Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Sexåringar är smartare än du

Brukar du också be dina barn som knappt lämnat blöjstadiet om hjälp när din mobil eller Ipad strular? Det är nog ett smart drag. Enligt en ny rapport fattar en 6-åring digital teknik bättre än en 45-åring.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Testet visar att 6-åringar har en större förståelse för digital teknik än de mellan 45 och 49 år Colourbox

Medan medelålders fortfarande kan kläcka ur sig hopplöst mossiga ord som fax och video, svänger sig dagens småttingar med termer som knappt går att uttala. Och innan de ens kan säga mamma, laddar de tekniska genierna enkelt ner appar, startar egna konton på Instagram och letar fram roliga klipp på Youtube.

I och med att bredbandet gjorde entré för 14 år sedan har vi också fått en generation digitala infödingar. Det menar i alla fall kommunikationsbyrån Ofcom som tittat närmare på britternas digitala förståelse skriver The Guardian.  Det har man gjort genom att utarbete ett DQ-test, som inte bara testar digital intelligens utan också mäter medvetenheten kring till exempel smarta mobiler och appar. 800 barn och 2 000 vuxna har fått göra DQ-testet och resultatet är väl knappast överraskande.

Testet visar att 6-åringar har en större förståelse för digital teknik än de mellan 45 och 49 år. DQ:n toppar mellan 14 och 15 år för att sen sjunka gradvis under hela vuxenlivet.

Undersökningen visar också att barn och tonåringar, uppvuxna i den digitala tidsåldern, kommunicerar annorlunda än vuxna. Att prata i telefon är på utdöende och även e-post ligger pyrt till då bara 2 procent av barnen mejlar jämfört med 33 procent av de vuxna. Kommunikation sker i stället i allt större utsträckning skriftligt genom att man chattar på sociala nätverk eller skicka meddelanden genom tjänster som WhatsApp.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24