Annons
Annons
  • Arbetsgivarna möter ofta krav på högre löner med hot om nedläggning eller flytt av verksamheten, enligt Unionen. Illustration: Linnea Blixt

Låga löner på callcenter: "Det är en riktig pisslön"

Publicerad 9 september 2021, kl 07:04

I callcenterbranschen tjänar anställda hälften så mycket som en genomsnittlig medlem i Unionen. Även trotjänare och de som presterar på topp har låga löner. Nu vill till och med arbetsgivarna se en ny lönemodell.

Exakt 41 370 kronor var medellönen bland Unionens närmare 600 000 yrkesverksamma medlemmar förra året. Men det finns yrkesgrupper inom förbundet som bara kan drömma om en inkomst på den nivån.

I callcenterbranschen tjänar tjänstemännen i snitt 26 000 kronor i månaden, enligt Unionens lönestatistik. Men då är all personal – även chefer och personer med mer kvalificerade arbetsuppgifter – inkluderad. För de som arbetar med kundtjänst och support är lönerna betydligt lägre än så – även för dem som varit anställda i över tio år.

Arbetsgivarna använder nämligen avtalens lägsta tillåtna löner, de så kallade lägstalönerna, som tak. Det innebär att en nyanställd tjänsteman går in på lägstalönen, oavsett ålder och erfarenhet, vilket enligt det nya callcenteravtalet innebär 21 320 kronor. För den som ännu inte fyllt 24 år är lägstalönen ännu lägre – 18 400 kronor.

Arvid Taawo, som jobbar med teknisk support på ett callcenter i Umeå, har starka åsikter om lönenivån.

– Det är en riktig pisslön, inte värdig att leva på. Min ekonomi bygger på att jag bor och äter billigt, att spara är omöjligt. Min arbetsgivare har dessutom satt i system att göra alla nyanställningar till 80 procent, så med OB brukar jag få ut cirka 14 000 kronor, säger han.

Trots att kollektivavtalet för branschen har funnits i 20 år ligger lönerna fortfarande mycket lägre än på andra områden.

– Många har det som sitt första jobb och få planerar att stanna kvar, då engagerar man sig kanske inte fackligt.

Måste ha en lön som går att leva på

Arvid Paawo är besviken på Unionens ledning som han tycker fokuserar för mycket på priviligierade yrkesgrupper. Ett första steg till förändring, anser han, är att få bort ungdomslönerna ur avtalen.

– Unionen har glömt bort oss längre ner på stegen. Det skulle behövas mer mobilisering från facket för att få upp de här lönerna. Ungdomslöner är lönedumpande och ovärdiga för oss som tvingas arbeta för dem. Om företagen försöker flytta verksamheten utomlands måste man ta fajten – callcenterarbetare måste ha en lön som går att leva på.

Men långt ifrån alla som arbetar i branschen är unga eller studenter som har det som extrajobb för att dryga ut kassan. På callcentret Sykes i Sveg är 65 procent av personalen över 24 år – många har jobbat länge.

Gunilla Larsson är en av dem. Hon började på Sykes 2007 och har bott i Sveg i större delen av sitt liv. I dag har hon en senior roll inom supporten till flygbolaget SAS Eurobonuskunder.

Hennes månadslön: 24 000 kronor, omräknat till en heltidstjänst. Att lönen är något högre än kollegornas beror på att Gunilla har fått tillgodoräkna sig en tidigare anställning hos SAS.

– Man anpassar sig, men det blir ingen guldkant på tillvaron direkt. Många som bor själva har nog lite svårt att klara sig. Bostäder är billigare här i Härjedalen, men maten kostar lika mycket som i Stockholm. Men det är så klart ett val man gör om man vill bo här, konstaterar Gunilla Larsson, en aning luttrat.

Hon är kritisk till att arbetsgivaren använder lägstalönerna som ett tak, och tycker att en skälig ingångslön borde ligga på tre, fyra tusen mer.

– Vi är många som arbetar backoffice men ändå står och stampar på lägstalön. Den enda höjning man får är, rent krasst, när lägstalönerna höjs. Jag önskar att jag hade ett bra svar på vad man kan göra åt problemet – i dag är enda chansen att få ett tillägg att bli chef.

Möjligheten till löneutveckling i branschen är alltså ytterst begränsad. Medarbetarna anses ha fått sin del av löneökningarna enligt avtalet i och med att lägstalönen höjs. Individuell lönesättning förekommer sällan eftersom alla pengar i lönepotten används till att höja lägstalönen.

Många Unionenklubbar i branschen har varit kritiska till arbetsgivarnas strategi, men det finns också förståelse för att lönenivån är låg. Per Wallin är ordförande i Unionenklubben på Sykes i Sveg med 140 medlemmar:

– Svaret på varför våra löner är så låga är att det är den verklighet vi lever i. Branschen hade inte funnits om den inte är en låglönebransch. Blir det för dyrt väljer kunderna att ha verksamheten i egen regi, eller flytta den utomlands, konstaterar han.

– Min känsla är att vi har varit bortglömda i löneförhandlingarna. En person med samma arbetsuppgifter som jag – som en schemaläggande mellanchef – har dubbelt så hög lön i en annan bransch. Många ser ner på callcenterpersonal, det finns ingen opinion för att vi ska ha en högre lön, som det gör för exempelvis vårdpersonal.

Unionen: "De är absolut inte bortglömda"

Att branschen skulle vara nonchalerad av Unionen håller Max Wivhagen, central ombudsman och ansvarig för branschen, inte med om.

