Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

»Att unga inte bryr sig om facket är en myt«

Värva en kollega. Fler medlemmar ger ökad styrka. Då blir det också lättare att stötta varandra och att matcha arbetsgivaren. Här ligger den stora utmaningen för Unionen.
Tommy Zetterwall Publicerad

Det är en god affär att gå med. Det inser du snabbt om du kommer på kant med arbetsgivaren och behöver Unionens stöd. Blåst på lönen, sexuellt trakasserad, utmanövrerad på jobbet, arbetsskadad utan ersättning. Våra rubriker visar att du står dig slätt på egen hand.

Ofta kan klubben hjälpa till, ta matchen med ledningen och ordna en vettig lösning. Men fyra av tio medlemmar har inget ombud på arbetsplatsen. Då är det arbetskamrater, regionkontoren eller ytterst förbundet centralt som får rycka in. Driver du en rättslig process, via jurister på stan, tickar taxametern snabbt iväg. Unionens rättshjälp ingår i medlemskapet.

Vi har visat att kollektivavtal gör skillnad. I snitt runt 80?000 kronor om året enligt beräkningar av facketforandras.nu.

Guldkant på tillvaron, så beskrev Dan Svensson att han kunde vara hemma med Malve tack vare avtalets föräldralön. En upprättelse och en miljon i ersättning blev resultatet för Christer Olsson. Att gå med i facket var bästa försäkring han tagit, sa han. Garantin i avtalet blev räddningen för Per-Erik Sandberg sedan arbetsgivaren struntat i att betala pensionspremien. Nu förlorar han ingen pension. Det är några exempel vi tagit upp.

Visst, villkoren gäller för alla. Men avtalen förhandlas fram av facket. Och när förhandlarna lyckas bra är det ofta tack vare att många är med, sätter tryck på arbetsgivaren och är beredda att ta strid. Mycket återstår, 15 procent av Unionens medlemmar jobbar på arbetsplatser utan avtal.

Det är tufft, även med avtal. Det visade vår webbenkät om inflytandet över lönesättningen. Ofta dikterar chefen villkoren, utan att vare sig facket eller den enskilde får något att säga till. Hela 70 procent av kvinnorna och drygt hälften av männen upplever att de haft litet eller inget inflytande alls över sin lönesättning. Det duger inte. 

Förlorar du jobbet är du ännu mer utlämnad. Upp emot varannan arbetslös står helt utan a-kassa. A-kassans maxersättning på 11?000 i månaden, netto, är en usel krockkudde. Men tack vare Unionens inkomstförsäkring får du utfyllnad upp till 80 procent av inkomster upp till 36?000 kronor. Med en frivillig premie på en hundring säkrar du den här nivån ända upp till löner på 80?000 kronor.

Visst, det kostar en slant. Fackavgiften ligger på 225 kronor i månaden för de allra flesta. Till detta kommer a-kass-an och en smärre klubb-
avgift. Men vad kostar inte bil- eller hemförsäkringen? Eller minsta utbildning du betalar ur egen ficka? Via Unionen kan du förutom allt stöd i tuffa lägen gå kurser, få pengar till studiematerial och coachas i din karriär.

En halv miljon är med i världens största tjänstemannafack. Det imponerar på många. Men det är inte bara storleken som avgör. Är många med på samma jobb ökar styrkan. Det gäller att få med cheferna och de välutbildade.

Många unga är svårflörtade. Men att de inte bryr sig om facket är en myt. Det är viktigt med starka fackföreningar, svarade varannan mellan 18 och 30 år i en enkät Swedbank och Öhrlings lät göra härom året. Sex av tio ansåg, föga förvånande, att facket måste förändras. De flesta ville vara med i ett stort förbund och i topp bland frågorna kom jämställdhet och kamp mot diskriminering.

Det hänger på oss redan "frälsta" att få fler att inse nyttan. Kanske trodde någon att nya arbetsmarknadsministern, som kommer ur de fackliga leden, skulle kratta manegen. Knappast, politiken ligger fast. Fackförbunden får se till att vara attraktiva och sälja in sig bättre om de inte vill tappa medlemmar, säger hon.

Ge fakta och berätta, råder Lena Figoni på Telia Sonera, som värvat flera hundra medlemmar och i somras fick utmärkelsen Årets värvare av Unionen.

Att locka med avgiften eller lova guld och gröna skogar är det värsta hon vet. Det är bara att instämma. Låt verkligheten tala. Den som står utanför går miste om mycket.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

När AI särskriver blir jag en bakåtsträvare

Ständig förändring är vår tids mantra. Att testa nytt är bra och nödvändigt, det går inte an att vara en bakåtsträvare. Fast lite kanske?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 3 februari 2025, kl 05:55
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Vi arbetar agilt – är i ständig förändring. Så ska man säga och göra i dagens arbetsliv. Annars framstår man som en bakåtsträvare, och med viss rätt eftersom de flesta branscher förändras snabbt i dessa digitala tider. Ta bara AI-verktygen som redan är en realitet men ändå bara i början av utvecklingen.

Vi testar! Så säger vi när vi ska införa något nytt på jobbet. Och det är ju bra. Men för att på riktigt våga prova måste det finnas utrymme för att misslyckas. Finns det?

Nja, inte av sig självt i alla fall. Det är nämligen djupt rotat i oss människor att undvika att göra fel, vi är rädda att behöva möta skammen. Därför måste vi prata mer om motgångarna. Det tipset ger ledarskapsutvecklaren Loa Lava Brynjulfsdotter och hennes tips inspirerade mig att formulera ett nyårslöfte. Jag brukar egentligen inte ge några längre, förutom ”jag ska använda läppstift oftare”. Men nu har jag lagt till ett för 2025. Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det för att bidra till avdramatisering av motgångar. Välkommen att hänga på om du vill!

Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det

Apropå förändring. Jag läste att cirka hälften texterna på plattformen Linkedin kommit till med hjälp av AI-verktyg, till exempel chatGPT. Nog är det en smula omvälvande att vi snart inte vet vem som skrivit?

Inte ens missarna behöver vara mänskliga. Jag tänkte annars att vi i denna nya tid skulle bli lite glada över grammatiska fel, då vet vi säkert att det finns en människa bakom texten. Men tji fick jag. För nu har stavningskontrollsprogrammen som finns i datorn och mobilen börjat särskriva, alltså dela upp vissa sammansatta ord som absolut inte ska delas upp. Jag tror bestämt att jag känner en liten, liten bakåtsträvan komma krypande.