Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

5 heta ledarstilar

Agilt, coachande, situationsanpassat, lean, värdebaserat och kommunikativt. Trenderna inom ledarskap skiftar snabbt. Vad innebär de olika metoderna? För vem passar de? Vilka för- och nackdelar finns? Här är de fem populäraste ledarstilarna just nu!
Publicerad 2 mars 2017, kl 07:05
Björn Larsson Ask/TT
Jan Carlzon förändrade synen på ledarskap i Sverige under 80-talet. Här i mitten av 90-talet. Björn Larsson Ask/TT

Ledarskapstrenderna kommer och går. Det kan vara svårt att hänga med i svängarna bland olika stilar, modeord och managementkoncept.

Läs mer: Alla har en åsikt om chefen

I Sverige kom den stora ledarskapsboomen i början av 80-talet. Då inleddes ett paradigmskifte med SAS:s dåvarande koncernchef Jan Carlzon inom svenskt ledarskap. Med buller och bång plattade Carlzon ut organisationen, skapade delaktiga medarbetare, närvarande chefer och satte kunden i fokus. År 1985 skrev han ”Riv pyramiderna” och sedan dess har ingenting varit sig likt. Boken blev en internationell managementklassiker och Sveriges mest sålda ledarskapsbok någonsin.

Jan Carlzon citerade Ingmar Bergmans devis ”Ledarskap är att ge människor en roll i ett sammanhang som är större än de själva”. Och i den andan rev Janne Carlzon inte bara pyramiderna utan även synen på dåtidens chefer och banade vägen för framtidens ledare.

– En chef är en position i en hierarki. En ledare är däremot en person som inger förtroende. Men det är en glidande skala mellan att vara chef och ledare, säger Kjell Lindström, föreläsare, författare och vd för kunskapsföretaget Noden.

Läs mer: 5 vanliga chefsmyter

Med den nya synen på ledarskap på 80-talet kom också en flod av managementkoncept för att drilla och utveckla människor att leda organisationer och företag. Det  är något som har fortsatt med oförminskad styrka i snart 40 år även om trenderna oupphörligen förändras i takt med samtiden.

 

Coachande ledarskap

Bakgrund: Har sina rötter i sportvärlden där coachen hjälper idrottsutövaren att vässa sina prestationer och nå sina mål. Ordet kommer ursprungligen från ungerskan och betyder vagn (från byn Kocs), vilket i förlängningen innebär att ta personer från en punkt till en annan. Inom ledarskap har det coachande förhållningssättet varit den förhärskande metoden i flera år. Det kom stort efter millennieskiftet men fick sig en snyting efter debatten om Arbetsförmedlingens coacher. Nu börjar populariteten plana ut något.

Vad går det ut på? Att stötta medarbetaren att hitta egna lösningar och få motivation. Den coachande ledaren ger inte råd eller säger ”Gör så här”, utan finns i stället till hands som ett bollplank. Hen lyssnar efter medarbetarens inneboende kunskap och idéer. Genom frågor och samtal förs medarbetaren till sina mål. Det är en informell ledarfilosofi med utgångspunkt i individens eller medarbetarens egen vilja till lärande och utveckling.

Vem/vilka passar det? Människor med självständiga jobb som själva har frihet att fatta beslut och sätta sina egna mål.

Fördelar: Skapar engagemang, är demokratiskt och ickehierarkiskt. Både chefen och medarbetaren vet bäst. Har en positiv syn på människan och hennes inneboende resurser. Självgående och självständiga medarbetare ger chefen mer tid att planera långsiktigt.

Nackdelar: Passa inte organisationer där det mesta är uppstyrt och planlagt. Personorienterat vilket kan innebära att helhetsperspektivet missas. Samtalen tar tid.

Kan uppfattas som flummigt och skapa irritation över otydlighet om ledaren hela tiden bollar tillbaka frågan till medarbetaren; vad tycker du själv?

 

Situationsanpassat ledarskap

Bakgrund: Kom redan i slutet av 60-talet, rönte stort intresse på 80-talet och har nu fått en revival.

Vad går det ut på? Ledaren anpassar och växlar snabbt sin ledarskapsstil till olika situationer och personer, precis som namnet antyder. Det finns fyra typer av stilar:

Instruerande: Hög grad av detaljstyrning, instruktioner och tät uppföljning. Tonvikt på struktur. Lämpligt när medarbetarna saknar erfarenhet eller kompetens för uppgiften eller där arbetsgruppen är ny.

Deltagande: Ledare och medarbetare fattar beslut tillsammans. Stödjande ledarskap. Lämplig ledarstil när uppgifterna bygger på samarbete och medarbetarna är erfarna.

Delegerande: Beslutsfattande och genomförande delegeras till gruppen eller enskilda. Lämpligt när du leder medarbetare som är självgående, erfarna och kunniga inom områden som kräver självständigt arbete och mindre samarbete.

