Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinna fick löneavdrag för egen 50-årspresent

En kvinna fick två limousinresor i present av bilföretaget hon jobbade för. Trodde hon. Men när hon blev uppsagd drog företaget av kostnaden på slutlönen. Nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
När kvinnan fyllde 50 fick hon två resor med limousin av arbetsgivaren. Shutterstock

För sex år sedan fick en kvinna jobb som administratör på ett företag i Stockholmsområdet. Hösten 2019 fyllde hon 50 och fick två resor med limousin i 50-årspresent av företaget.

Förra våren blev kvinnan uppsagd på grund av arbetsbrist och arbetade sin sista dag den 31 juli. När slutlönen kom i augusti hade företaget dragit av 4 614 kronor som betalning för limousinresorna. Kvinnan kontaktade då Unionen.

Enligt fackförbundet hade bolaget inte rätt att göra den typen av avdrag eftersom kvinnans anställningsavtal inte innehöll något kvittningsmedgivande. Dessutom hade kvinnan fått resorna i present.

– Om företaget inte ansåg att resorna var en present borde en återbetalning blivit aktuell månaden därpå, inte över ett år senare, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

Efter att Unionen påpekat att företaget inte hade rätt att göra löneavdrag fick kvinnan pengarna tillbaka. Men sedan skickade företaget en faktura för resorna. Den fakturan har kvinnan, med hjälp av Unionen, bestridit. Tvisten ska avgöras i Attunda tingsrätt.

Unionen har dessutom förhandlat med företaget lokalt och centralt om företaget har brutit mot kvittningslagen. Förhandlingarna har slutat i oenighet och nu ska Arbetsdomstolen, AD, avgöra frågan. Unionen kräver att företaget betalar 15 000 kronor i allmänt skadestånd till kvinnan samt ersättning för rättegångskostnader.

Elisabet Ohlsson vill inte spekulera i hur det kommer att gå i AD, men framhåller att förbundet alltid gör en bedömning av om det finns rimlig chans till framgång innan rättshjälp beviljas.

Kvittning kräver medgivande

  • Kvittning innebär att arbetsgivaren drar pengar från den anställdes lön. Kvittning kan till exempel användas om en anställd har lånat pengar av arbetsgivaren, hyr en bostad av arbetsgivaren eller är skyldig att ersätta något som skadats.
  • För att kvittning ska kunna användas måste den anställda ha gett sitt medgivande.
  • Utan medgivande kan en arbetsgivare som använder kvittning få betala skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.