Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Algoritmen - chefens bästa vän?

En studie från det amerikanska universitetet MIT visar att människor i vissa sammanhang föredrar att arbetsledas av en robot, framför en mänsklig chef. Robotchefen styrde teamet effektivare och ”förstod” sina medarbetare bättre. Mjukvarurobotar ger samtidigt bättre affärsbeslut, visar andra studier. Är den smarta algoritmen den nya chefens bästa vän?
Gabriella Westberg Publicerad
humanoiden Pepper
Är humanoiden Pepper chefens nya bästa vän? Koji Sasahara/AP/TT

Experimentet vid MIT rörde en mindre projektgrupp om tre, där projektledaren var helt eller delvis automatiserad, alternativt en fullt analog människa. Det visade sig att medarbetarna hellre tog order från en robot än från en mänsklig chef och att roboten styrde gruppen mot effektivare produktivitet. Deltagarna i experimentet uppgav också att roboten ”förstod” dem bättre, enligt Business Insider.

MIT-forskarna drog ett antal slutsatser av studien, bland annat att människor vill vara delaktiga i beslut, men helst slippa alla administrativa och vardagliga beslut som också kommer med ledarskapet.

Det innebär inte att en robot nödvändigtvis ska ersätta chefen, menar Matthew Gombolay som lett studien, men att en klok chef kan dra nytta av att en algoritm faktiskt ofta är bättre på att delegera, schemalägga och koordinera uppgifter.

Alltså typiskt regelbaserade uppgifter som är viktiga för medarbetarna men som många chefer tenderar att skjuta på framtiden för att istället prioritera de större och hårdare  frågorna. 

I en annan undersökning, gjord av bemanningsföretaget Manpower, uppger varannan att de ser fram emot att deras arbetsuppgifter automatiseras. Allra mest positiva är cheferna, som ser digitaliseringen som ett sätt att effektivisera arbetsdagen.  

Mjukvarurobotar i kombination med insamling av data ger också bättre underbyggda affärsbeslut, enligt en amerikansk undersökning där 537 affärs- och IT-ansvariga beslutsfattare inom en mängd olika sektorer som bank, finans, försäkring, vård, läkemedel etcetera tillfrågats. 

Många chefer utmanas i dag av att behöva leda globala team. Andra jobbar i aktivitetsbaserade kontor där man inte alltid vet var medarbetarna befinner sig. Med hjälp av digitala stämpelklockor och lokaliseringsappar kan chefen ändå följa hur och varifrån medarbetarna jobbar.  

- Vi har jobbat mycket med distansledarskap och försökt lösa utmaningarna med att coacha och ge feedback när man inte har sina medarbetare på samma plats, berättar Pierre Lindmark, som är en av grundarna av det svenska digitala verktyget Winningtemp. 

Winningtemp följer individens och gruppens arbete i projekt och mot uppställda mål och bryter in i realtid med frågor till medarbetarna: hur går det? Känns den här uppgiften meningsfull? Känner du arbetsglädje?  Känns målet vi jobbar mot relevant? 

Hård data från pågående projekt, ekonomiska rapporter etcetera kan samlas in tillsammans med mjuka data från medarbetarnas feedback och stämmas av mot uppställda mål.

Den mänskliga chefen kan i praktiken följa det hela på distans från sin mobil. Dit skickas också påminnelser med push-avisering och uppmaningar om att hålla veckovisa avstämningsmöten - som till exempel kan hållas via Skype eller motsvarande tjänst för den som leder på distans.

Det Pierre Lindmark och hans kollega Mathias Hansson vill med Winningtemp är att skapa en agil målhantering, som genom uppföljning och återkoppling ska bidra till en stärkt vi-känsla och bättre arbetsglädje. Det vill säga, låta algoritmen göra en del av chefens jobb.

Vaksam med data

Som med alla tjänster som samlar in användardata bör man vara vaksam så att det inte tippar över till otillbörlig övervakning.

Även om det delvis är möjligt att använda tjänsten så, är inte syftet med Winningtemp är att kontrollera medarbetarnas prestationer, försäkrar Pierre Lindmark.

Den ”mjuka” data, där man uppger sådant som arbetsglädje och meningsfullhet, kan chefen bara se på gruppnivå, inte på individnivå.

Den andra delen visar däremot på hur nära målet individen och gruppen kommit och innebär alltså en slags prestationsmätning.

- Min erfarenhet är att prestation är något man vill visa andra. Men medarbetaren kan också välja om gruppen ska se ett individuellt mål, säger Pierre Lindmark. 

Läs mer om vad man bör tänka på när stora mängder data samlas in, på Datainspektionens hemsida

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.