Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Kvinnan sjukskrev sig – blev uppsagd
Unionenmedlemmen klagade till sin chef över dålig arbetsmiljö och mådde till slut så dåligt att hon sjukskrev sig. Då svarade chefen med att lägga ut en jobbannons för kvinnans tjänst – och sa sedan upp henne. Unionen stämmer nu företaget.
Kvinnan anställdes på det lilla företaget, vars verksamhet går ut på att sälja hårvårds- och skönhetsprodukter, som redovisnings- och löneadministratör. Till en början arbetade hon heltid, men efter ett halvår sänktes arbetstiden till 50 procent.
Chefen tillika ägaren på företaget hade regelbunden kontakt med kvinnan om bolagets ekonomi, men kunde också ställa frågor som låg utanför hennes ansvarsområde. I stämningsansökan från Unionen beskrivs arbetsgivarens humör som ”häftigt”. Unionenmedlemmen beskriver hur hon ofta fick klä skott för chefens missnöje, och att ”okomplicerade frågor” inte sällan kunde sluta i rena utskällningar.
Chefen: Bit ihop
Kvinnan mådde dåligt över arbetsmiljön på företaget. Hon upplevde ofta ångest och magont på morgnarna, innan hon skulle åka till jobbet, och bävade inför vilket humör chefen skulle vara på.
Till sist, i februari i år, tog hon upp situationen med chefen, förklarade att arbetsmiljön påverkade henne negativt och att hon mådde väldigt dåligt och kände sig utmattad. Chefens svar: Att alla mår dåligt på grund av pandemin och att det bara är att ”bita ihop”. Den 6 april sjukskrev sig kvinnan, berättade att hon var utmattad och angav att arbetsmiljön var skälet.
Då kontrade chefen med att hävda att kvinnan inte själv kunde bedöma om hon var sjuk och begärde ett läkarintyg från första sjukdagen. Innan coronapandemin fanns en möjlighet i sjuklönelagen för arbetsgivare att begära ett så kallat förstadagsintyg, något som främst ska användas för upprepade, korta sjukfrånvaroperioder, men den lagen upphävdes under pandemin.
Jobbannons för hennes tjänst
Kvinnan kontaktade sin vårdcentral för att försöka få ett läkarintyg, men fick till svar att hon tidigast kunde få läkartid om två veckor.
Två dagar senare fick hon ett sms från sin arbetsgivare där det framgick att han skulle försöka avsluta hennes anställning ”på något sätt”. Den 14 april la företaget ut en jobbannons på Arbetsförmedlingens hemsida på en tillsvidaretjänst för en "löneadministratör - ekonom/ekonomikontorist".
Den 15 april träffade medlemmen en läkare som sjukskrev henne för utmattningssyndrom och noterade att hon hade koncentrationssvårigheter och kände oro för arbetet. Samma dag mottog Unionen en förhandlingsframställan från företaget, gällande uppsägning av medlemmen.
Ändrade skälet för uppsägning
Det som följer sedan är något rörigt, men går ungefär till som följande:
- Företaget och Unionen förhandlar. Företaget uppger att de vill säga upp medlemmen av ”personliga skäl” som går att härleda till hennes sjukdom. Unionen menar att sjukdom inte är ett giltigt skäl till uppsägning. Parterna lämnar förhandlingen oense.
- Den 23 april verkställer företaget uppsägningen via e-post. Men nu är anledningen inte längre ”personliga skäl” utan arbetsbrist.
- Under följande tvisteförhandlingar uppger arbetsgivaren att han insett att det förelåg arbetsbrist och att han bara behöver en redovisnings- och löneadministratör en dag i veckan.
- I tidigare nämnd jobbannons har företaget skrivit att de sökt en löneadmininstratör på heltid. Arbetsgivaren kan i förhandlingen inte motivera varför.
I stämningsansökan skriver Unionens förbundsjurist att det är ”uppenbart att orsaken till uppsägningen är medlemmens sjukdom och att företaget i efterhand försökt ’reparera skadan’ genom att åberopa arbetsbrist”.
Unionen stämmer arbetsgivaren på 11 299 kronor i ekonomiskt skadestånd för utebliven sjukpenning, samt på 50 000 kronor för brott mot las, lagen om anställningsskydd.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag
Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Facket får sällan information om utköp
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Techbranschen
- En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
- Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning
- Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
- Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
- Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
- Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
- Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
- Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.
Källa: Unionen
