Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Släpp ut härskarteknikerna i ljuset!

I första numret av Kollega i år skrev jag om härskar­teknik i min välkomstspalt. När tidningen landade i era brevlådor översköljdes redaktionen av positiv respons från er läsare. Många av er tackade för att vi valt att ta upp ämnet, några av er delade med er av egna erfarenheter som gjort arbetslivet svårare att hantera. Flera läsare bad också att vi skulle skriva mer om ämnet och det gör vi därför i detta nummer.
Susanna Lundell Publicerad

Och det visar sig att er spaning om att ämnet är ange­läget stämmer. Tre av fyra tjänstemän vittnar om att de har blivit utsatta för härskarteknik, visar Kollegas undersökning. Fler än var tredje säger att härskartekniker finns på deras arbetsplats i dag. Intressant är att fler kvinnor än män säger sig ha blivit utsatta för härskartekniker på jobbet.
Härskartekniker frodas också i miljöer där feedback lyser med sin frånvaro. Att aktivt jobba med konstruktiv kritik på arbetsplatserna är därför ett sätt att stävja härskarnas möjligheter till maktutövning.
För fenomenet är vanligt och kan behöva stöta på patrull.

Undersökningen visar också att många medger att de själva - utan att vara medvetna om det i stunden - har utsatt kollegor för härskartekniker. Att skydda sig helt mot att utsättas blir då svårt, för att inte säga omöjligt. Vad vi alla däremot kan hjälpas åt med är att göra varandra medvetna om problemet när det sker. Att visa att vi ser problemet och att det inte känns okej kan göra det mindre vanligt på våra arbetsplatser. Släpp ut trollen i ljuset helt enkelt och kanske ska du börja med dig själv.

Har du som jobbat i många år på din arbetsplats någon gång sagt till en nyanställd kollega med en suck att "det där har vi redan testat tusen gånger", eller "du som gör så gott kaffe kan väl sätta på en kanna" till den som alltid fixar kaffet. Kanske är det dags att fundera över om du alltid måste kolla mobilen eller svara i telefonen när chefen har morgonmöte.

Men det finns hopp om en bättre arbetsmiljö på våra arbets­platser. En ljusglimt i undersökningen är nämligen att nästan var fjärde som svarat tror att de skulle våga säga ifrån om de själva eller en kollega utsätts för härskarteknik. För dig som är osäker på hur du ska tackla härskarens olika skepnader har vi också tagit fram de bästa tipsen. Vi hoppas att du med dessa verktyg ska klara dig undan bättre nästa gång du drabbas av härskaren på just din arbets­plats.

Så vad blir ditt svar nästa gång någon säger: du som är så duktig på att skriva protokoll kan väl vara sekreterare på mötet. Ja eller nej?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

Därför ska du bry dig om fängslade journalister

Att en svensk journalist fängslas i Turkiet är väl inget som gemene man behöver bry sig om? Jo, i allra högsta grad – det påverkar allas våra demokratiska rättigheter.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 12 maj 2025, kl 06:00
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Ingen rök utan eld, brukar man ju säga. Men när det gäller journalisten Joakim Medin som sedan en tid tillbaka sitter i ett turkiskt högsäkerhetsfängelse så är det faktiskt just så – det ryker helt utan eld. För det enda han har gjort är att ägna sig åt journalistiskt arbete, och det han har skrivit är publicerat inom Sverige. Han har inte brutit mot några lagar som gäller här.

Men nu står han anklagad för brott som kan ge många års fängelse i Turkiet. Det sägs att han varit aktivist och tagit politisk ställning, men det han anklagas för handlar till exempel om att han intervjuat personer från organisationer som fått terrorstämpel. En journalist måste kunna intervjua även sådana människor, det betyder inte att reportern instämmer i intervjupersonens åsikter.

Som Joakim Medin själv skrev på en lapp inifrån fängelset: Journalistik är inte ett brott, inte i något land.

Stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns.

Varför ska du som läser den här spalten bry dig om det här? Är inte det en fråga enbart av intresse för medierna? Nej, för ett angrepp på journalistik är ett angrepp på demokratin. Det är journalister och fackligt aktiva som tystas först i odemokratiska samhällen. Men det stannar inte där, det påverkar yttrandefriheten för alla. Det leder till förtryck av människor som tycker annorlunda än de som styr, vilket i sin tur leder till självcensur.

Vissa skulle invända att det är journalisterna själva som ägnar sig åt censur, eftersom media inte alltid rapporterar om allt. Men där måste man komma ihåg att journalister bara kan berätta sådant som är bekräftat sant, det går inte att skriva när något endast är rykten. Så även om du irriterar dig på medierna ibland, stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns. Ett samhälle av rädsla och tystnad.