Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinna fick löneavdrag för egen 50-årspresent

En kvinna fick två limousinresor i present av bilföretaget hon jobbade för. Trodde hon. Men när hon blev uppsagd drog företaget av kostnaden på slutlönen. Nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
När kvinnan fyllde 50 fick hon två resor med limousin av arbetsgivaren. Shutterstock

För sex år sedan fick en kvinna jobb som administratör på ett företag i Stockholmsområdet. Hösten 2019 fyllde hon 50 och fick två resor med limousin i 50-årspresent av företaget.

Förra våren blev kvinnan uppsagd på grund av arbetsbrist och arbetade sin sista dag den 31 juli. När slutlönen kom i augusti hade företaget dragit av 4 614 kronor som betalning för limousinresorna. Kvinnan kontaktade då Unionen.

Enligt fackförbundet hade bolaget inte rätt att göra den typen av avdrag eftersom kvinnans anställningsavtal inte innehöll något kvittningsmedgivande. Dessutom hade kvinnan fått resorna i present.

– Om företaget inte ansåg att resorna var en present borde en återbetalning blivit aktuell månaden därpå, inte över ett år senare, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

Efter att Unionen påpekat att företaget inte hade rätt att göra löneavdrag fick kvinnan pengarna tillbaka. Men sedan skickade företaget en faktura för resorna. Den fakturan har kvinnan, med hjälp av Unionen, bestridit. Tvisten ska avgöras i Attunda tingsrätt.

Unionen har dessutom förhandlat med företaget lokalt och centralt om företaget har brutit mot kvittningslagen. Förhandlingarna har slutat i oenighet och nu ska Arbetsdomstolen, AD, avgöra frågan. Unionen kräver att företaget betalar 15 000 kronor i allmänt skadestånd till kvinnan samt ersättning för rättegångskostnader.

Elisabet Ohlsson vill inte spekulera i hur det kommer att gå i AD, men framhåller att förbundet alltid gör en bedömning av om det finns rimlig chans till framgång innan rättshjälp beviljas.

Kvittning kräver medgivande

  • Kvittning innebär att arbetsgivaren drar pengar från den anställdes lön. Kvittning kan till exempel användas om en anställd har lånat pengar av arbetsgivaren, hyr en bostad av arbetsgivaren eller är skyldig att ersätta något som skadats.
  • För att kvittning ska kunna användas måste den anställda ha gett sitt medgivande.
  • Utan medgivande kan en arbetsgivare som använder kvittning få betala skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.