Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

5 heta ledarstilar

Agilt, coachande, situationsanpassat, lean, värdebaserat och kommunikativt. Trenderna inom ledarskap skiftar snabbt. Vad innebär de olika metoderna? För vem passar de? Vilka för- och nackdelar finns? Här är de fem populäraste ledarstilarna just nu!
Publicerad
Björn Larsson Ask/TT
Jan Carlzon förändrade synen på ledarskap i Sverige under 80-talet. Här i mitten av 90-talet. Björn Larsson Ask/TT

Ledarskapstrenderna kommer och går. Det kan vara svårt att hänga med i svängarna bland olika stilar, modeord och managementkoncept.

Läs mer: Alla har en åsikt om chefen

I Sverige kom den stora ledarskapsboomen i början av 80-talet. Då inleddes ett paradigmskifte med SAS:s dåvarande koncernchef Jan Carlzon inom svenskt ledarskap. Med buller och bång plattade Carlzon ut organisationen, skapade delaktiga medarbetare, närvarande chefer och satte kunden i fokus. År 1985 skrev han ”Riv pyramiderna” och sedan dess har ingenting varit sig likt. Boken blev en internationell managementklassiker och Sveriges mest sålda ledarskapsbok någonsin.

Jan Carlzon citerade Ingmar Bergmans devis ”Ledarskap är att ge människor en roll i ett sammanhang som är större än de själva”. Och i den andan rev Janne Carlzon inte bara pyramiderna utan även synen på dåtidens chefer och banade vägen för framtidens ledare.

– En chef är en position i en hierarki. En ledare är däremot en person som inger förtroende. Men det är en glidande skala mellan att vara chef och ledare, säger Kjell Lindström, föreläsare, författare och vd för kunskapsföretaget Noden.

Läs mer: 5 vanliga chefsmyter

Med den nya synen på ledarskap på 80-talet kom också en flod av managementkoncept för att drilla och utveckla människor att leda organisationer och företag. Det  är något som har fortsatt med oförminskad styrka i snart 40 år även om trenderna oupphörligen förändras i takt med samtiden.

 

Coachande ledarskap

Bakgrund: Har sina rötter i sportvärlden där coachen hjälper idrottsutövaren att vässa sina prestationer och nå sina mål. Ordet kommer ursprungligen från ungerskan och betyder vagn (från byn Kocs), vilket i förlängningen innebär att ta personer från en punkt till en annan. Inom ledarskap har det coachande förhållningssättet varit den förhärskande metoden i flera år. Det kom stort efter millennieskiftet men fick sig en snyting efter debatten om Arbetsförmedlingens coacher. Nu börjar populariteten plana ut något.

Vad går det ut på? Att stötta medarbetaren att hitta egna lösningar och få motivation. Den coachande ledaren ger inte råd eller säger ”Gör så här”, utan finns i stället till hands som ett bollplank. Hen lyssnar efter medarbetarens inneboende kunskap och idéer. Genom frågor och samtal förs medarbetaren till sina mål. Det är en informell ledarfilosofi med utgångspunkt i individens eller medarbetarens egen vilja till lärande och utveckling.

Vem/vilka passar det? Människor med självständiga jobb som själva har frihet att fatta beslut och sätta sina egna mål.

Fördelar: Skapar engagemang, är demokratiskt och ickehierarkiskt. Både chefen och medarbetaren vet bäst. Har en positiv syn på människan och hennes inneboende resurser. Självgående och självständiga medarbetare ger chefen mer tid att planera långsiktigt.

Nackdelar: Passa inte organisationer där det mesta är uppstyrt och planlagt. Personorienterat vilket kan innebära att helhetsperspektivet missas. Samtalen tar tid.

Kan uppfattas som flummigt och skapa irritation över otydlighet om ledaren hela tiden bollar tillbaka frågan till medarbetaren; vad tycker du själv?

 

Situationsanpassat ledarskap

Bakgrund: Kom redan i slutet av 60-talet, rönte stort intresse på 80-talet och har nu fått en revival.

Vad går det ut på? Ledaren anpassar och växlar snabbt sin ledarskapsstil till olika situationer och personer, precis som namnet antyder. Det finns fyra typer av stilar:

Instruerande: Hög grad av detaljstyrning, instruktioner och tät uppföljning. Tonvikt på struktur. Lämpligt när medarbetarna saknar erfarenhet eller kompetens för uppgiften eller där arbetsgruppen är ny.

Deltagande: Ledare och medarbetare fattar beslut tillsammans. Stödjande ledarskap. Lämplig ledarstil när uppgifterna bygger på samarbete och medarbetarna är erfarna.

Delegerande: Beslutsfattande och genomförande delegeras till gruppen eller enskilda. Lämpligt när du leder medarbetare som är självgående, erfarna och kunniga inom områden som kräver självständigt arbete och mindre samarbete.

