste vi ha med oss cheferna.

Den respekt för auktoritet som ofta präglar italienska arbetsplatser gör att det inte är någon större skillnad om chefen är man eller kvinna, menar Jenny Rahm.

– Det viktiga som chef är att vara tydlig med förväntningar, beslut och våga ta plats. Samtidigt uppskattar mina medarbetare att jag visar dem tillit och litar på att de gör det de ska.

JENNYS BÄSTA RÅD: 

  • Var nyfiken på skillnader i stället för att jämföra med hemma.
     
  • Anpassa ditt ledarskap utan att kompromissa med dina värderingar.
     
  • Var öppen för med flexibla anställningsförhållanden. Lita på din magkänsla.
     
  • Att kunna det inhemska språket är inte nödvändigt, men viktigare i ett land där inte engelska är så utbrett.
     
  • Ta inte för givet att frågor, idéer eller problem kommer upp av sig själva. Fråga aktivt. Tolka inte tystnad som samtycke.