Rådgivande: Ledaren tar besluten, informerar medarbetarna och stöttar genom konkreta råd. Lämplig när du har oerfarna men kompetenta medarbetare. Ledaren ger ramar och strukturer tills medarbetaren blivit varm i kläderna.

Vem/vilka passar det? För företag och personer i förändring som behöver flexibilitet och snabba ryck.

Fördelar: Anpassas efter organisationens och medarbetarnas mognads- och kunskapsnivå. Chans till skräddarsydda lösningar.

Nackdelar: Ställer höga krav på ledarens förmåga att tolka och läsa av personer och situationer.  Risk för felbedömningar och att medarbetare känner sig missförstådda.

Tungrott för chefen som ständigt måste vara flexibel.

 

Agilt ledarskap

Bakgrund: Uppstod i IT-branschen 2001 som en motreaktion mot långsamma och formella metoder, exempelvis ”vattenfallsmetoden” (där utvecklingen sker som ett flöde nedåt genom olika faser). Engelskans agility betyder vighet, kvickhet på svenska. Är just nu den hetaste ledarskapstrenden.

Vad går det ut på? Att snabbt kunna anpassa sig efter omvärldens svängningar. Mål, visioner och kommunikation är viktigare än detaljer och formaliteter. Processen beskrivs ofta genom scheman som löpande utvärderas och förbättras. Fokus är hela tiden riktat framåt i tiden och det är minst lika viktigt vilka krav företagets kunder kommer att ha i framtiden som vilka krav de har nu. Medarbetare och kunder står i centrum.

Lean är en agil metod som kommer från bilindustrin. Förknippas med massproduktion, effektivitet och minskade kostnader. 

Scrum är en annan agil metod som används främst för systemutveckling. Fokuserar på vad som ska utvecklas snarare än hur.

Vem/vilka passar det? Snabbrörliga och kundanpassade organisationer. Kräver hög grad av engagemang och hög flexibilitet.

Fördelar: Passar den föränderliga samtiden. Rollen som ledare är mindre framträdande, teamet har mer ansvar. Gillar du att jobba med tydliga mål och att växa på ett sätt som passar ett lättrörligt företag kommer du att känna dig hemma.

Nackdelar: Rollen som ledare är mindre framträdande, teamet har mer ansvar. Många möten. Ibland brist på långsiktig planering. Kan avfärdas som en modetrend. Slimmade arbetsplatser ökar stressen.

 

Kommunikativt/pedagogiskt ledarskap

Bakgrund: Kom stort på 90-talet och har nu åter väckt intresse.

Vad är det: Ett förhållningssätt mer än en ledarstil. Till motsats mot toppstyrda organisationer krävs allas medverkan och att företaget lyssnar på och har förtroende för personalens åsikter. Bra kommunikation mellan medarbetare, ledning och intressenter är själva förutsättningen för modellen - och för att företaget ska bli framgångsrikt. 

För vem passar det: Komplexa organisationer som vill vässa ledare och medarbetare att nå målen. 

Fördelar: Skapar delaktighet och engagemang. Kan leda till en dynamisk arbetsplats. Passar dagens informationssamhälle där det finns olika plattformar att föra fram information och budskap. Kan ge stort genomslag.

Nackdelar: Fordrar fingertoppskänsla och att kunna sålla information, annars risk för felbedömningar. Kan leda till långbänkar och många möten. I värsta fall ”mycket snack och lite verkstad”.

 

Värdebaserat ledarskap

Bakgrund: Har likheter med vad som på 80-talet kallades kreativt ledarskap. Den hetaste managementtrenden just nu.

Vad är det: Att hitta organisationens eller företagets unika värden. Nyckelord är  bland annat DNA och kärnvärden. Ledaren är en förebild som själv lever sina värden. Tillit är viktigt.

För vem passar det: Företag eller organisationer i förändringsprocess som vill bryta med en gammal kultur och staka ut en ny kurs framåt. Bygger på långsiktighet och lämpar sig mindre bra för korta projekt.

Fördelar: Bygger på en sammanhållning där medarbetare och chefer håller ihop och skapar en ”tribe” runt gemensamma värden. Engagemang, stor gemenskap och trivsel.

Nackdelar: Toppstyrt, litet utrymme för ifrågasättande. Kan bli flummigt och oprecist.

Källa: Kjell Lindström, Noden.

Läs mer: Varför ska chefen gå på kurs?

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

 

Gertrud Dahlberg

Ledarskapstoppen

Hetast: Värdebaserat och agilt.

På väg ned: Coachande.

Uppstickare: Situationsanpassat.

Bubblare: Kommunikativt/pedagogiskt.

Kjell Lindström, Noden.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.