Rådgivande: Ledaren tar besluten, informerar medarbetarna och stöttar genom konkreta råd. Lämplig när du har oerfarna men kompetenta medarbetare. Ledaren ger ramar och strukturer tills medarbetaren blivit varm i kläderna.

Vem/vilka passar det? För företag och personer i förändring som behöver flexibilitet och snabba ryck.

Fördelar: Anpassas efter organisationens och medarbetarnas mognads- och kunskapsnivå. Chans till skräddarsydda lösningar.

Nackdelar: Ställer höga krav på ledarens förmåga att tolka och läsa av personer och situationer.  Risk för felbedömningar och att medarbetare känner sig missförstådda.

Tungrott för chefen som ständigt måste vara flexibel.

 

Agilt ledarskap

Bakgrund: Uppstod i IT-branschen 2001 som en motreaktion mot långsamma och formella metoder, exempelvis ”vattenfallsmetoden” (där utvecklingen sker som ett flöde nedåt genom olika faser). Engelskans agility betyder vighet, kvickhet på svenska. Är just nu den hetaste ledarskapstrenden.

Vad går det ut på? Att snabbt kunna anpassa sig efter omvärldens svängningar. Mål, visioner och kommunikation är viktigare än detaljer och formaliteter. Processen beskrivs ofta genom scheman som löpande utvärderas och förbättras. Fokus är hela tiden riktat framåt i tiden och det är minst lika viktigt vilka krav företagets kunder kommer att ha i framtiden som vilka krav de har nu. Medarbetare och kunder står i centrum.

Lean är en agil metod som kommer från bilindustrin. Förknippas med massproduktion, effektivitet och minskade kostnader. 

Scrum är en annan agil metod som används främst för systemutveckling. Fokuserar på vad som ska utvecklas snarare än hur.

Vem/vilka passar det? Snabbrörliga och kundanpassade organisationer. Kräver hög grad av engagemang och hög flexibilitet.

Fördelar: Passar den föränderliga samtiden. Rollen som ledare är mindre framträdande, teamet har mer ansvar. Gillar du att jobba med tydliga mål och att växa på ett sätt som passar ett lättrörligt företag kommer du att känna dig hemma.

Nackdelar: Rollen som ledare är mindre framträdande, teamet har mer ansvar. Många möten. Ibland brist på långsiktig planering. Kan avfärdas som en modetrend. Slimmade arbetsplatser ökar stressen.

 

Kommunikativt/pedagogiskt ledarskap

Bakgrund: Kom stort på 90-talet och har nu åter väckt intresse.

Vad är det: Ett förhållningssätt mer än en ledarstil. Till motsats mot toppstyrda organisationer krävs allas medverkan och att företaget lyssnar på och har förtroende för personalens åsikter. Bra kommunikation mellan medarbetare, ledning och intressenter är själva förutsättningen för modellen - och för att företaget ska bli framgångsrikt. 

För vem passar det: Komplexa organisationer som vill vässa ledare och medarbetare att nå målen. 

Fördelar: Skapar delaktighet och engagemang. Kan leda till en dynamisk arbetsplats. Passar dagens informationssamhälle där det finns olika plattformar att föra fram information och budskap. Kan ge stort genomslag.

Nackdelar: Fordrar fingertoppskänsla och att kunna sålla information, annars risk för felbedömningar. Kan leda till långbänkar och många möten. I värsta fall ”mycket snack och lite verkstad”.

 

Värdebaserat ledarskap

Bakgrund: Har likheter med vad som på 80-talet kallades kreativt ledarskap. Den hetaste managementtrenden just nu.

Vad är det: Att hitta organisationens eller företagets unika värden. Nyckelord är  bland annat DNA och kärnvärden. Ledaren är en förebild som själv lever sina värden. Tillit är viktigt.

För vem passar det: Företag eller organisationer i förändringsprocess som vill bryta med en gammal kultur och staka ut en ny kurs framåt. Bygger på långsiktighet och lämpar sig mindre bra för korta projekt.

Fördelar: Bygger på en sammanhållning där medarbetare och chefer håller ihop och skapar en ”tribe” runt gemensamma värden. Engagemang, stor gemenskap och trivsel.

Nackdelar: Toppstyrt, litet utrymme för ifrågasättande. Kan bli flummigt och oprecist.

Källa: Kjell Lindström, Noden.

Läs mer: Varför ska chefen gå på kurs?

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

 

Gertrud Dahlberg

Ledarskapstoppen

Hetast: Värdebaserat och agilt.

På väg ned: Coachande.

Uppstickare: Situationsanpassat.

Bubblare: Kommunikativt/pedagogiskt.

Kjell Lindström, Noden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.