– De är absolut inte bortglömda. Callcenterbranschen var tidigare ett helt oreglerat område, utan någon trygghet. Tack vare kollektivavtalet har våra medlemmar pensionsavsättningar, försäkringar och OB. Det är lyckat.

– Det står klart och tydligt i kollektivavtalen att lägstalöner inte är att betrakta som ingångslöner. Problemet är att företagen använder sig av lägstalöner som ingångslöner oftare än vad som är befogat, utan att Unionen får kännedom om det. Därför blir det inga påföljder. Det påverkar lönepotten negativt och ger sämre löneutveckling.

Anställda Kollega talat med är missnöjda med sina låga löner. Anser Unionen att de nivåerna är rimliga?

– Vi vill självklart att våra medlemmar ska ha så bra löner som möjligt. Det bör finnas karriärmöjligheter även inom callcenter, men som det ser ut nu är det inte den branschen man ska satsa på om man vill göra karriär.

Förklaringen till de låga lönerna är att de som kommer in på jobben i storstäderna är unga utan arbetslivserfarenhet och utbildning. Löneläget leder till hög personalomsättning.

– Då blir lönerna därefter. Men det är arbetsgivarna, inte Unionen, som sätter löner. Vi ser till att våra medlemmar får årlig reallöneökning, och genom höjningen som ”märket” ger är medlemmarna garanterade det.

Kunderna pressar priserna

Eftersom kunderna som anlitar callcenterföretagen kan pressa priserna genom upphandling är det svårt för facket att hitta utrymme till lönehöjningar. Enligt Unionen möts det lokala fackets krav på högre löner ofta med hot om nedläggning eller flytt av verksamheten.

– Vi jobbar stenhårt för att företagen ska dela med sig av de pengarna de tjänar och att kunderna ska vara villiga att betala för den kompetens man köper, säger Max Wivhagen.

Man anpassar sig, men det blir ingen guldkant på tillvaron direkt

Arbetsgivarorganisationen Almega Tjänsteföretagen delar bilden att lönerna är låga jämfört med andra branscher och menar att det är bekymmersamt att de två trappstegen med lägstalön – ett vid 20 år och ett vid 24 år (se faktaruta) – motverkar möjligheterna till löneutveckling.

– De här två stegen har sett ut på samma sätt i 20 år. Eftersom hela löneutrymmet går till att få upp folk i de här trappstegen blir det ingen löneutveckling utifrån prestation, säger Nils Bergh, arbetsrättsjurist på Almega.

Ny lönemodell på gång

Arbetsgivarorganisationen och Unionen kommer nu inleda ett arbete med göra om hela lönemodellen i grunden. Tanken är att fler kommer att stanna i branschen om en arbetsinsats även märks i lönekuvertet.

– Vi behöver hitta en annan modell som ger möjlighet att betala bra prestation med högre lön och därmed skapa långsiktighet i en anställning. Det kommer både företag och individ att tjäna på. Om individer presterar bra, går verksamheten bra och då får man in mer pengar, säger Nils Bergh.

Den låga lönen till trots har Gunilla Larsson valt att stanna kvar på Sykes i alla år.

– Vi har en fin stämning och arbetsuppgifterna är roliga. Det är ändå fasta arbetstillfällen som fyller en funktion, vi behöver inte sälja kalsonger och schampo. På en så här liten ort som Sveg finns det inte så många andra jobb och man vill att de ska finnas kvar. Det är en balansgång.

Arvid Taawo har i grunden samma inställning till yrket som Gunilla Larsson, men har, precis som många andra i branschen, nu sagt upp sig för att börja studera.

– Jag skulle gärna ha stannat om lönen var högre, för jag trivs med kollegor och arbetsuppgifter. Nu när jag får studiebidrag kommer jag ha nästan samma summa i plånboken som tidigare.

Företrädare för Sykes har avböjt en intervju med Kollega.

LÄGSTALÖN ENLIGT CALLCENTERAVTALET

  • För heltidsanställd tjänsteman som senast den 31/10 2022 fyllt 20 år ska lönen lägst vara: 18 400 kronor.
  • För heltidsanställd tjänsteman som senast den 31/10 2022 fyllt 24 år ska lönen lägst vara: 21 320 kronor.

(Undertecknades av Unionen och Almega 31 maj 2021)

LÖNERNA 2020

  • Medellön: 26 000 kronor.
  • Medianlön: 22 800 kronor.

Gäller Unionenmedlemmar i branschen callcenterverksamhet (som innefattar alla befattningar på företagen).

  • Medellön för alla yrkesverksamma inom Unionen: 41 370 kronor.
Unionens lönestatistik
Ola Rennstam
Ola Rennstam
[email protected]
  • Läs även...

    Var tredje chef får inte utvecklingssamtal

    Utvecklingssamtal kan ha avgörande betydelse för den som är chef. Att strunta i samtalen är ett brott mot flera av Unionens kollektivavtal.

  • Läs även...

    Peter Hellberg tar över klubban i UNI Europa

    Unionens förste vice ordförande Peter Hellberg kommer under fyra år också vara ordförande för branschfederationen UNI Europa, som företräder sju miljoner anställda inom privat servicesektor.

  • Läs även...

    Facket fixade kortad arbetstid

    De anställda på Fiskarhedenvillan har äntligen fått till ett avtal om arbetstidsförkortning. Men vägen dit var komplicerad, och krävde snabba beslut, då en bortglömd bilaga i ett kollektivavtal höll på att sänka Unionenklubben.